STORA SKÖNDALS KYRKA

1904 köpte Svenska Diakonsällskapet egendomen Stora Sköndal söder om Stockholm. Sällskapet behövde lokaler för utbildning av diakoner och vård av sjuka, bland annat epileptiker och alkoholister, i diakonins anda. Huvudbyggnaden på Stora Sköndal med anor från 1680-talet används numera för administration. Området har kontinuerligt byggts ut med sjukhem, vårdpaviljonger, pensionärsbostäder och bostäder för personalen. Vid sidan om denna verksamhet drevs gårdens lantbruk vidare fram till 1940.

I många år firades gudstjänst i den gamla huvudbyggnaden. Redan 1905 lades den första grundplåten till en kyrkofond men först 1927 fattades beslutet att uppföra en kyrka här. Arkitekten Hakon Ahlberg hade några år tidigare ritat förslag till ett litet kapell på Lövudden vid Drevviken men man ville hellre att kyrkan skulle få ett mer centralt läge inom området. Kyrkan uppfördes med hjälp av arbetskraft från diakonanstalten och invigdes på Tacksägelsedagen 1929. Klockstapeln togs i bruk året därpå. 1993 byggdes kyrkan till mot nordost med moderna församlingslokaler.

Ända fram till år 1989 ägde Diakonsällskapets alla diakonvigningar rum i Stora Sköndals kyrka. Sedan år 1993 ägs kyrkan gemensamt av Stiftelsen Stora Sköndal och Farsta församling.

Omgivningen
Stora Sköndals kyrka ligger inom Stiftelsen Stora Sköndals område vid Drevvikens norra strand, en knapp mil söder om Stockholms innerstad. Bebyggelsen inom området utgörs dels av bostäder, dels av vårdbyggnader från i stort sett hela 1900-talet och 2000-talets första år. Stora Sköndal upplevs som en egen liten stadsdel inom stadsdelen Sköndal, dock utan några kommersiella inslag. Den omgivande bebyggelsen har hållits på ett visst skyddsavstånd från kyrkan, som därför har ett ganska fritt läge.

Anläggningen
Kyrkan har en mycket naturskön placering, belägen högt uppe på en kulle med vid utsikt över Drevviken. Stora tallar inramar kyrkan och mot söder växer en del stora ekar. Den stora ek som skuggar vapenhuset var enligt arkitekten det som tillsammans med vyn ut över Drevviken gjorde att entrén placerades just här. Nordväst om kyrkan står en klockstapel, vars väggpartier ovan en sockel av betong är klädda med falurödfärgad stående locklistpanel. Huven är täckt med tjärade träspån och kröns av en kyrktupp. Klockstapeln är försedd med två klockor från byggnadstiden. I nordost är kyrkan tillbyggd med församlingslokaler som rymmer kontor, expeditionslokaler, samlingssal och kök. Framför församlingshuset finns en P-plats och mot söder en trappa och gångstigar ned till sjön.

Kyrkobyggnaden
Stora Sköndals kyrka är en enskeppig kyrka med koret i öster och huvudentrén i ett separat vapenhus i söder, intill västgaveln. Norr om koret finns en korsarm med särskild entré mot öster till vilken den sekundära tillbyggnaden av församlingslokaler numera är ansluten via en glasad gång. Söder och öster om kyrkans långhus löper breda terrasser. Kyrkans stomme är av tegel.

Omgivningen
Stora Sköndals kyrka ligger inom Stiftelsen Stora Sköndals område vid Drevvikens norra strand, en knapp mil söder om Stockholms innerstad. Bebyggelsen inom området utgörs dels av bostäder, dels av vårdbyggnader från i stort sett hela 1900-talet och 2000-talets första år. Stora Sköndal upplevs som en egen liten stadsdel inom stadsdelen Sköndal, dock utan några kommersiella inslag. Den omgivande bebyggelsen har hållits på ett visst skyddsavstånd från kyrkan, som därför har ett ganska fritt läge.

