GÖTALUNDENS KYRKA

Götalundens kyrka invigdes 7 december 1958, ritad av arkitekt Leif Wijkmark på Bernt Wijkmarks arkitektkontor, Trollhättan . Kyrkan tillkom på grund av ett starkt lekmannaengagemang och ett intensivt arbete inom Norra Trollhättans Småkyrkostiftelse. Tomten erhölls genom ett byte med en, i storlek likvärdig, stadsäga tillhörig församlingen. Götalunden var på den tiden en park och lekplats, så diskussioner uppstod kring lämpligheten att förlägga en kyrka just där. I en länga sammanbyggd i förskjutet läge med kyrkan skulle en kommunal förskola drivas. Socialstyrelsen framhöll dock att lekskolor borde drivas i fristående lokaler eftersom utelekplatser krävs. Möjligen godkändes kombinationen här eftersom platsen redan hade detta. Myndigheten förutsatte också att den veckdörr som skulle förbinda lekskolan med kyrkans bakre del och ungdomslokal utnyttjades endast i undantagsfall.
Kyrkan har byggts om och till ett antal gånger sedan tillkomsten. Lokalerna har sinsemellan också bytt funktioner vid flera tillfällen. I början av 1980-talet övertogs kyrkan från småkyrkostiftelsen av Trollhättans församling, som 1989 delades i tre delar och då blev Götalunden en egen församling. Idag har Götalundens församling cirka 9000 kyrkotillhöriga i sju stadsdelar.
Byggnaden var tänkt att uppföras helt i trä, men eftersom läget medförde utsatthet för regn och vind gjordes gavlarna av tegel, som cementslammades gråvita, med en gavelträkonstruktion med mörkbrun impregneringsfärg. Kyrkan skulle ha plats för 154 personer på lösa stolar, men kunna utökas genom en vikvägg till ungdomslokaler i nordöst. Mittfältet på korets invändiga fondvägg var mörkgrått med ett stort kors, belyst bakifrån, över altaret. Övriga väggar var ljusgrå. På kyrkans nordvästra sida fanns ett utbyggt vapenhus med trappa upp till ett rum över ungdomslokalen med en grund läktare. En orgel placerades på läktaren 1961med ytterligare en ungdomslokal bakom. Tillbyggt över kyrkans östra hörn var en lägre byggnadsvolym för lekskolan, med en entrédel på gaveln i öster, dit expedition, kök och andra små biutrymmen förlades.
En transformatorstation stod redan på platsen och intill den uppfördes en klockstapel. För att avskärma transformatorhuset restes ett klinkbyggt plank mellan vapenhuset och klockstapeln, så att en gång bildades fram till entrén. Här blev det dock dåligt upplyst på kvällarna och tillhåll för stökiga personer, så planket revs redan 1961 och byggnaden skulle då anpassas bättre till kyrkans utseende. 1970 tillkom en ny dopfunt, men det gamla dopfatet behölls. Fram till 1972 hade barnträdgårdens expedition använts som sakristia och i dess kapprum hade anhöriga samlats vid dop och vigslar. Dessa ceremonier hade ökat i antal och det fanns nu ett behov av en separat sakristia och ett större kapprum. Köket var också för litet. För dessa tre funktioner byggdes vapenhuset till åt norr. Arkitekt Wijkmark fick ta del av ritningarna och var positiv till förslaget. Sakristian invigdes 19 mars 1973. Troligen var det i samband med detta som ytterdörrarna byttes till dörrar i enklare utförande och korset över altaret byttes mot nuvarande triptyk. Sannolikt var det också vid denna renovering som originalarmaturen, tidstypisk med hängande kluster av opaka glasdroppar, byttes också ut mot typisk sakral 1970-tals armatur. En uppgift från 1961 omtalar att transformatorstationens tak skulle förses med skiffertäckning liksom kyrkan, men 1988 var det lertegel på taken, så däremellan har skiffret i så fall bytts ut.
Inför att Götalunden skulle bli en egen församling 1988/89 behövdes fler kontor i församlingshemmet. 1988 skedde genomgripande förändringar då kyrkan byggdes till vid koret åt sydöst för en ny orgel och vapenhuset utökades åt väster för ännu större kapprum, som fick ny entré med dörr mer lik den ursprungliga. Hela nordöstgaveln byggdes till med kyrksal, barntimmelokal och kontor. Regnskydd, ny entré och trappräcke tillfördes längs sydöstra långväggen. Tak och långsidor tilläggsisolerades utifrån men fasaden återfick samma utseende som innan. Gavlarna putsades och takets lertegel byttes mot betongpannor. Koret fick tre smala korfönster, vilket hade funnits på ursprungsritningarna men aldrig utförts. Treglasfönster monterades överallt, men blyinfattade fönster behölls. Ommålning skedde ut- och invändigt och altarväggens fält bytte färg. Orgeln hördes för dåligt och flyttades till Skogshöjdens kyrka (den ersattes nyligen och är enligt uppgift nu i Lettland). Den indragna läktarväggen avlägsnades, varpå läktaren byggs om med rum för kantor. Kyrkan återinvigdes 2 juli 1988 efter tre månaders stängning. En ny orgel installerades i det nya utrymmet vid koret 1992 och tre år senare glasades läktaren in med skjutfönster. Kantorns rum fick takfönster. Omorganisation av lokalernas funktioner skedde åter. 1996 lades marmorgolvet in.

