VAXHOLMS KYRKA (GUSTAV ADOLFSKYRKAN)

Omgivningen
Vaxholms kyrka ligger ett stycke upp på Vaxön, i Vaxholms samhälle. Kyrkan är belägen strax utanför centrum invid bostadsbebyggelsen och där landsvägen ansluter sig till stadsmiljön. Intill Vaxholms kyrka ligger pastorsexpeditionen och församlingshemmet, båda uppförda kring 1900-talets mitt.

Anläggningen
Kyrkogården, som avgränsas av ett enkelt järnstaket mot söder och av häckar mot norr, har en nästintill parkliknande karaktär med sina slingrande grusgångar. Flera äldre gravvårdar är bevarade väster om kyrkan. De flesta är större stående stengravar, ett fåtal försedda med smitt järnräcke. Under 1930-talet utvidgades kyrkogården västerut efter förslag av C Johansson. Området är avsett för urnor och karaktäriseras av små gravvårdar av sten, både stående och liggande. Söder om kyrkan, intill vägen, står socknens gamla fattigbössa.

På kyrkogården finns ett gravkor, uppfört 1818 för familjen Åkerbergs räkning. Byggnaden har putsade fasader, avfärgade i vitt. Tälttaket täcks av falsad kopparplåt och kröns av ett mindre förgyllt kors samt en kula. Klockstapeln uppfördes 1760. Stapeln är klädd med lockpanel, målad med röd och svart oljefärg. Huven täcks av falsad kopparplåt. Två av klockorna skänktes av Per Brahe 1670, en tredje tillkom under 1800-talet.

Kyrkobyggnaden
Vaxholms kyrka är en enskeppig salkyrka med kort korsarm och fullbrett korparti. Kyrkan står i öst-västlig riktning med en sakristia i norr.

Omgivningen
Vaxholms kyrka ligger ett stycke upp på Vaxön, i Vaxholms samhälle. Kyrkan är belägen strax utanför centrum invid bostadsbebyggelsen och där landsvägen ansluter sig till stadsmiljön. Intill Vaxholms kyrka ligger pastorsexpeditionen och församlingshemmet, båda uppförda kring 1900-talets mitt.

Kyrkomiljön
Kyrkogården, som avgränsas av ett enkelt järnstaket mot söder och av häckar mot norr, har en nästintill parkliknande karaktär med sina slingrande grusgångar. Flera äldre gravvårdar är bevarade väster om kyrkan. De flesta är större stående stengravar, ett fåtal försedda med smitt järnräcke. Under 1930-talet utvidgades kyrkogården västerut efter förslag av C Johansson. Området är avsett för urnor och karaktäriseras av små gravvårdar av sten, både stående och liggande. Söder om kyrkan, intill vägen, står socknens gamla fattigbössa.

På kyrkogården finns ett gravkor, uppfört 1818 för familjen Åkerbergs räkning. Byggnaden har putsade fasader, avfärgade i vitt. Tälttaket täcks av falsad kopparplåt och kröns av ett mindre förgyllt kors samt en kula. Klockstapeln uppfördes 1760. Stapeln är klädd med lockpanel, målad med röd och svart oljefärg. Huven täcks av falsad kopparplåt. Två av klockorna skänktes av Per Brahe 1670, en tredje tillkom under 1800-talet.

Kyrkobyggnaden
Vaxholms kyrka är en enskeppig salkyrka med kort korsarm och fullbrett korparti. Kyrkan står i öst-västlig riktning med en sakristia i norr.

Vaxholms kyrka är uppförd efter ritningar av Olof Tempelman (17451816) och Carl Fredrik Adelcrantz (17161796). Grunden lades på 1760-talet, men kyrkan stod klar först 1803. Redan 1896 genomfördes en restaurering som förändrade kyrkobyggnaden, framförallt interiört.

Carl Fredrik Adelcrantz får som överintendent ett starkt grepp över allt offentligt byggande och särskilt kyrkobyggandet. Han har genomfört ett stort antal kyrkoprojekt, främst Adolf Fredriks kyrka i Stockholm, men med dominans för ombyggnader och tornhuvar. Av profana byggnader framstår China slott som en pärla inom svensk rokoko. Olof Tempelman blev professor i arkitektur vid Konstakademien. Han utnyttjades av Gustav III att omsätta nyantikens ideal i svenskt byggande, bl a i Kungl Myntets portik i Stockholm, senare även i ett stort antal kyrkor, bl a brukskyrkan i Forsmark.

