SKALUNDA KYRKA

SKALUNDA KYRKA - Kyrkan består av rektangulärt långhus, smalare, rakt avslutat kor i öster vidbyggd sakristia norr om koret samt vapenhus framför långhusportalen i söder. Skalunda kyrka utgör en arketyp för den västgötska sockenkyrkan från tidig medeltid. Exteriören har en genuin och ålderdomlig karaktär.
FASAD - Kyrkans långhus är uppfört av finhuggna, oputsade sandstenskvadrar i tunna skift. Den jämna, murade sockeln är skrånande med två till tre tydliga avsatser. På långhusets smala östvägg, söder om koret, är ett inristat märke med tre ringar, troligen ett stenhuggarmärke. Kor, sakristia och vapenhus är murade av ojämna gråstenar och täcks delvis av en grå, tunn spritputs, här och var med synliga stenar. På sakristians nordfasad saknar gavelröstet puts. De har bevarade, svartmålade hammarband och saknar egentlig sockel. Över sydporten är en inmurad liljesten.
PORT - På västgaveln sitter en rektangulär dörr av vertikala, brunmålade bräder. Dörren är placerad i en delvis ursprunglig nisch/portal, den så kallade dalbodörren. Nischen är smal, rektangulär och omges upptill av horisontella stenhyllor, en mindre vid varje sida (från den äldre portalen) och en mycket lång, rektangulär sten mellan dörren och fönstret ovan. Framför porten ligger en kalksten.
I vapenhusets sydport sitter en likadan dörr, placerad i en grund, rektangulär nisch. Framför porten ligger två kalkstenar.
FÖNSTER - Långhuset har på vardera sidan ett gråmålat, rundbågigt fönster och koret har mot söder ett och mot öster ytterligare ett likadant fönster. Fönstren har korspost och indelas i nedre delen genom träspröjs i 10x2 rutor nedtill. Övre delen är lunettspröjad. Rutorna indelas i sin tur genom blyspröjs i smårutor med färgat antikglas. Fönstren är placerade i grunda nischer med fönsterbleck under. I väster, omedelbart över porten, är ett likadant, men något lägre fönster som dock saknar blyspröjs.
I sakristians östfasad finns ett litet kvadratiskt, gråmålat fönster, indelat i fyra rutor. Det är placerat i en djup, kvadratisk nisch.
TAK - Långhus, kor och vapenhus har sadeltak med enkupigt lertegel. Sakristians sadeltak täcks av kluvet träspån. På varje gavelspets finns en kontursågad träspira.

SKALUNDA KYRKA - Kyrkans interiör präglas av renoveringar 1897 samt 2003. Kyrkans interiör av ett kort och brett långhus, ett något smalare och lägre, rakt avslutat rektangulärt kor i öster, sakristia norr om koret och vapenhus i sydväst. Mellan kor och långhus bildas en rektangulär triumfbåge.
LÅNGHUS - Långhuset är indelat genom mittgång. I väster är en port och i söder, mot vapenhuset, en romansk, oputsad rundbågig portal. Över västra långhuspartiet är en läktare. Under läktarens västra del saknas bänkar. Söder om västporten står under läktaren en grå, skärmlikande, låg hylla för psalmböcker och norr om porten finns en läktartrappa. Trappan är placerad framför västväggen och har uppgång från söder. Den har omålade trappsteg och mot kyrkorummet en grå, spegelförsedd skärm.
I nordöstra delen av långhuset står predikstolen. Den främsta bänken är rejält avkortad för att ge plats. Söder om "triumfbågen" hänger en nummertavla. På långhusets sydvägg hänger ett svart träkors från slutet av 1900-talet.
GOLV - Golvet från 2003 består av kvadratiska hyvlade kalkstenar. Framför sydporten sluttar golvet svagt neråt.
VÄGG - Väggarna slätputsade och målade i gult. Närmast taket finns en bred, kälad list med brunröd marmorering och grå ram. Över "triumfbågen" hänger krönet till en altaruppsats från 1700-talets början - se nedan.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Porten i väster utgörs av en mörkgrå, rektangulär dörr med svängt mässingshandtag från 1957. Dörren, som är dekorerad med små, utsparade speglar, sitter i en djup, smal delvis ursprunglig nisch/portal. Nischen är putsad och målad i gult. Omedelbart över porten är ett ljusinsläpp. En grund och hög, oputsad sandstensbalk från 1957 avdelar porten från fönstret - se fönster. Dörren till vapenhuset i söder har samma utformning. Den är placerad i en oputsad romansk portal av sandstenskvadrar. Tympanonfältet är putsat och målat som väggarna.
