GARPENBERGS KYRKA KYRKOMILJÖ

Kyrkan är uppförd på krönet av en kulle vid bergets östra sluttning mot en djup dal. På andra sidan dalgången syns Odalsfältets lave som reser sig högt över granskogen. I nordost sträcker sig Finnhyttedammsjö och hyttor fanns tidigare i sydväst och nordost. Kyrkan och kyrkogården är inklämda mellan gamla landsvägen i väster och dess nya vägsträcka i öster, vägarna följer kyrkotomtens gränser. Gamla vägen sluttar kraftigt ned mot dalen i dess norra riktning och löper därför nedanför kyrkans torn.

En trappa i flera avsatser förbinder gamla vägen med kyrkans västra portal. Ortens bebyggelse utsträcker sig huvudsakligen väster om kyrkan men en del byggnader finns även i söder och i sydost, bl.a. skolan och församlingshemmet.

Övrigt
Strax sydväst om kyrkan, vid vägkanten står en minnessten men inskriptioner som skildrar bygdens utveckling som järnbygd. Stenen av granit restes 1957.

Riksintresseområde: Garpenberg [W 37] (Garpenbergs sn). Gäller området kring Garpen-bergs bruk.
Motivering: Bergslagsmiljö, ursprung i äldre medeltid, med välbevarad bruksherrgård från sekelskiftet 1800 kring det sedan 1500-talet kända Garpenbergs bruk. (Bruksmiljö).
Uttryck för riksintresset: Talrika lämningar från 1500- och 1600-talets bergsbruk såsom ett vattensystem för hyttdrift med tre dammsjöar och mellanliggande hyttlämningar samt gruvor med spår av tidens brytningsteknik. Sveriges enda bevarade gruvkyrka från 1600-talet. Herr-gården, med huvudbyggnad från 1801 och fyra 1700-talsflyglar.

Övriga byggnader
Strax nedanför tornet på andra sidan vägen står bygdens sockenstuga, en vitputsad stenbyggnad under brutet tälttak. Den uppfördes 1788, ett par år efter nya kyrkans invigning, som ersättare för en äldre som eldhärjades 1784 samtidigt som övriga byggnader i kyrkomiljön. Byggnaden uppfördes av byggmästare E. Sjöström som också svarade för kyrkobygget. (Byggnadens historia, se Haglund, 1914).
Församlingshemmet är inrymt i en byggnad som ligger ca 100 meter sydväst om kyrkan.

Prästgården är inte uppförd i anslutning till kyrkan (se Prästgårdsinventering, 1976; 1993)