MATTERÖDS KYRKA

Kyrkomiljön
Matteröd ligger cirka 5 km söder om Tyringe, på Matterödsåsen sydväst om Finjasjön i blandad odlings- och skogsbygd med stora inslag av bokskog och mossar. Fornlämningar i socknen visar på kontinuerlig mänsklig aktivitet i området sedan stenåldern. Sockennamnet förekommer första gången i skrift 1466, då som Mathelrydh, där efterleden syftar på röjning (för nybygge) och förleden eventuellt härrör från kvinnonamnet Makthild.

Kyrkan är belägen i en vägkorsning i byns västra del. Strax väster om kyrkan ringlar Matterödsån, över vilken en nyligen restaurerad välvd stenbro från slutet av 1700-talet leder. Kyrkbyn upplevde likt många andra skånska byar en expansiv period från 1800-talet fram till mitten av 1900-talet, då byn hade bank, affär, postkontor, bibliotek, telefonstation och två skolor samlade kring kyrkan. Skolan flyttade till nya lokaler 1959 och den gamla folkskolebyggnaden öster om kyrkan fungerar istället som församlingshem. I övrigt domineras bebyggelsen av enfamiljshus, företrädesvis från 1900-talet, samt ett fåtal kvarliggande gårdar.

Kyrkan och kyrkogården ligger inom registrerat fornlämningsområde Matteröd 20:1 som avser kyrkbyns utsträckning enligt 1772 års karta och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen.

Kyrkogård
De äldsta delarna av Matteröds kyrkogård har medeltida anor och utgörs av området i direkt anslutning till kyrkan. Den första tydliga avbildningen av kyrkogården är på en skifteskarta från 1840-talet och utbredningen motsvarar då den ellipsformade del som idag kallas gamla kyrkogården. Den lägre belägna nya kyrkogården i norr syns i ett fotografi taget mellan 1904 och 1906. Möjligen har den anlagts i samband med ombyggnaden av kyrkan 1898. På 1950-talet läggs vägen som tidigare löpte utmed södra kyrkogårdsmuren om och passerar istället norr om kyrkan. Där södra vägen tidigare gick uppförs senare ett bårhus och i anslutning till detta anläggs minnes- och askgravlund 2007.

Gamla kyrkogården omgärdas idag av en kallmurad stödmur innanför vilken en gles trädkrans av relativt nyplanterad oxel återfinns i samtliga väderstreck utom söder. Huvudentrén i väster ligger i axel med kyrkporten och utgörs av en bred, åtta steg hög trappa i granit som flankeras av stolpar i granit och handledare i svartmålat smide. Från trappan leder en grusad gång upp till kyrkporten, vidare runt kyrkan och bort till östentrén som består av en pargrind i svartmålat smide i granitstolpar. Vid inventeringstillfället saknades ett grindblad. Mot bårhuset och minneslunden i söder finns en enkelgrind i svartmålat smide. Gamla kyrkogården bevarar ett 40-tal grusade gravplatser med stenramar, främst i söder och öster där denna typ dominerar, i övrigt är gravplatserna gräsbevuxna. Gravvårdarna utgörs söder om kyrkan mest av lägre hållna stenar från 1930-talet och senare, medan ett större antal högresta vårdar typiska före decennierna kring sekelskiftet 1900 återfinns i norr. Här finns även kyrkogårdens äldsta gravstenar från 1860-talet. Grå och svart granit dominerar bland stenmaterialen och merparten av de äldre gravstenarna bär yrkestitlar och bynamn. Titlar med agrar koppling är i klar majoritet men här finns även olika hantverkare, folkskolelärare och militära titlar. Bland kvinnorna är Makan, Hustrun, Systrarna eller liknande titlar vanligast förekommande. Växtligheten är begränsad och utgörs främst av friväxande eller formklippta städsegröna växter som tuja, idegran, en och buxbom samt lökväxter och perenner, exempelvis kärleksört och rosor.

Nya kyrkogården inramas i väster och norr av en stödmur med innanförliggande blandhäck och trädkrans av oxlar som på gamla kyrkogården. I öster avgränsar ett trådstängsel på gjuten sockel. I stödmuren mot gamla kyrkogården i söder finns en trappa i granit som sammanlänkar de båda delarna. Gravplatserna är närmast uteslutande gräsbevuxna och gravstenarna är utöver ett fåtal högresta vårdar från andra hälften av 1900-talet och senare. Formspråket sträcker sig från klassicistiskt via de enklare och stramare av så kallad portföljtyp till senare decenniers mer organiska former och individuella uttryck. Växtligheten är av samma karaktär som på gamla kyrkogården.

Minnes- och askgravlunden inramas av bok- och tujahäckar och är gestaltad som två låga gräskullar omgärdade av formklippta idegranshäckar vilka sammanlänkas av en cirkulär stensatt yta med sittbänk, ljushållare, stolpe för namnbrickor samt två större minnesstenar.

Byggnader på kyrkogården
Bårhuset uppförs troligen i slutet av 1950- eller på 1960-talet. 1978 tas ritningar fram för installation av wc och förråd och två år senare anordnas planteringar kring platsen. Den relativt anspråkslösa byggnaden har spritputsade vita fasader, slätputsad vit sockel och sadeltak avtäckt med enkupigt tegel. Gavelröstenas panel är liksom dörrar och fönster brunmålade.

Källor och litteratur
Matteröds kyrka Underhållsplan (2007-01-20), Restaurator AB, Lund.
Matteröds kyrkogård Vård- och underhållsplan 2016 (rapport 2015:20), Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne, 2014.
Matteröds kyrka Underhållsplan 2019 (rapport 2019:23), Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne, 2019.
Dahlberg, M. och Sjöström, I. [red.]. Skåne Landskapets kyrkor, Stockholm: Riksantikvarieämbetets förlag, 2015.
Länsstyrelsen i Skåne. Kulturmiljöprogram. Hässleholms kommun: https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/kulturmiljoprogram/oversiktliga-beskrivningar/oversiktliga-kommunbeskrivningar/hassleholm.html, hämtad 2021-03-09.
Riksantikvarieämbetet. Fornsök: https://app.raa.se/open/fornsok/, hämtad 2021-09-21.
Platsbesök 2021-05-03.