Byggnaden ligger i nordöst-sydvästlig riktning. Byggnaden har trots om- och tillbyggnader behållit en enhetlig utformning i takfall och fasadmaterial. Kyrkan består av kyrkorummet med högt sadeltak och en låg länga med pulpettak på var långsida, vilka förenas på nordöstra sidan om kyrkan i en utbyggnad från 1988 med bred gavel. På den nordvästra sidan är en högre, ursprunglig utbyggnad med den 1973 tillbyggda längan åt norr med ingång och den 1988 tillbyggda längan åt väster, som är indragen ett stycke från kyrkans gavel, med kyrkans entré åt sydväst. Den sydöstra längan också tillbyggd 1988 åt söder.

FASAD - Gavlarna åt sydväst och nordöst är tegelfasader i munkförband som vitfärgats med olika tekniker. Korväggen är slammad med kalkhaltig färg, medan sydöstra utbyggnaden har ädelputs påstruken med pensel och den sydvästra har sprutad ädelputs. Långsidorna, samt väggarna över och under nordöstra gavelns fönsterparti, har fjällpanel av ohyvlade bräder målade gråvita. Långsidorna rytmiseras av redovisade, brunfärgade (impregnerade) limträbågar som vidgas upptill mot taksprånget med utfackade väggar emellan. Längs hörnen och gavlarnas takfot syns också träbågarna. Sydvästra gaveln har ett distansmonterat, brunt träkors och korfönster.

FÖNSTER - Alla fönstren är treglasfönster från 1988 med metallbleck som sitter i vitmålade träsnickerier i liv med fasaden. De tre smala korfönstren bildar tillsammans formen av en husgavel. Nordvästra långsidan har i vapenhuset liggande, rektangulära fönster vid taket och övriga fönster är öppningsbara med två rektangulära lufter med mittpost. Sakristians fönster har blyspröjsat glas i spetsbågar från 1973. Nordöstgaveln har treluftsfönster med T-post, varav två tillsammans med en altandörr med ramp utgör ett centrerat fönsterparti. Rutorna har blyspröjsade antikglas. Sydöstra sidan har i varje fält mellan bågarna, utom i tillbyggnaden i söder, ett fönsterparti med två partier med treluftsfönster med T-post, varav en öppningsbar luft, i tunna bågar och karmar.

PORT - Kyrkans entré har en pardörr från 1988 (liknande originalet) av fernissat trä med tre lika stora fyllningar, vertikala handtag av gulmetall och sparkplåtar av koppar. Fyllningarna är flackt prismatiska och saknar lister. Dörren inramas av en utskjutande tegelomfattning, med koppskift ytterst och skråställda löpskift inåt. Över dörren skjuter ett litet tresidigt, plåtklätt skärmtak ut med fyrkantiga armaturer fästade i underkanten. Entrén till expeditionen i nordväst har en betongtrappa av två steg och svart smidesräcke med raka spjälor, avfasat i framkanten och en ny dörr av vitt aluminium med en ruta upptill och sidoljus. Däröver sitter ett plant skärmtak på metallstag mot fasaden. Till entrén på sydöstsidan går en stenlagd ramp från 1988 med skärmtak på svarta, smala metallpelare och träklätt, vitmålat undertak. Dörren är en ny, vit aluminiumdörr med sidoljus och två olika stora rutor upptill.

TAK - Kyrkans sadeltak och den höga utbyggnaden på nordvästra sidan har svarta betongpannor från 1988. Takfönster sitter sedan uppförandet i en rad i sydöstra takfallet nära nocken med tre fält delade i fyra lufter och ett fält i två lufter, samt ett sentida lågt fönster med två lufter ihop i norra delen av det nordvästra takfallet. Ett pappklätt, flackt sadeltak täcker utbyggnaden åt nordöst och har fyra takkupoler av glas. Sidolängornas pulpettak är också pappklädda. Hängrännorna är av brun plåt och stuprören är av brun eller vit plåt.