Anläggningen består av kyrka, två kyrkogårdar, församlingshem och bårhus. Kyrkan, den äldre kyrkogården och bårhuset ligger på krönet av en bergshöjd. Församlingshemmet och den yngre kyrkogården ligger en bit ner i sluttningen sydväst om kyrkan.
I anslutning till anläggningen, söder om kyrkan, ligger den f d prästgården. Där drivs idag samtals- och psykoterapiverksamhet av den kristna föreningen S:t Lukas i Göteborg.
Fram till 1950-talet omgavs Backa kyrka av åkerlandskap och beteshagar och den omgivande bebyggelsen utgjordes av gårdar. Idag ligger den tidigare lantkyrkogården omgiven av storskalig bebyggelse. Backa kyrkogata, som är en gång- och cykelväg, löper utmed den äldre kyrkogårdens västra sida och nedanför denna ligger ett bostadsområde med flerfamiljshus från 1950- och 1960-talen. Från berget bakom kyrkan i öster har man utsikt över Göta älv och industriområdet utmed älven.
Den gamla KYRKOGÅRDEN ligger på en brant västsluttning nedanför den högt belägna kyrkan och omfattar en yta av 0,6 hektar. Backa nya kyrkogård ligger strax sydväst om den gamla och åtskiljs från denna av en gångväg. Ytan omfattar 1,2 hektar.
Den äldsta delen av Backa kyrkogård är med största sannolikhet samtida med den gamla kyrkan, vilket betyder 1100- till 1200-talet. Den utvidgades i samband med bygget av den nuvarande kyrkan. Backa nya kyrkogård tillkom 1932.
Den gamla kyrkogården omgärdas på alla sidor av en stenmur. Den västra delen med huvudentrén är den äldsta och har fogade kraftiga stenblock i röd granit med överliggare av skifferplattor. Mitt på den västra muren finns huvudentrén i ett halvcirkelformat intag i muren. Entrépartiets smidda järngrindar sitter i kraftiga grindstolpar av granit krönta med granitklot. Grindarna är lite asymmetriskt placerad i halvcirkeln för att ligga mitt för kyrkans huvudentré. De yngre murarna runt resten av kyrkogården är betydligt lägre, av grå granit i jämnstora block och toppstruken med cement. Ingången i den södra kyrkogårdsmuren tillkom 1934, samtidigt som bårhuset. De nya kyrkogårdsgrindarna utformades i likhet med de befintliga.
Den gamla kyrkogårdens vegetation utgörs främst av högväxande lind, alm, lönn och oxel längs murarna. Mittgången flankeras av klippta lindar, i övrigt finns några fruktträd, mindre träd och buskar. Den nya kyrkogården saknar murar och omgärdas istället av häck- och trädplanteringar, bitvis kompletterade med nätstaket. Åt tre håll kantas kyrkogården av en hög klippt oxelhäck samt lövträd, åt öster växer tujor. Längs mittgången står lövträd. Kyrkogårdarnas öppna ytor är gräsbesådda, gångarna är asfalterade.
Den gamla kyrkogården har fyra asymmetriskt fyrkantiga gravkvarter medan den nya har en strikt rutnätsform, anlagd utifrån funktionalismens ideal. Gravanordningarnas varierande stiluttryck från olika tidsperioder visar på kontinuitet och att kyrkogården använts och brukats under mycket lång tid. Ett antal ett antal äldre stenvårdar från 1600- och 1700-talen finns bevarade. De äldsta är placerade utmed den södra kyrkogårdsmurens östra sträckning i närheten av kyrkan. Två äldre gravstenar står i närheten av den minnessten som markerar platsen för den gamla kyrkan. Gravvårdar med stenram dominerar på Backa gamla kyrkogård och är mycket framträdande i kyrkogårdsmiljön.
Strax utanför kyrkogårdsmuren nordväst om kyrkan ligger BÅRHUSET, uppfört 1934. Byggnaden inrymmer även redskapsförråd. Den är uppförd i ett plan och har en nord-sydlig sträckning med ingångar på den södra och östra sidan. Fasaderna är spritputsade och gråvita i färgen, sadeltaket är täckt med tvåkupigt tegel. Ett brunmålat träkors ovan entrén på den södra gaveln markerar bisättningsrummet, liksom ett blyinfattat fönster med färgat glas på västfasaden. Ett skärmtak skyddar den välvda dubbla porten som är panelklädd och brunmålad. I östfasaden sitter två enklare panelklädda brunmålade dörrar. De flesta av fönstren i den norra änden av byggnaden är övertäckta med träskivor p.g.a. vandalisering.
FÖRSAMLINGSHEMMET, ritat av arkitekten Olle Bergström, invigdes på Kristi himmelsfärdsdag 1957. Ursprungligen hade man planer på att på platsen placera en äldre tvåvåningsbyggnad, Tingstad Storegård, och i denna inreda församlingshem. Det visade sig dock att detta projekt blev alltför kostsamt.
Drygt tio år senare, 1968, byggdes FÖRSAMLINGSEXPEDITIONEN. Mellan 1962 och 1975 ökade församlingens invånareantal från c:a 5 000 till c:a 22 000. Lokalerna blev för små och hårt nedslitna. 1990 renoverade man, byggde ihop de båda husen och fick mer ändamålsenliga lokaler. Byggnaden är uppförd i rött tegel med dörrar, fönster och tak i olika utformning, färg och material. De olika byggnadsdelarna är avläsbara i fasaderna.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
_2012-09-13_14-04-44.jpg)