FÖNSTER - Långhuset har ett rundbågat, högt fönster på varje sida. De gråmålade innanfönstren har profilerade korsposter med hela lufter. Fönstren är placerade i segmentbågade, utåt konande smygar, putsade och gulmålade. Omedelbart över västporten är ett likadant fönster, genom träspröjs indelat i smårutor.
TAK - Kyrkorummet har ett plant innertak av smal, länggående, gråmålad slätpanel. Taket omges av en bred list - se vägg. Under läktaren är ett tak av grå slätpanel.
KOR - Koret avgränsas från långhuset genom två trappsteg, genom bänkskärmar på båda sidor av mittgången samt genom en rektangulär bågöppning/triumfbåge. I öppningen sitter upptill en ekbalk från 1957. Altaret är placerat ca 40 cm från östväggen och den halvrunda altarringen ca en halvmeter ytterligare mot väster. Den ovanligt smala altarringen är obetydligt bredare än altaret. I nordväggen är dörren till sakristian. På sydväggen finns ett smalt dopaltare i form av en profilerad, gråmålad trähylla och vid sidan av detta står en dopfunt.
GOLV - Se långhus. Framför altaret ligger en rektangulär matta ibland annat blå geometriska mönster, märkt "AÖ" (Agda Österberg, Tre Bäckar, Varnhem).
VÄGG - Väggen är slätputsad och upptill gulmålad med rödbrun dekormålning från 1897 (2003 befriad från övermålning). Dekoren består närmast taket av kvaderstensmönster och härunder av draperimålning. De två partierna avdelas genom en målad list med delvis avslitet bladranksmönster.
Ca 0,5 meter närmast golvet är en målad gråvit bröstning med rekonstruerad rödbrun kvaderstensindelning från 2003. Väggarna avslutas vid taket av en hålskälslist av trä - se långhusvägg. Över dopaltaret hänger en vävd bonad föreställande en duva. Bonaden, troligen från 1960-talet, är märkt "KP". ("Kerstin Persson, Tre Bäckar, Varnhem).
DÖRR - Dörren har samma utformning som långhusdörrarna. Dörren är placerad i en rektangulär, murad och putsad nisch målad med kvaderstensmönster. Nischens överstycke utgörs av en träbjälke.
FÖNSTER - Koret har ett fönster i söder och ett över altaret i öster. Fönstren är utformade som långhusfönstren. De har smygar och smala omfattningar målade i kvaderstensmönster från 2003.
TAK - Se långhus.
FAST INREDNING
ALTARE -Tegelaltaret från 1957 är vitmålat och slätputsat, förutom ca 20 cm närmast golvet, där teglet framträder. På långsidan finns dekor i form av ett inpressat grekiskt kors, gråmålat med förgylld ram. På underredet är en slipad och polerad kalkstensskiva..
BÄNKINREDNING - Långhusets bänkinredning består av två öppna kvarter med rektangulära gavlar. Norra kvarteret innehåller tio bänkar, varav den östra betydligt kortare än övriga. Södra kvarteret innehåller nio bänkar.. Bänkarna är placerade en decimeter från ytterväggarna. Ryggarna är av pärlspont och lutar mycket svagt. Bänkarna är enkelt ådringsmålade i engelsk rött. Ryggarnas insidor är gråmålade. Överst på varje gavel är en grå, utskuren tandning. På varje gavel samt på skärmarna i öster och väster är höga, gråmarmorerade och profilerade, utsparade speglar med smal förgylld list. Bänkarna är försedda med bänkvärmare. Bänkarna byggdes 1898, men ombyggdes med nya gavlar 1957. Yttergavlar och speglar är från 2003.
PREDIKSTOL -Den polygonala predikstolen är från 1957. På varje sida finns en vit, marmorerad spegel, omsluten av en grå ram med smal, förgylld kant. Ramarnas överstycken är tandade. Predikstolen vilar på ett grått träskrank. En gråbrun trappa leder upp från öster.
ORGEL - Orgeln från 1956 är tillverkad vid Nordfors och co, Lidköping. Orgeln har en manual och pedal samt fem stämmor. Den enkla fasaden utgörs av tre pipfält, varav det mittersta lägre. Spelbordet är vänt mot söder.