Kyrkomiljön
Kyrkan har en mycket naturskön placering, belägen högt uppe på en kulle med vid utsikt över Drevviken. Stora tallar inramar kyrkan och mot söder växer en del stora ekar. Den stora ek som skuggar vapenhuset var enligt arkitekten det som tillsammans med vyn ut över Drevviken gjorde att entrén placerades just här. Nordväst om kyrkan står en klockstapel, vars väggpartier ovan en sockel av betong är klädda med falurödfärgad stående locklistpanel. Huven är täckt med tjärade träspån och kröns av en kyrktupp. Klockstapeln är försedd med två klockor från byggnadstiden. I nordost är kyrkan tillbyggd med församlingslokaler som rymmer kontor, expeditionslokaler, samlingssal och kök. Framför församlingshuset finns en P-plats och mot söder en trappa och gångstigar ned till sjön.

Kyrkobyggnaden
Stora Sköndals kyrka är en enskeppig kyrka med koret i öster och huvudentrén i ett separat vapenhus i söder, intill västgaveln. Norr om koret finns en korsarm med särskild entré mot öster till vilken den sekundära tillbyggnaden av församlingslokaler numera är ansluten via en glasad gång. Söder och öster om kyrkans långhus löper breda terrasser. Kyrkans stomme är av tegel.

HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS STADSMUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT.
Stora Sköndals kyrka uppfördes under åren 1927-29 med Svenska Diakonanstalten som byggherre och invigdes 1929. Arkitekt var Hakon Ahlberg (1891-1984), prästson från Halland. Ahlberg har under sina nästan sextio år som verksam arkitekt ritat flera kyrkor. Förutom Stora Sköndals kyrka är han upphovsman till bl a den samtida Mälarhöjdens kyrka i Brännkyrka församling, Stockholm och i Malmbergets kyrka från 1945 skapade Ahlberg ett kyrkorum som står mycket nära Stora Sköndals med ett klöverbladsformat innertak. Ahlberg har också ritat en hel del bostadsbebyggelse och sjukhus. Stora Sköndals kyrka byggdes till med församlingslokaler 1993, ritade av BLP Arkitekter AB med S-O Larsson som ansvarig arkitekt.
1904 köpte Svenska Diakonsällskapet egendomen Stora Sköndal, söder om Stockholm. Sällskapet behövde lokaler för utbildning av diakoner och vård av sjuka, bland annat epileptiker och alkoholister, i diakonins anda. Huvudbyggnaden på Stora Sköndal med anor från 1680-talet används numera för administration. Området har kontinuerligt byggts ut med sjukhem, vårdpaviljonger, pensionärsbostäder och bostäder för personalen. Vid sidan om denna verksamhet drevs gårdens lantbruk vidare fram till 1940.
I många år firades gudstjänst i den gamla huvudbyggnaden. Redan 1905 lades den första grundplåten till en kyrkofond men först 1927 fattades beslutet att uppföra en kyrka här. Arkitekten Hakon Ahlberg hade några år tidigare ritat förslag till ett litet kapell på Lövudden vid Drevviken men man ville hellre att kyrkan skulle få ett mer centralt läge inom området. Kyrkan uppfördes med hjälp av arbetskraft från diakonanstalten och invigdes på Tacksägelsedagen 1929. Klockstapeln togs i bruk året därpå. 1993 byggdes kyrkan till mot nordost med moderna församlingslokaler.
Ända fram till år 1989 ägde Diakonsällskapets alla diakonvigningar rum i Stora Sköndals kyrka. Sedan år 1993 ägs kyrkan gemensamt av Stiftelsen Stora Sköndal och Farsta församling.
KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
BNA Byggnadsnämndens arkiv
SSM Stockholms stadsmuseums arkiv
Muntliga uppgifter från församlingen

