Motala Rundradiostation

År 1926 fick Telegrafstyrelsen anslag från riksdagen för att uppföra en rundradiostation
med en långvågssändare i Mellansverige. De sökte efter en central plats och valet föll på
Motala. Motiveringen var bland annat närheten till Motala Verkstad och
kraftförsörjningen från Motala ström samt tillgång till bra kommunikationer.

Den nya radiostationen uppfördes på mark tillhörande gården Bondebacka, ett
kronohemman som redan tillhörde staten. Stationen gestaltades av arkitekt Carl Åkerblad
(1886 - 1953) som även ritat stationen i Grimeton två år tidigare. Ingenjörsbyrån Kruger
i Stockholm stod för den tekniska kompetensen. stationsbyggnaden utformades med ett
uppskjutande mittparti som inrymde en luftig hall för sändaren. Den västra delen av
hallbyggnaden inrymde entré, kontor och utrymmen för personalen. I de lägre
sidopartierna fanns maskinsal åt söder och en verkstadsdel åt norr. Det norra sidopartiet
hade även en övervåning för kontor. Under hela stationshuset fanns en källarvåning.
Stationshuset utformades så att en framtida tillbyggnad skulle vara möjlig utan att
byggnaden skulle förlora sin ursprungliga monumentala karaktär och symmetri.

Anläggningen försågs med en långvågssändare på 30 kW av märket Marconi, en av de
kraftigaste i Europa och den första rikssändaren i Sverige. Två 120m höga master,
tillverkade av Motala Verkstad, monterades upp. Stora krav ställdes på järnets kvalitet och
förankringen i mark. Masterna bar upp den 140 meter långa trumantennen och
sändningarna började innan stationsbyggnaden var helt klar. Till anläggningen hörde
också antennhus och kylvattendamm. Radioprogrammen kom från Stockholm och
sändes via Motala med anropet "Stockholm - Motala". Motalastationen kallades för "vår
andra stämma i världen". Den första stämman lär ha varit Grimeton utanför Varberg.

Den förutsedda tillbyggnaden av stationsbyggnaden skedde 1934. Stationen byggdes till
mot öster med en ny sändarsal och rum på sidorna om denna. Den nya byggnadsvolymen
placerades rakt över den ursprungliga kyldammen, vilken ersattes av ett kyltorn. Carl
Åkerblad ritade även tillbyggnaden och den nya fasaden återskapades som en kopia av
den ursprungliga fasaden. I den nya sändarsalen inrymdes en kraftigare sändare, en
Marconi på 150 kW. Under slutet av 1930-talet sändes även kortvåg från Motala, med
program för utlandssvenskar. För detta syfte installerades riktantenner för Nord -och
Sydamerika.

Andra världskriget innebar förändringar för radiostationen. En underjordisk
sändarbunker uppfördes, sannolikt 1939. Den utrustades som reservstation utifall att
anläggningen ovan jord skulle bombas eller på annat sätt slås ut. I reservstationen
placerades delar från den gamla 30kW-sändaren. Under andra världskriget anlades även
skyttevärn och en skjutbana i anslutning till stationen. Där kunde de anställda vid
stationen öva sig i skytte och man tränade även försvarsteknik. Under kriget bevakades
radiostationen dygnet runt. Vakter positionerades för att övervaka såväl det geografiska
området kring masterna som själva sändarsalen och reservstationen. Vaktposten för
området var placerad vid grindarna i ett splitterskydd av järn och i tornen på första
balkongen fanns plåtvärn, varifrån man skulle beskjuta eventuella angripare.

Under 1950-talet försågs Motalastationen även med en TV-sändare och 1962 installerades
en FM-sändare. Strax därefter upphörde kortvågssändningarna från Motala. Fram till
slutet av 1960-talet hängde antennen kvar mellan masterna, men monterades därefter ned
på grund av problem med åsknedslag. Det finns en nytillverkad kopia av antennen, men
denna har aldrig satts upp.

1976 blev stationen i Bondebacka Sveriges Rundradiomuseum för både sändare och
mottagare med anknytning till Luxors tillverkning av radioapparater. Den 30 november
1991 lades Motala LV-sändning ner. En återinvigning av rundradiomuseet skedde 1997
efter att utställningen förnyats. År 2007 flyttades Teracom sin verksamhet från Motala
rundradiostation till Ervasteby.