gåvobok

"I vissa fall låg det nog mera allvar över människors handlingar förr i världen. Jag tänker t.ex. på frieri och giftermål. Det fanns ännu kvar en respekt för fädernas seder, som ej slappnat, och allt av viktigare art skulle förberedas och behandlas enligt vedertaget bruk. På så sätt fick det hela nästan något religiöst över sig. Det tog sin tid, innan ynglingen fått klart för sig, hur den uppvaktade ställde sig till honom, och innan denna i sin tur hunnit komma under fund med hur pass allvarliga ynglingens friaranbud var. Hade detta äntligen klarats upp, hade ynglingen att gå till flickans föräldrar, underhandla med dem och officiellt framföra sitt frieri. Slog dessa förhandlingar väl ut och gossen fick ja på sitt frieri, fäste han flickan vid sig med en ring och andra fästmansgåvor, vilka han förde med sig i ett skrin, gåvoskrinet, som han ofta själv gjort och vackert målat. Var friaren förmögen kunde det hända, att de överlämnades i en silverskål. Bland granna smycken, broderade silkesdukar, skäktträn och kaveldon, konstfärdigt snidade eller målade, förekom också en psalmbok i särskilt fint band med nedpressade versar på omslaget syftande på trolovning och giftermål."
"Variationerna äro mångfaldiga. I regel var de inköpta på någon marknad, där bokbindarna saluförde sådana. Med sina pressade och grant färgade, försilvrade eller förgyllda hjärtan och annan prydnad på skinn eller i sin textila klädsel med rikt silverbeslag med färgranna glasflusser var det ting som ej förfelade sin verkan på ett grannlåtshungrande flicköga."
Kulturens årsbok 1947, Karlsson William, s. 8-9, bild s. 9.