BJÖRLANDA KYRKA

Anläggningen består av kyrka, klockstapel och begravningsplats. I den nordöstra delen finns en parkeringsplats och ett redskapsförråd.

Björlanda kyrka ligger på en av områdets högsta punkter, ca en kilometer från havet. Ursprungligen ledde vägar upp till kyrkan från norr, söder och öster. De tre entréerna försågs med stigportar som finns kvar än idag.

Kyrkogårdens äldsta del omgärdas av en kraftig kallstensmur. Stigportarna är vitputsade, två av dem har järngrindar i den välvda öppningen. Stommen är av natursten och portarna kröns av ett brutet tak med enkupigt lertegel och röda vindskivor. Portarna uppfördes 1738 av murarmästare Anders Pihl i Göteborg. Järngrindarna tillkom 1856.
Kyrkogården har utvidgats mot norr i flera etapper. Sydöst om kyrkan står ett antal äldre gravstenar uppställda längs muren.

Klockstapeln står nära koret strax sydost om kyrkan. Den är åttakantig, eller snarare fyrsidig med kraftigt avfasade hörn. Det kopparklädda svängda taket (tornhuven) följer byggnadens form och kröns av en spira. Stapeln står på en murad stenfot och har fasader i stående rödfärgad locklistpanel. Stapeln innehåller två klockor, från 1786 respektive 1808.

Björlanda kyrka har haft klockstapel åtminstone sedan tidigt 1600-tal. År 1786 uppfördes en ny klockstapel som reparerades år 1850, 1855, 1869 och 1878. Slutligen blev den till större delen ombyggd år 1890. På vindflöjeln i takspirans topp står årtalet 1820.

FÖRSAMLING 1995: BJÖRLANDA
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1041, år 1900: 1122, år 1995: 4217

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i västra utkanten av bebyggelsen. Läget är tämligen högt mot omgivande bebyggelse som ligger uppdragen mot bergskanten och ca 1 km öster om Nordre älvsfjorden. Nedanför bebyggelsen vidtar odlingsmarker i sprickdalarna. Fastigheten Prästegården återfinns ca 800 m. sydväst om kyrkan. Miljön präglas av närheten till havet och i området har omfattande villabebyggelse vuxit upp. Björlanda ligger på Hisingen, nordväst om Göteborg.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia i norr och vapenhus i väster. Av den äldsta stenkyrkan, sannolikt uppförd under 1200-talet, återstår ännu betydande delar i det befintliga långhusets västra delar (på norra långhusmuren påträffades 1936 medeltida målningar, troligen från 1200-talets slut). Ursprungligen fanns i öster ett smalare, rakavslutat kor. År 1734 nedrevs triumfbågen och det medeltida koret. Kyrkan förlängdes mot öster och erhöll ett tresidigt avslutat kor i samma höjd och bredd som långhuset. Ett vapenhus av trä har funnits under äldre tider, kanske även en murad sakristia. Vid en restaurering 1914 ledd av Axel Lindegren byggdes ett vapenhus i väster och sakristia i norr. Den sistnämnda revs 1989 och den befintliga uppfördes efter ritningar av Stig Henrik Lundgren (ej markerad på planen).

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Trots senare tiders förändringar präglas exteriören av medeltid. Kyrkorummet karaktäriseras av barock. I samband med korförlängningen 1734 byggdes ett tunnvalv av trä. 1740-47 utförde Lars Holm dess dekorativa figurmålningar med Skapelsen och Yttersta Domen som motiv. Omkring 1870 nedtogs målningarna men fragment av dem är lyckligtvis bevarade. De befintliga målningarna i takets hålkäl utfördes 1954 av Kristian Lundstedt. Altaruppsatsen med oljemålning flankerad av kolonner och ramverk är enligt inskrift en gåva från 1687. Predikstolen med ljudtak inköptes 1669, men delar från seklets början ingår. Den målades första gången 1671 och ommålades 1746 av ovannämnde Lars Holm. Samma år utförde denne även målningarna i läktarbarriärens tretton fält. Ännu en läktare har funnits åtminstone 1671. Den öppna bänkinredningen byggdes 1914 efter ritningar av Axel Lindegren. Den har senare ombyggts.