LÄKTARE - En läktare ritad av Hugo Andreasson, Göteborg, ersatte 1957 en 1700-talsläktare. Läktargolvet består av omålade, smala bräder. Utmed sydväggen står en vitmålad kyrkbänk med svängda gavlar, från ca 1900, och utmed västväggen två yngre bänkar. Läktarbröstet utgörs av ett gråmålat skrank med höga, rektangulära, gråmarmorerade speglar. Mittspegeln är betydligt bredare och omges av en ram med dekor av små utsparade kvadrater. Denna mörkare grå spegel är försedd med ett målat bibelcitat i svart, omgivet av en röd bård.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan utgörs av ett förgyllt träkors med profilerad fot och en hängande törnekrona. Korset, från 1865, är placerat i fönstersmygen över altaret.
ALTARRING - Altarringen utgörs av en balustrad med genombrutna arkadbågar, uppburna av grå kolonnetter med tärningskapitäl. Kolonnetterna har förgyllda lister och över varje kolonnett är en förgylld blomma. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med rödorange tyg. Altarringen är från 1897.
DOPFUNT - Dopfunten av ek från 1930-talet är skulpterad i nationalromantisk stil. Den låga, cylindriska cuppan pryds av två repstavar, relieffigurer samt underst av en bågfris. Cuppan vilar på en smalare sexkantig fot på bredare sexkantig fotplatta. Foten pryds av pilastrar samt tre skulpterade figurer, som står på den profilerade fotplattan. Figurerna föreställer, enligt inskriptioner, Sankt Sigfrid, Sankt Paulus och Sankt Ansgar. Över cuppan finns ett löst, sexkantigt välvt lock med lockknopp i form av en fransk lilja. Locket pryds av voluter samt nederst av en runslinga i relief.
LJUSKRONA - Över kyrkorummet hänger tre elektrifierade ljuskronor av mässing i barockmodell.
NUMMERTAVLA - Den vita, rektangulära nummertavlan, troligen 1700-tal, kröns av en liten svart medaljong, omgiven av akantus i rött och grönt.
KRÖN TILL ALTARUPPSATS - Från en altaruppsats är bevarat ett snidat, polykromt krön. En medaljong med bibelcitat, omges av två skulpterade putti samt akantus. Krönet är tillverkat av mäster Tholin och bemålat 1717 av P Wernberg.
VAPENHUS - Vapenhuset är beläget ett trappsteg lägre än långhuset. Utmed vapenhusets västvägg står ett bokbord och utmed östväggen står två enkla 1800-talsstolar av trä. Porten är placerad mot söder. Utmed västväggen står en bräda, vilken enligt en pappersetikett har ett uppskattat fällningsår 1289.
GOLV - Golvet består av grovt hyvlade, äldre kvadratiska kalkstenar.
VÄGG - Innerväggarna i söder, väster och öster är består av vit slätputs. Nordväggens sandstenskvadrar är oputsade - se dörr.
PORT - Porten i väster består av en rektangulär, gråmålad dörr av vertikal pärlspont, sammanhållen av ett gråmålat järnkryss. Dörren är placerad i en segmentbågad, putsad och målad nisch.
Den inre sydportalen/dörren till långhuset är placerad i en djup, romansk, rundbågig sandstensportal med slätt tympanonfält. Tympanonfältet har en rumshög, skulpterad omfattning av profilerade, båg- eller sicksackformade, parallella band. På vardera sidan av dörren är en skulpterad hörnkolonnett. Den välbevarade portalen har fått ge namn åt konsthistoriskt liknande kyrkor (Skalundagruppen). Vid 1900-talets början var dock portalen i dåligt skick och saknade en kolonnett.
TAK - I taket sitter slät, sentida gråmålad träpanel.
SAKRISTIA -Sakristian ligger ett trappsteg under koret. Utmed västväggen står höga textilskåp (1985) i gråbrunt, med grunda stora speglar. Utmed östväggen står ett skrivbord.
GOLV - Golvet består av ojämna kalkstenar.
VÄGG Väggen är ojämnt murad, slätputsad och målad i gulvitt. I nordväggen, öster om fönstret, är en rektangulär, vertikal nisch, där en trälåda/hylla skjutits in. I sydväggen, öster om dörren, hänger en vit, rektangulär nummertavla.
DÖRRAR - Dörren mot långhuset är placerad i en mycket ojämn, murad och putsad smyg. Över dörren är en grundare avsats i nischen.
