Bö, Kronhjortsgatan / Jakobsdalsgatan

Bebyggelsen ger exempel på påkostad tegelarkitektur, präglad av sen 20-talsklassicism. Kvarteren utgör ett viktigt blickfång både från väster och öster.
Kvarteren har en oregelbunden utformning och omfattar slutna eller halvslutna gårdar. Byggnaderna är i 56 våningar med fasader av rött eller gult tegel. Mot gatorna finns gedigna detaljer i 1920-talsstil t ex kopparklädda burspråk, balkonger med smidesräcken samt dekorativa portaler av konststen eller natursten. Husen har valmade sadeltak täckta med varierande material och fönstren är utformade med mittpost utan spröjsar eller indelade i sex rutor. Längs vissa kvarterssidor finns förträdgårdar och gårdarna har planteringar.

1922 inkorporerade Göteborgs stad de östra delarna av Örgryte. Området delades nu upp i sju olika stadsdelar som fick namn efter de gamla gårdarna: Bö, Torp, Skår, Kallebäck, Gårda, Lunden, Kålltorp och Sävenäs. Större delen av området hade fortfarande landsbygdskaraktär men några år före inkorporeringen hade ett stadsplanearbete påbörjats av Göteborgs stadsingenjör A Lilienberg och 1922 presenterade han ett översiktligt planförslag för en utbyggnad med bostadshus, främst villor (Se Bö, Sankt Sigfridsgatan i denna inventering). Men på många ställen ersattes villorna av större hyreshus i tre våningar. I planerna ingick även industrier längs Mölndalsån (se Lyckholms bryggeri i denna inventering).
De västligaste områdena som kom först i tur för utvidgningen av Göteborg hade planerats i förväg innan inkorporeringen. Jakobsdalsgatan är representativ för denna tidiga period med storgårdskvarter och fasader i 1920-talsklassicism som påminner om samtida bostadsområden i Johanneberg och Lorensberg.
Förtätningar har under senare år genomförts i stadsdelen. Norr om Jakobsdalsgatan låg Jakobsdals gård. Gården revs 1972 och ersattes med
en stor tegelbyggnad för Sovjetunionens konsulat.