Vaxholms kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen och ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården.

Sannolikt fanns en kyrka i Vaxholm redan under 1500-talet. Det var en mindre träbyggnad som låg nere vid fästningssundet, ungefär där tullhuset ligger idag. 1644 ersattes den äldsta kyrkan av en ny träkyrka, Petrikyrkan, som låg strax väster om den nuvarande. Träkyrkan blev med åren i så pass dåligt skick att den inte ansågs värd att reparera, utan ersattes då med den nuvarande kyrkan.
Det finns olika teorier hur namnet Vaxholm kom till. En förklaring är att det kommer från öns namn, Vaxön. Förleden tolkas som ett genitiv till ett försvunnet ord, vak, som ska ha betytt vakande eller vårdkase.

HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS LÄNS MUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT
Vaxholms kyrka är uppförd efter ritningar av Olof Tempelman (1745-1816) och Carl Fredrik Adelcrantz (1716-1796). Grunden lades på 1760-talet men kyrkan stod klar först 1803. Redan 1896 genomfördes en restaurering som förändrade kyrkobyggnaden, framförallt interiört. Carl Fredrik Adelcrantz får som överintendent ett starkt grepp över allt offentligt byggande och särskilt kyrkobyggandet. Han har genomfört ett stort antal kyrkoprojekt, främst Adolf Fredriks kyrka i Stockholm, men med dominans för ombyggnader och tornhuvar. Av profana byggnader framstår China slott som en pärla inom svensk rokoko. Olof Tempelman blev professor i arkitektur vid Konstakademien. Han utnyttjades av Gustav III att omsätta nyantikens ideal i svenskt byggande bl a i Kungl Myntets portik i Stockholm, senare även i ett stort antal kyrkor bl a brukskyrkan i Forsmark.
Vaxholms kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen och ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården.
Sannolikt fanns en kyrka i Vaxholm redan under 1500-talet. Det var en mindre träbyggnad som låg nere vid fästningssundet, ungefär där tullhuset ligger idag. 1644 ersattes den äldsta kyrkan av en ny träkyrka, Petrikyrkan, som låg strax väster om den nuvarande. Träkyrkan blev med åren i så pass dåligt skick att den inte ansågs värd att reparera, utan ersattes då med den nuvarande kyrkan.
Det finns olika teorier hur namnet Vaxholm kom till. En förklaring är att det kommer från öns namn, Vaxön. Förleden tolkas som ett genitiv till ett försvunnet ord, vak, som ska ha betytt vakande eller vårdkase.
KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
SLM Stockholms läns museum, arkivet
Boëthius, U, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980
Bratt, A, Hallquist, M, Tarselius, B, Uggla, A, Vaxholms kyrka. Upplands kyrkor nr 174, Strängnäs 1977
Calissendorff, K, Ortnamn i Uppland, Stockholm 1986
Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001

Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.

I Vaxholm har försvarsanläggningar funnits redan innan Gustav Vasa anlade fästningen 1549. En kyrka fanns åtminstone 1644. Den nuvarande kyrkan vid infarten till samhällets centrala delar är ritad av Olof Tempelman och Carl Fredrik Adelcrantz i nyklassisk stil. Grunden lades på 1760-talet. Byggnadsarbetet drog ut på tiden och invigningen ägde rum först 1803. Kyrkan uppkallades efter konungen och benämndes Gustaf Adolfs kyrka. Gudstjänstrummet är en vitputsad sal, orienterad i öster- väster och med ytterst korta korsarmar. Altarväggen är rak med avfasade hörn. Kyrkan täcks av ett mansardtak, valmat åt gavelsidorna. Ursprungligen var ett torn planerat men fick skrinläggas av ekonomiska skäl. Huvudingången är byggd i västgaveln. Ingångar byggdes även i korsarmarna under klassiserande tempelgavlar. 1896 byggdes sakristian, södra ingången igensattes och rundbågiga fönster insattes i korgaveln, här en glasmålning, och i tvärskeppet. 1962 utbyttes takens plåt mot ett av koppar. Läktarunderbyggnaden härrör från en stor restaurering 1967. Den välbevarade interiören täcks av ett kassettak. Väggarna indelas av joniska pilastrar mellan blindbågar.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998