FÖRSAMLING 1995 - KARLSHAMN
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 3488, år 1900: 7091, år 1995: 11931
FÖRSAMLINGSHISTORIK - Utbruten ur Asarum 1664. Frisholmens kastellförsamling införlivad 1865.
LÄGE OCH OMGIVNING - Vid Mieåns utlopp i havet fanns sedan gammalt ett fiskeläge som kallades Bodekull och vars invånare i kyrkligt hänseende hörde till Asarum. I samband med stadsrättigheternas beviljande upptogs 1664 frågan om egen kyrka, vilket skulle realiseras genom att en del av kyrkotiondena från Blekinge fick användas under tre år för uppförande av en träkyrka vid hamnen i Karlshamn. Innan kyrkan blev färdig skulle borgaren Per Persson still staden uthyra sin stora stufwa till gudstjänstlokal. Den första kyrkan torde ha påbörjats redan 1664, men av denna finns inga spår kvar. Att döma av en karta från 1720 var dock denna belägen på Fisketorget. Den nuvarande kyrkplatsen togs i anspråk 1680. Carl Gustafs kyrka, som fått sitt namn efter Karl X Gustav, har en dominerande plats i staden, norr om torget. Kyrkan ligger i stadsmiljö vid torget och mittemot rådhuset i den geometriskt regelbundet utformade stadsplanen. Prästgården återfinns 300 m mot nordväst. En stor separat begravningsplats finns ca en km i samma väderstreck. Något närmare kyrkan finns även en kolerakyrkogård. 150 m väster om kyrkan rinner Mieån ut i Karlshamnsfjorden och kyrkplatsen ligger alltså helt nära utloppet till denna.
RASERAD KYRKA / RUIN - I: Den äldsta, säkert kända kyrkobyggnaden i Karlshamn påbörjades 1664 och torde ha stått färdig omkring 1675, när man påbörjat arbetet med inredningen. Den uppfördes av trä och hade korsformad plan, möjligen efter skiss av Erik Dahlbergh. Den övergavs i samband med att den nuvarande kyrkan, belägen på annan plats, invigdes 1702.
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Nuvarande stenkyrka invigdes 1702, men grunden hade lagts redan 1680-81 enligt en ritning levererad från Stockholm. Först 1696 stod dock stommen färdig, till synes efter att Erik Dahlbergh utarbetat modifierade ritningar. Det är en korskyrka med centraltorn. Den västra och den östra korsarmen (koret) är betydligt längre än de övriga. Byggnadsmaterialet är gråsten och tegel. En halvrund sakristiutbyggnad tillfogades i öster, bakom koret, 1834.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören karakteriseras av mittornets karnissvängda huv med sin höga åttkantiga kopparlanternin krönt av en liten lökformad spira; tornavslutningen är från 1770-talet. Korsarmarna täcks av kopparklädda säteritak, de ursprungliga halvcirkelformade gavelfrontoner borttogs 1879-81. Fasaderna, som är putsade och gult avfärgade, uppbryts av stora rundbågsfönster. Ingångar finns i söder, väster och norr. Den rymliga och ljusa interiören har genomgått en del förändringar under åren. Vid arkitekt Helgo Zettervalls restaurering 1879-81 ersattes det ursprungliga välvda innertaket med nuvarande brutna trätak, vitmålat och med synliga bjälkar. Korets östvägg är försedd med perspektivmålning av Karl Strömberg 1843; målningen överkalkades 1879-81, men framtogs vid en restaurering 1901-02. Korsmittens dekormålning utfördes av konservator Allan Norblad 1901-02, liksom väggarnas kvadermålning, vilken borttogs 1950-51 vid arkitekt Sigge Ulléns restaurering.
Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000, rev. 2008.