Typ <itemType> |
Byggnad |
Datering <presTimeLabel> |
Nybyggnadsår: 1100 - 1549 |
Plats <presPlaceLabel> |
Län: Gävleborg, Kommun: Hudiksvall, Landskap: Hälsingland, Socken: Hälsingtuna , Stift: Uppsala stift, Församling: Hudiksvallsbygdens församling |
Titel <itemTitle> |
Hälsingtuna kyrka |
Exteriörbeskrivning <itemDescription> |
-
Kyrkan har rektangulär planform med en smalare och lägre sakristia mot öster och tornet i väster. Huvudingången är placerad på tornets västra fasad, men även sakristian har en port, båda med trappor av huggen sten. Ovanför en synlig sockel med huggen natursten är fasaderna vitputsade och försedda med höga rundbågiga fönster från 1700-talet med spröjsindelade rutor. Sakristian har dock, putsad grun...
Visa hela
Kyrkan har rektangulär planform med en smalare och lägre sakristia mot öster och tornet i väster. Huvudingången är placerad på tornets västra fasad, men även sakristian har en port, båda med trappor av huggen sten. Ovanför en synlig sockel med huggen natursten är fasaderna vitputsade och försedda med höga rundbågiga fönster från 1700-talet med spröjsindelade rutor. Sakristian har dock, putsad grund i grå kulör och stående vitmålad träpanel samt fyrkantiga fönsteröppningar mot öster och norr. Kyrkobyggnadens portar är kopparklädda och huvudingången, som består av en dubbeldörr, är även försedd med ett halvrunt överljusfönster som ger ljus åt vapenhuset innanför. Fasaderna avslutas med en kraftig vit putsad profilerad takfot. Byggnaden täcks av ett mycket brant sadeltak som sedan 1980-talet är klätt med kopparplåt. Tornet har ytterst få muröppningar och de som finns är huvudsakligen smala. Överst återfinns en rad med tinnar av gråsten, vilka sedermera har murats igen med tegel. Tornhuven, som uppfördes 1738, är spånklädd med svängd form och ovanpå denna reser sig en smal vitmålad åttkantig lanternin med öppningsbara luckor i svart kulör. Lanterninen har ett spetsigt tak som kröns av en spira med ett förgyllt klot och överst en liten förgylld tupp.
Stäng
|
Takform <itemDescription> |
|
Byggnadsdel <itemDescription> |
-
Kor - Öster, Sakristia - Öster, Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Torn - Västtorn, Torn - Väster, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster
|
Interiörbeskrivning <itemDescription> |
-
Vapenhuset har hög takhöjd och är ljust med vitputsade väggar och valv samt har golv av synligt tegel. Längs norra väggen löper en trappa upp till läktaren som har ett grönmålat trappräcke av trä mot ...
Visa hela
Vapenhuset har hög takhöjd och är ljust med vitputsade väggar och valv samt har golv av synligt tegel. Längs norra väggen löper en trappa upp till läktaren som har ett grönmålat trappräcke av trä mot vapenhuset. Halvvägs upp i läktartrappan börjar den mycket trånga medeltida murade spiraltrappan som leder vidare upp till tornets övre våningar. Tornet är uppdelat i ett antal mellanvåningar vilka har oputsade murade väggar där spår av äldre mellanbjälklag kan studeras i murverket. Relativt högt upp finns även ett tunnvalv av gråsten. Kyrkorummet har också en påtagligt ljus karaktär med sina vitputsade väggar med stora fönster och höga medeltida tegelvalv, där korvalvet givits en mer påkostad utformning med ett stjärnvalv. I hela kyrkorummet fortsätter valvens linjer ned på de pelare som bär upp valven längs ytterväggarna. Från kyrkans äldsta tid minner några partier av medeltida väggmålningar längs kyrkorummets södra vägg, vilka under 1900-talet tagits fram och konserverats. Golvet utgörs numer av ett lackat trägolv i hela kyrkorummet utom innanför altarringen där en grön heltäckningsmatta täcker trägolvet. Koret präglas i hög grad av altaruppsatsen och predikstolen, vilka båda härrör från 1600-talet och är utförda i tidstypisk barockstil och som återkommit till kyrkorummet under 1900-talet. Altaruppsatsen står uppställd på ett murat vitmålat tegelaltare från 1900-talets mitt, dekorerad med de förgyllda bokstäverna IHS samt en kraftig huggen stenskiva. Altarringen, i klassicistisk stil, är målad i grön, beige, vit och brun kulör. På korets norra sida står ett litet sidoaltare vars stenskiva har samma utformning som huvudaltaret, fast betydligt mindre. På kyrkorummets väggar sitter ett stort antal medeltida träskulpturer uppsatta. Bänkinredningen, som härrör från 1800-talet, men som senare har byggts om, är sluten och utgörs av två kvarter vilka avdelas med en mittgång. Hela bänkinredningen är målad i en grönbeige kulör med gulfärgade speglar. Bänkkvarteren avslutas i väster med två höga spegelförsedda skärmar som döljer kapphyllor på baksidan. I kyrkorummets västra del bär åtta runda träpelare med marmorering från 1980-talet i grön kulör upp orgelläktaren. Läkarbarriären är dekorerad med inramade speglar medan orgelfasaden är gråmålad med förgyllningar och utförd i nygotisk stil i slutet av 1800-talet. På långhusvinden finns de medeltida takstolarna kvar, men de har förstärkts vid flera tillfällen. Rakt öster om korväggen ligger sakristian som är uppförd av trä 1840. Rummet har brunbetsat trägolv, bröstpanel i brunröd kulör och resterade delar av väggarna indelade i beigefärgade fält omgivna av brunröda ramar. Taklisterna och det plana trätaket är målade i vit kulör. Sakristian får dagsljus genom tre rektangulära gallerförsedda fönster och en av de två dörrarna som leder in i rummet är en äldre plåtklädd dörr med järnbeslag och kraftigt lås. Den södra väggen utgörs av väggfasta inbyggda skåp och längs den västra väggen står ett väggfast altare av trä.
