Tekanna

Tedrickande i Kina är något som sysslats med betydligt längre än i Sverige. I Kina skulle te intas när händer och sinnen var fria eller under trevliga stunder tillsammans med vänner. Somliga kineser tyckte så mycket om sitt te att det hänt att tekannan tagits med i graven.
Så med det Ostindiska kompaniet kom last till Göteborg. Mellan åren 1768 och 1786 har det kunnat konstaterats att något fler än 6000 tekannor och några få miljoner tekoppar togs i hamn där. Men te kom att dröja innan det blev populärt för alla, till en början var det något som mest dracks i de finare hemmen i Sverige, alltså en ansedd lyxdryck. De som tillhörde lägre samhällsklasser intog hellre länge andra drickbara vätskor så som kaffe och så småningom varm choklad.
Det var inte bara teet som var en lyxvara, de importerade tekannorna och tekopparna ansågs länge vara det också. Dyrbara föremål som även tillverkades i miniatyrer för att kunna skickas ut som provprodukter. Historiskt sett har det inte alls varit självklart för barn att de skulle få tid att leka, arbete och passning av småsyskon prioriterades länge före. Men med miniatyrer kom så även dockservisen och i början av 1900-talet lekte flickor de vuxnas köksbestyr med egna föremål. Dockans tekanna kunde vara av porslin, men även i plåt eller glas.

Litteraturförteckning
Fredlund, J. (1981). Stora boken om livet förr: bilder och minnen från svenska folkets liv i vardag och fest. Västerås: Ica bokförlag.