Jumkils kyrka

Jumkils kyrka är en välbevarad salkyrka i gråsten och tegel från 1300-talets första hälft. Sakristian i norr uppfördes strax efter salkyrkan och gavs en mycket exklusiv utformning i tegel med putsade blinderingsmönster. Sakristian är märklig eftersom den har två rum, vilket är mycket ovanligt. Det ena rummet är välvt med kryssvalv och det andra, mindre rummet med tunnvalv.

Vapenhuset i söder är byggt omkring år 1500 i gråsten med gavelröste i tegel som är försett med rikt utformade, vitputsade blinderingar. Vapenhuset är även försett med en flersprångig portal i tegel. De stora rundbågiga fönsteröppningarna, liksom porten i västra gaveln, är tillkomna under 1700- och 1800-talen. Korgaveln hade ursprungligen ett gotiskt masverksfönster i kalksten med glasmålningar, vilket tyvärr gick förlorat vid fönsterombyggnaden på 1800-talet.

Jumkils kyrka är en välbevarad salkyrka i gråsten och tegel från 1300-talets första hälft. Sakristian i norr uppfördes strax efter salkyrkan och gavs en mycket exklusiv utformning i tegel med putsade blinderingsmönster. Sakristian är märklig eftersom den har två rum, vilket är mycket ovanligt. Det ena rummet är välvt med kryssvalv och det andra, mindre rummet med tunnvalv.

Vapenhuset i söder är byggt omkring år 1500 i gråsten med gavelröste i tegel som är försett med rikt utformade, vitputsade blinderingar. Vapenhuset är även försett med en flersprångig portal i tegel. De stora rundbågiga fönsteröppningarna, liksom porten i västra gaveln, är tillkomna under 1700- och 1800-talen. Korgaveln hade ursprungligen ett gotiskt masverksfönster i kalksten med glasmålningar, vilket tyvärr gick förlorat vid fönsterombyggnaden på 1800-talet. Kyrkans takfall är täckta med tjärade spån. På vinden finns de ursprungliga, gotiska takstolarna till stor del bevarade med spår av det trätunnvalv med klöverbladsform som från början täckte kyrkorummet. Valvformen kan också avläsas i de putsrester som finns kvar på gavelmurarnas insidor.

Vapenhuset har en stor tjärad träport. I vapenhusets sydvästra hörn finns en murad trappa upp till vinden. Vapenhusets väggar och valv är vitkalkade och i öppningen till långhuset finns en vacker spetsbågig tegelportal. Innanför den senare insatta dubbeldörren finns kyrkans ursprungliga, jättelika träport kvar med dekorativt utformade smidesbeslag.

Långhus och kor täcks av putsade tegelribbvalv som tillkommit i slutet av 1400-talet. Då försågs även koret med kalkmålningar som tillskrivits kretsen kring Albertus Pictor. Målningarna är välbevarade, trots att de tidigare varit överkalkade, och framställer huvudsakligen Jesu barndomshistoria och apostlarna. De togs fram vid 1932 års restaurering av kyrkan.

Inredningen och inventarierna är från olika perioder och speglar väl kyrkans långa historia. Den slutna bänkinredningen tillverkades år 1761 men har renoverats flera gånger. De främre bänkskärmarna innehåller delar av en äldre inredning från 1600-talet, som troligen hört till någon form av korskrank av trä. Predikstolen är tillverkad 1670. Trappan tillkom då predikstolen flyttades från södra till norra sidan av kyrkorummet år 1762. Läktaren i väster byggdes 1770-71, samtidigt med orgelns tillkomst. Orgeln byggdes 1770 av Nicol Söderström och Matthias Svalberg. Den renoverades 1855 och 1934 då den även tillbyggdes, men har bevarat sin ursprungliga fasad. Jumkils kyrka har ett flertal medeltida inventarier. Altarskåpet ovanpå altaret är tillverkat i slutet av 1400-talet av en regional verkstad i Mälardalen. Det avbildar i corpus fyra kvinnliga helgon. På var sida om altaret finns två välbevarade skulpturer. Den ena avbildar Maria med barnet och den andra föreställer St Olof med sitt attribut yxan. Dopfunten är ett av de märkligaste föremålen. Den är tillverkad under 1100-talet av den stenhuggare som i konsthistoriska sammanhang går under namnet Semi-Byzantios. Den är rikligt utsmyckad med bilder i relief som berättar Jesu barndoms historia. På foten finns fyra utskjutande djurhuvuden. I koret hänger en ljuskrona av järn från 1400-talet. Vidare finns ett stort senmedeltida krucifix upphängt på långhusets södra vägg. I sakristian finns ett litet krucifix från 1400-talet som bevarat mycket av sin ursprungliga färg. Dessutom finns ytterligare två medeltida träskulpturer i kyrkan: en Mariafigur från 1300-talets början och ett kvinnligt helgon från 1200-talets senare del. De är delvis skadade och saknar färg. På norra långhusväggen hänger två begravningsvapen från 1600-talet över Erik Andersson Rosensabel och Per Hästesko, båda från Björnarbo gård i Jumkil.