FÖNSTER - Mot norr är ett rektangulärt, vitmålat fönster med två lufter. Varje luft indelas genom träspröjs i tre rutor. Fönstret är placerat i en murad och putsad rektangulär smyg. I öster är ett litet, kvadratiskt fönster, placerat i övre delen av en betydligt högre, rundbågad smyg. Under fönstret är smygen utdragen till en hylla. Det vita fönstret är indelat i fyra rutor. Mellan inner- och ytterbåge är ett järngaller, troligen 1700-tal.
TAK - Taket består av ett senmedeltida tunnvalv, putsat och målat i gulvitt.

SKALUNDA KYRKA - Kyrkan uppfördes sannolikt strax efer 1100-talets mitt. Från denna tid är långhusets kvaderstensmurar bevarade. I fasaden finns en inmrad liljesten. En dopfunt från tidig medeltid förvaras sedan 1871 vid Statens Historiska Museum. Koret ombyggdes sannolikt senare under medeltiden. Under 1400-talet välvdes kyrkan. Sakristia och ett vapenhus tillbyggdes troligen vid samma tid. 1466 försågs kyrkorummet även med målningar av Nils Håkansson. Från 1600-talets början till 1722 hade taket en takryttare. En läktare, predikstol och ny bänkinredning byggdes på 1731. Valven revs i början av
1800-talet. Samtidigt försvann triumfbågen. 1869 restes två runstenar på kyrkogården. Dessa förvarades tidigare i korgolvet.
1897 kläddes taket med pärlspont i "skummjölksliknande" färgsättning och väggarna putsades och dekorerades med kvaderstensimitation. Golv av cement inlades i kyrkorummet och i vapenhuset. Samtidigt tillkom nya bänkkvarter, altarkrucifix samt nuvarande altarring. En orgel från Nordfors och co insattes 1913. 1923 inlades ett trägolv under bänkarna samt bröstpanel av trä. 1930 restaurerades den inre sydportalen och kyrkorummet målades invändigt med två tunna lager gråvit kalkfärg. Sydportalen var, enligt "Sveriges Kyrkor" illa åtgången och en kolonnett saknades helt. På 1930-talet införskaffades en dopfunt av trä, tillverkad av Gustaf Berg, Rackeby. 1936 restaurerades runstenarna av GA Hellman.
Elektrisk uppvärmning, enligt program av Elektroskandia, Göteborg, installerades 1949.
Kyrkan genomgick 1955-1957 en genomgripande restaurering under ledning av Axel Forssén. Fasaden lagades och fogades. Västväggens fönster förminskades genom en stenbalk. Nytt innertak uppsattes. Cementgolvet i vapenhuset utbyttes troligen mot kalksten. Kyrkorummet målades (kvaderstensmålningen övermålades) och fick ny predikstol, nytt altare, och ny altartavla av G.E. Ström, Göteborg. Altartavlan har senare tagits bort. Bänkarna ombyggdes helt med nya gavlar, dörrar och skärmar. Ny läktare, enligt ritningar av Hugo Andreasson, Göteborg, uppsattes. En ekbalk insattes i triumfbågspartiet. Nya dörrar till vapenhus och sakristia mm insattes. Skorstenen borttogs. En orgel från Nordfors och co, Lidköping, inköptes. 1969 skedde sanering mot strimmig trägnagare genom Anticimex.
1985 införskaffades textilskåp till sakristian. Kor och långhus målades invändigt med en gul, prefabricerad kalkfärg. Färgen började spjälka efter några månader. Samtidigt uppstod mögellukt.
1999 flyttades en del av kyrkogårdsmuren i söder. I samband med detta genomfördes arkeologiska undersökningar, då kulturlager observerades.
2002 - 2003 genomfördes en invändig renovering. Syftet var, förutom att komma tillrätta med fuktproblem, att minska kyrkorummets prägel av 1950-tal. Äldre färgskikt nedskrapades och ny avfärgning i gulvitt skedde. I koret framtogs dekormålningarna från 1897 och kompletterades. Kyrkorummets golv utbyttes efter behandling mot svampangrepp här. Undergolvet av trä under bänkarna avlägsnades. Bröstpanel mellan bänkar och ytterväggar borttogs och ersattes av gavlar. Väggar, lister, bänkar, predikstol, läktarbröst, fönster, dörrar och altarring ommålades. Altarringen kläddes med nytt tyg. Predikstolens figurmålade spegelfält avlägsnades. Arbetena leddes av kyrkokonsult Ragnar Sigsjö. För murningsarbeten svarade Zälles Byggservice, snickeriarbeten Per-Åke Leckström, Spiken, elarbeten Rackeby Elektriska HB och för måleriarbeten Sofiero Måleri.