Stäng
|
Historik <itemDescription> |
-
Kyrkan utmärker sig redan på långt håll genom sitt höga, relativt smala, torn som tros ha tillkommit redan under 1100- eller 1200-talet. Sannolikt användes tornet ursprungligen som ett försvarstorn, d...
Visa hela
Kyrkan utmärker sig redan på långt håll genom sitt höga, relativt smala, torn som tros ha tillkommit redan under 1100- eller 1200-talet. Sannolikt användes tornet ursprungligen som ett försvarstorn, då det i sin uppbyggnad liknar de kastaler och liknande tornbyggnader som uppfördes på strategiska platser längs kusten under 1100- och 1200-talen. Huruvida tornet eller kyrkan uppfördes först i Hälsingtuna är inte klarlagt och arkeologiska lämningar har även påträffats som möjligen antyder att kyrkan kan ha haft ytterligare ett torn i öster, en utformning som även är känd från andra medeltidskyrkor som uppförts i försvarssyfte.
Stäng
|
Händelse <context> |
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML .
-
Producerades i Församling: Hudiksvallsbygdens församling, Hälsingtuna, Hudiksvall, Hälsingland, Gävleborg.
-
Nybyggnad - Torn 1100-01-01 e.Kr. - 1549-12-31 .
-
Nybyggnad 1100-01-01 e.Kr. - 1549-12-31 .
-
Nybyggnad 1150-01-01 e.Kr. - 1159-12-31 e.Kr. .
-
Ändring - påbyggnad 1200-01-01 - 1200-12-31 .
-
Arkitekturbunden utsmyckning 1300-01-01 - 1329-12-31 .
-
Nybyggnad - Korparti 1350-01-01 - 1549-12-31 .
-
Rivning 1470-01-01 - 1529-12-31 .
-
Ändring 1600-01-01 - 1699-12-31 .
-
Fast inredning - predikstol 1607-01-01 - 1607-12-31 .
-
Fast inredning - predikstol 1640-01-01 - 1659-12-31 av Peder Olofsson.
-
Specifika inventarier - altartavla 1680-01-01 - 1680-12-31 .
-
Specifika inventarier - kyrkklocka 1681-01-01 - 1681-12-31 .
-
Specifika inventarier - kyrkklocka 1685-01-01 - 1685-12-31 .
-
Specifika inventarier - kyrkklocka 1686-01-01 - 1686-12-31 av Jacob Birman.
-
Fast inredning - predikstol 1700-01-01 - 1799-12-31 .
-
Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör 1712-01-01 - 1712-12-31 .
-
Ändring - ombyggnad 1726-01-01 - 1726-12-31 .
-
Ändring 1728-01-01 - 1728-12-31 .
-
Fast inredning - läktare 1736-01-01 - 1736-12-31 .
-
Åsknedslag 1737-01-01 - 1737-12-31 .
-
Åsknedslag 1738-01-01 - 1738-12-31 .
-
Ändring 1742-01-01 - 1742-12-31 .
-
Nybyggnad - Sakristia 1750-01-01 - 1859-12-31 .
-
Rivning 1760-01-01 - 1760-12-31 .
-
Fast inredning - orgel 1766-01-01 - 1766-12-31 av Qvarnström.
-
Fast inredning - orgel, orgelverk 1802-01-01 - 1802-12-31 av Hammerdal.
-
Arkitekturbunden utsmyckning - skulptur, interiör 1816-01-01 - 1816-12-31 .
-
Underhåll - takstol 1835-01-01 - 1835-12-31 .
-
Ändring - ombyggnad 1840-01-01 - 1840-12-31 .
-
Fast inredning - orgel 1882-01-01 - 1882-12-31 av Setterqvist & Son.
-
Fast inredning - orgel, orgelfasad 1891-01-01 - 1891-12-31 av Carl Axel Ekholm.
-
Underhåll 1901-01-01 - 1901-12-31 .
-
Ändring - ombyggnad, yttertak 1916-01-01 - 1916-12-31 .
-
Ändring - restaurering 1946-01-01 - 1947-12-31 av A Mårtensson.
-
Ändring - restaurering, interiör 1976-01-01 - 1977-12-31 av Alf Hedman.
-
Ändring - restaurering, exteriör 1986-01-01 - 1986-12-31 av Carl-Axel Roos.
-
Ändring 1990-01-01 - 1990-12-31 .
-
Ändring 2001-01-01 - 2001-12-31 .
|
Fasadmaterial<itemMaterial> |
- Puts, Trä - Träpanel, Puts
|
Taktäckningsmaterial<itemMaterial> |
- Plåt - Koppar
|
Stomme<itemMaterial> |
- Murverk - Natursten, Murverk - Natursten
|
Färg <itemColor> |
|
Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Salkyrka
- Plantyp-Enskeppig
- Kyrka
|
Dagens användning<itemName> |
- Kyrka
- Salkyrka
|
Nuvarande kategorier<itemName> |
- Salkyrka
- Kyrka
|
Klassifikation <itemClassName> |
-
Kyrka
-
Plantyp-Enskeppig
-
Salkyrka
|
Lagskydd <itemSpecification> |
|
Byggnadsbeteckning <itemNumber> |
|
Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
Källa <url>
|
|