Dopfunt av täljsten med uttömningshål, 1200-talets mitt, av mäster Thorkillus.
Ängel blåsande basun (hänger i kortaket), 1752. Epitafium över häradsdomaren Erik Andersson Hovgård, d. 1671. Votivskepp, 1842. Altarskåp från 1500-talet, nu deponerat i Göteborgs Historiska museum. Orgeln från 1977 är byggd av Lindegrens Orgelbyggeri AB, Göteborg. Fasaden från 1852, har tillhört en äldre orgel.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.

FÖRSAMLING 1995: BJÖRLANDA
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1041, år 1900: 1122, år 1995: 4217

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i västra utkanten av bebyggelsen. Läget är tämligen högt mot omgivande bebyggelse som ligger uppdragen mot bergskanten och ca 1 km öster om Nordre älvsfjorden. Nedanför bebyggelsen vidtar odlingsmarker i sprickdalarna. Fastigheten Prästegården återfinns ca 800 m. sydväst om kyrkan. Miljön präglas av närheten till havet och i området har omfattande villabebyggelse vuxit upp. Björlanda ligger på Hisingen, nordväst om Göteborg.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia i norr och vapenhus i väster. Av den äldsta stenkyrkan, sannolikt uppförd under 1200-talet, återstår ännu betydande delar i det befintliga långhusets västra delar (på norra långhusmuren påträffades 1936 medeltida målningar, troligen från 1200-talets slut). Ursprungligen fanns i öster ett smalare, rakavslutat kor. År 1734 nedrevs triumfbågen och det medeltida koret. Kyrkan förlängdes mot öster och erhöll ett tresidigt avslutat kor i samma höjd och bredd som långhuset. Ett vapenhus av trä har funnits under äldre tider, kanske även en murad sakristia. Vid en restaurering 1914 ledd av Axel Lindegren byggdes ett vapenhus i väster och sakristia i norr. Den sistnämnda revs 1989 och den befintliga uppfördes efter ritningar av Stig Henrik Lundgren (ej markerad på planen).

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Trots senare tiders förändringar präglas exteriören av medeltid. Kyrkorummet karaktäriseras av barock. I samband med korförlängningen 1734 byggdes ett tunnvalv av trä. 1740-47 utförde Lars Holm dess dekorativa figurmålningar med Skapelsen och Yttersta Domen som motiv. Omkring 1870 nedtogs målningarna men fragment av dem är lyckligtvis bevarade. De befintliga målningarna i takets hålkäl utfördes 1954 av Kristian Lundstedt. Altaruppsatsen med oljemålning flankerad av kolonner och ramverk är enligt inskrift en gåva från 1687. Predikstolen med ljudtak inköptes 1669, men delar från seklets början ingår. Den målades första gången 1671 och ommålades 1746 av ovannämnde Lars Holm. Samma år utförde denne även målningarna i läktarbarriärens tretton fält. Ännu en läktare har funnits åtminstone 1671. Den öppna bänkinredningen byggdes 1914 efter ritningar av Axel Lindegren. Den har senare ombyggts.

Dopfunt av täljsten med uttömningshål, 1200-talets mitt, av mäster Thorkillus.
Ängel blåsande basun (hänger i kortaket), 1752. Epitafium över häradsdomaren Erik Andersson Hovgård, d. 1671. Votivskepp, 1842. Altarskåp från 1500-talet, nu deponerat i Göteborgs Historiska museum. Orgeln från 1977 är byggd av Lindegrens Orgelbyggeri AB, Göteborg. Fasaden från 1852, har tillhört en äldre orgel.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1996.