Bjuråkers kyrka

Koret har rak avslutning och kyrkorummet täcks av tre vida murade valv, där ribbornas koppstenar är något utskjutna på det sätt som är typiskt för släkten Rombergs kyrkobyggnader.

Under de första 100 åren var kyrkans inredning i stort sett oförändrad, men under 1850-talet försågs den med ny altartavla och predikstol samt målades om. Valvens hållbarhet har diskuterats vid åtskilliga tillfällen genom tiderna. Redan under 1760-talet sattes järnband in för att hålla samman valven. Kyrkan var under lång tid även rivningshotad, sedan ett kungabrev utfärdats år 1866 med beslut om att Bjuråkers församling skulle uppföra en ny kyrka i byn Våtmor som ligger i socknens geografiska mitt.

1750-talskyrkan genomgick emellertid en genomgripande renovering 1889, då bland annat bänkinredningen byttes ut, läktaren höjdes och byggdes om och nya dekorationsmålningar tillkom. Under 1900-talets första årtionden pågick fortfarande en häftig debatt huruvida församlingen skulle uppföra en ny kyrkobyggnad eller behålla den gamla. Ritningar och arbetsbeskrivning till en ny kyrka i medeltidsinspirerad jugendstil togs också fram av arkitekt Lars Israel Wahlman. Projektet strandade emellertid sedan ecklesiastikminister Arvid Lindman gett sig in i debatten och förklarat att församlingen skulle vara tvungen att restaurera den gamla kyrkan oavsett om man uppförde en ny kyrka eller ej. Den gamla kyrkan behölls således och en omfattande restaurering inleddes 1934 under ledning av arkitekt Wahlman, varvid kyrkorummet återfick mycket av sin ursprungliga form, då läktaren återställdes och bänkinredningen byttes ut mot en mer traditionell sluten bänkinredning. Under sakristian byggdes en källare som försågs med oljepanna.

År 1966 genomfördes nästa omfattande restaurering under ledning av arkitekt Sven Ivar Lind, Stockholm. Kyrkorummet försågs med heltäckningsmatta och interiören målades om. I sakristians göts ett nytt bjälklag och källarvåningen inreddes med toaletter. Den senaste genomgripande restaureringen genomfördes 2000 då bland annat heltäckningsmattorna togs bort och det underliggande golvet slipades samt valv och väggar rengjordes.

Kyrkorummets väggar är gråmålade upp till fönsterbröstningshöjd och däröver vitmenade, och väggarna under läktaren som är gråmålade. Korväggens nedre del täcks av en draperimålning upp till fönsterbröstningshöjd. Altartavlan har samma form som kyrkans fönster med rundad överdel och den omgärdas av förgyllda pelare som kröns av änglahuvud samt brinnande facklor. Altaret tillkom 1889 och altarringen, från samma år, är rak med sneda hörn. Predikstolen med tillhörande ljudtak i nyklassicistisk stil är placerad på den norra väggen vid den första och andra valvtravéns anfang. På väggen ovanför dörren till sakristian sitter ett medeltida altarskåp, vilket tillhört den medeltida kyrkan och som fram till år 2000 var deponerat i Hälsinglands museum. Bänkinredningen är sluten och uppdelad i två större kvarter. Läktarens orgel, med delar från 1700-talet, och fasad i klassisk stil står centralt placerad på läktaren.