Målning

Nils Nilsson föddes 1901 i arbetarstadsdelen Annedal i Göteborg där han växte upp under knappa förhållanden. Studier på Valands konstskola Göteborg för Tor Bjurström 1922-27, lärare på Valands konstskola 1938 - 1947. Studieresor till Paris, utlandsstipendieresor till Holland, Frankrike, Spanien och Italien.
Känd för sin porträttkonst och motiv med människor samt sin monumentalkonst i al fresco, ofta med figurer. Nils Nilsson räknas till Göteborgskoloristerna men har också släktskap med Albin Amelin, Sven Erixson och Bror Hjorth. Tillsammans med dem startade Nils Nilsson 1932 det konstnärsdrivna galleriet Färg och Form i Stockholm. Var med om att starta tidskriften Paletten 1940.

"Sommaren 1928, Hjuvik och Fläskön
- - -I mitten av juni ringde Carsten Hvistendahl, som också hade avslutat sina studier vid Valand, och frågade om kamraten ville tillbringa en tid med honom på Fläskön utanför Fjällbacka. Det förefaller som om Nils Nilsson hade några behagliga veckor i den bohuslänska skärgården. Han hjälpte Hvistendahl att göra i ordnng en båt och kamraten lärde honom att segla. De gjorde utflykter i omgivningen, in till Fjällbacka och till Hamburgsund. Men efter ett tag började Nil Nilsson längta efter Signe och han skriver till henne: "Jag har tänkt att så snart jag får pengar att resa härifrån, dels tror jag ej naturen passar mig så väl, men mest är det för att komma ner till Ninne (Nils Nilssons smeknamn på fästmön, JW)."
Werner 1997, s. 69-70.

"Nils Nilsson fick redan under utbildningen höra att han hade goda förutsättningar att bli en eftersökt porträttmålare. Han gjorde dock endast ett par beställningsporträtt, de allra flesta av hans porträtt föreställer familj och vänkrets. I porträtten försöker han fånga människans essens, så som hon framträder när hon är försjunken i sig själv, utan masker och poser."
Werner 1997.

Representerad bland annat på Moderna Museet, Göteborgs konstmuseum, Malmö museum, Waldemarsudde, Skissernas museum - Arkiv för dekorativ konst, Lund; Statens museum for kunst, Köpenhamn; Nasionalgalleriet, Oslo; Atheneum, Helsingfors.

Om Nils Nilssons sista år som lärare på Valand på 1940-talet, berättar Håkan Wettre i en text om konstnären Tore Kurlberg:
"Tore Kurlbergs elevtid på Valand 1945-47 sammanföll med Nils Nilssons två sista lärarår på skolan. Kriget med sin isolering, sina inkallelser och ransoneringar (linolja fick till exempel anskaffas mot recept på apotek) satte sin prägel på Sverige, Göteborg och Valand.
Målarskolan var inrymd i de provisoriska lokaler som fått stå kvar efter jubileumsutställningen 1923. Mitt i målarsalen stod en kolossal järnkamin och längs väggarna rann fukten i det oisolerade huset om vintern.
Man tecknade modell på förmiddagen och "gips" på eftermiddagen, alltså efter gipskopior av antika skulpturer. Tecknandet var grunden och det gällde att "hitta formen" med en enkel linje. De konstnärliga förebilderna i museets samlingar var Karl Isaksons "Vilande modell" och Carl Kylbergs koloristiska målningar.
Nils Nilsson kom till skolan varje torsdag strikt klädd i kostym och väst - det fanns inget bohemeri varken hos läraren eller hos hans elever. "Man får aldrig något gratis" var ett av Nils Nilssons uttryck.
Bakom konstnärliga framsteg låg arbete och åter arbete. Inte minst för Tore Kurlberg var arbetsmoralen viktig. Vad gällde måleriet handlade det om att öva sitt seende. För Tore Kurlberg blev betraktandet, utsikten över Skärhamn och havet utanför en daglig övning.
Nils Nilssons kritik kunde ha en ironisk underton och sällan kom han med några överord. Det mest uppmuntrande kunde vara: "Ni kan lugnt fortsätta". Experiment och utlevelser tilläts inte. När Arne Malmborg en gång hade gjort en expressiv modellstudie kom Nils Nilsson fram och sa: "Herr Malmborg, det går inte att trolla - tyvärr".
Tore Kurlbergs övriga kamrater på skolan dessa år var Olle Skagerfors (som han beundrade), Lars Falk, Kaja Bentzel, Bengt Kristenson, Olle Langert, Isabella Laurell, Willard Lind, Lars Swan, Per Thorlin, Ulf Trotzig och Arne Andersson.
Nils Nilsson hade en lyhördhet för den enskilde elevens uttryck, men hans hållning till det konstnärliga var asketisk. Kanske omtolkade Tore Kurlberg detta till något positivt - det reducerade fick en poetisk förtätning."

Litteratur:
Hoppe, Ragnar. Nutida svenskt måleri, andra delen, A-B Svenska Litteratur, Stockholm 1936, sidorna 530 - 533.
Svenskt Konstnärslexikon, Bd. IV, s.
Werner, Jeff. Nils Nilsson. Avhandling vid Konstvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet 1997.

För ytterligare upplysningar om konstnären, se Bilagepärmen UM027897.
För ytterligare upplysningar om gåvan, Carsten Hvistendahl och givaren, se UM027894.

Digital presentation i samband med utställningen "Med kärlek till färgen - möt Göteborgskoloristerna", Bohusläns museum, Uddevalla, 1 april - 27 augusti 2017.