Ahlberg, H, Kyrka vid Diakonanstalten Stora Sköndal, Byggmästaren 1928, Stockholm 1928
Illerstad, L, Nya Svenska kyrkor, del I Svealand, RAÄ 1990:2, Stockholm 1990
Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001
Paulsson, E och Rudberg, E, Hakon Ahlberg. Arkitekt & humanist, Stockholm 1994
Selling, G, Säterier och gamla gårdar i Stockholmstrakten, Stockholm 1977
Stora Sköndals kyrka och församlingshem. Broschyr, Stockholm 2000.
Söderström, G m fl, Stockholm utanför tullarna. Nittiosju stadsdelar i ytterstaden. Stockholm 2003.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007.

Omgivningen
Stora Sköndals kyrka ligger inom Stiftelsen Stora Sköndals område vid Drevvikens norra strand, en knapp mil söder om Stockholms innerstad. Bebyggelsen inom området utgörs dels av bostäder, dels av vårdbyggnader från i stort sett hela 1900-talet och 2000-talets första år. Stora Sköndal upplevs som en egen liten stadsdel inom stadsdelen Sköndal, dock utan några kommersiella inslag. Den omgivande bebyggelsen har hållits på ett visst skyddsavstånd från kyrkan, som därför har ett ganska fritt läge.

Anläggningen
Kyrkan har en mycket naturskön placering, belägen högt uppe på en kulle med vid utsikt över Drevviken. Stora tallar inramar kyrkan och mot söder växer en del stora ekar. Den stora ek som skuggar vapenhuset var enligt arkitekten det som tillsammans med vyn ut över Drevviken gjorde att entrén placerades just här. Nordväst om kyrkan står en klockstapel, vars väggpartier ovan en sockel av betong är klädda med falurödfärgad stående locklistpanel. Huven är täckt med tjärade träspån och kröns av en kyrktupp. Klockstapeln är försedd med två klockor från byggnadstiden. I nordost är kyrkan tillbyggd med församlingslokaler som rymmer kontor, expeditionslokaler, samlingssal och kök. Framför församlingshuset finns en P-plats och mot söder en trappa och gångstigar ned till sjön.

Kyrkobyggnaden
Stora Sköndals kyrka är en enskeppig kyrka med koret i öster och huvudentrén i ett separat vapenhus i söder, intill västgaveln. Norr om koret finns en korsarm med särskild entré mot öster till vilken den sekundära tillbyggnaden av församlingslokaler numera är ansluten via en glasad gång. Söder och öster om kyrkans långhus löper breda terrasser. Kyrkans stomme är av tegel.

1904 köpte Svenska Diakonsällskapet egendomen Stora Sköndal söder om Stockholm. Sällskapet behövde lokaler för utbildning av diakoner och vård av sjuka, bland annat epileptiker och alkoholister, i diakonins anda. Huvudbyggnaden på Stora Sköndal med anor från 1680-talet används numera för administration. Området har kontinuerligt byggts ut med sjukhem, vårdpaviljonger, pensionärsbostäder och bostäder för personalen. Vid sidan om denna verksamhet drevs gårdens lantbruk vidare fram till 1940.

I många år firades gudstjänst i den gamla huvudbyggnaden. Redan 1905 lades den första grundplåten till en kyrkofond men först 1927 fattades beslutet att uppföra en kyrka här. Arkitekten Hakon Ahlberg hade några år tidigare ritat förslag till ett litet kapell på Lövudden vid Drevviken men man ville hellre att kyrkan skulle få ett mer centralt läge inom området. Kyrkan uppfördes med hjälp av arbetskraft från diakonanstalten och invigdes på Tacksägelsedagen 1929. Klockstapeln togs i bruk året därpå. 1993 byggdes kyrkan till mot nordost med moderna församlingslokaler.

Ända fram till år 1989 ägde Diakonsällskapets alla diakonvigningar rum i Stora Sköndals kyrka. Sedan år 1993 ägs kyrkan gemensamt av Stiftelsen Stora Sköndal och Farsta församling.