KALLS KYRKA

Kyrkorummet täcks av kassettindelat tredingstak av trä över långhuset som är putsat vitt. Väggarna är putsade vitgrå. Västväggen är sekundär, uppsatt när utrymmet under läktaren inreddes till lillkyrka 1925. Väggen är av trä men har putsats. Sex pilastrar utskurna i trä delar upp väggen (från 1954). Läktarbarriären är vitmålad med förgyllda utskurna ornament. Orgeln har samma färgsättning och ornamentik.

Koret har ett tak i form av ett putsat hjälmvalv. Korvalvet delas upp av lisener som utgår från de fyra väggpilastrarna, vilka flankeras av perspektiviskt målade kolonner. Liksom korvalvets målade rankornamentik är sannolikt de målade kolonnerna från byggnadstiden. Altaruppsatsen med kors, svepeduk och de två flankerande figurerna är sannolikt dekorerade av Nils Magnus Åkerström, som utfört snideri och måleri i kyrkan 1867. Altaruppställningen med altare och altarring går i vitt och guld. Altarringen har balusterdockor som delas upp av fält med kannelerade pilastrar. På partiet längst fram finns ett utskuret, förgyllt rankornament. Korfönstrens glasmålningar av Torsten Nordberg insattes 1954-55. Två stycken förgyllda nummertavlor på pelare står vid sidan av koret. Predikstolen med tak är gjord av Pehr Fredric Flygt och Olof Jensson Wold 1866. Den sitter på den södra väggen med ingång via sakristian. Den är likaså målad vit med förgyllda ornament. En draperimålning i blått och guld är målad på väggen vid predikstolen.

Bänkinredningen är sluten i fyra bänkkvarter. Den är målad i gråa nyanser. Bänkkvarteren har spegeldörrar. Korbänkarna är mycket korta med plats för 2 personer, en på norra och en på södra långhusväggen. Sannolikt är också bänkinredningen, västläktaren och orgelfasaden gjorda av Nils Magnus Åkerström. Golvet består av plankor som är av en ganska ansenlig bredd, kanske är det delvis ursprungligt men delar verkar ha bytts ut. Golvet är lackat. I bänkkvarteren är golvet förhöjt och utgörs av mycket smala spåntade brädor. De ligger orienterade längs med bänkarna till skillnad från kyrkans golv som är längsgående. Fönstren är målade vita invändigt och det finns innanfönster. Vid norra entrén finns ett vindfång byggt 1954. Den inre pardörren har speglar.

Läktarunderbyggnaden tillkom 1925-26 då utrymmet under läktaren avskildes. Utrymmet inreddes till kyrksal efter ritningar av arkitekten Ivar Stål och försågs med predikstol och andra inventarier från gamla kyrkan och en ny altartavla med Korsfästelsen, målad av Pelle Havne 1932. Bänkinredningen var densamma som i kyrkan men den flyttades om och riktades mot den s.k. Lillkyrkans kor på den norra väggen. Mellan vapenhuset och lillkyrkan finns ett vindfång byggt vid samma tid. Den inre dörren i vindfånget har samma utformning som dörren in i kyrkorummet. 1980-81 byggdes lillkyrkan om enligt ett förslag av Lennart Söderholm, SM Arkitekter i Östersund. En handikapptoalett installerades i ett hörn av rummet, en ny spiraltrappa i trä till orgelläktaren byggdes i läktarunderbyggnadens norra del vid sidan av en nybyggd sakristia. Bänkinredningen avlägsnades och istället finns lösa stolar nu i lillkyrkan.

Sedan 1920-talet har kyrkan renoverats flera gånger. 1954-55 renoverades kyrkan både utvändigt och invändigt efter ritningar av länsarkitekt Gösta Rollin. Golvet i vapenhuset belades med skifferhällar och under läktartrappan anordnades elcentral, taket isolerades med kutterspån, de målade pilastrarna på väggen under läktaren i kyrkorummet byttes ut mot pilastrar i trä, vid norra ingången gjordes ett vindfång med ny dörr, rötat virke i golvet byttes, 2 bänkar i koret togs bort samt en bänk i de bakre kvarteret, bänkarnas avstånd ökades och sitsarna breddades och ryggstödet lutades. Det var även nu som man lade nytt golv i bänkkvarteren. Sakristian försågs med fast inredning längs södra väggen med en altarnisch i mitten. Läktaren ombyggdes genom att bygga tre avsatser för bänkarna. På norra sidan av läktaren togs sex bänkar bort för att bereda plats till kören. Innanfönster tillverkades. Textilierna på väggen under läktaren har komponerats av Anita Persson.

1971-72 renoverades fasaden åter och taket belades enhetligt med kopparplåt som ersättning för teglet över långhuset och den målade plåten över korabsiden. Tornets övre del byggdes också om i betong. 1990-91 restaurerades putsfasaden senast.

Kalls kyrka uppfördes 1862-66 efter ritningar av Emil Edvard von Rothstein. Johan Nordell från Gävle anlitades som byggmästare. Den består av långhus med tresidigt avslutad korabsid i öster, torn i väster med vapenhus i bottenvåningen och vidbyggd sakristia i sydost. Kyrkans exteriör präglas av nyklassicism med inslag av medeltidsinspiration och nyrenässans. Den har bland annat framskjutande gavelpartier och blinderingar på de putsade fasaderna.

Den putsade sockeln är målad grå. Murarna är uppförda av sten. De vitputsade fasaderna har rundvälvda fönsteröppningar och inslag av blinderingar. Hörnlisenerna har samma kulör som kyrkans väggar. På både norra och södra fasaden är fasaden centralt framskjuten med ett gavelparti. På norra fasaden finns där en portal medan det på södra fasaden är ett fönster. Korabsidens sidor kröns av trekantsgavlar, som bär radiellt utgående sadeltak. Det finns blinderingar i form av kors på trekantsgavlarna. Ingångar finns i tornets bottenvåning och på långhusets nordfasad, eftersom det är härifrån man nalkas kyrkan. De kopplade mycket höga dörrarna är kopparbeslagna. Fönstren är målade röda. Det finns sex rundbågiga fönster på norra väggen samt ett runt fönster ovanför norra entrén, tre rundbågiga fönster i korabsiden och fem fönster på södra väggen. På södra fasaden ligger sakristian. Den har mindre rundbågiga fönster med endast en båge, två åt öster och två åt väster samt två blindfönster mot söder. Solbänkarna täcks av en plåt med putskant.

Långhuset har flackt sadeltak, liksom sakristian. De täcks av en skivtäckt, falsad kopparplåt med förskjutna falser (lagt 1970) precis som korabsidens tak och lanterninen. Ursprungligen hade samtliga tak spån. Tornet har ljudöppningar med kopplade luckor och tandlist. Tornet kröns av en låg men spetsig spira som står på muren, även den täckt av kopparplåt. Spirans träkonstruktion revs 1971 och istället byggdes en ny spira av en stålkonstruktion med samma utseende som originalet. Tornspiran har luckor i kopparplåt som skjuter ut likt takkupor med sadeltak. På tornet ovanför huvudentrén i väster finns en förgylld inskription på en stenplatta, Byggd under konung Carl DXVBLG d.v.s. 1866