ANGERED

OMRÅDE
Angered Centrum föregicks av en nära 10 år lång planering och de slutliga ritningarna är från 1976 över hela det offentliga komplexet och bostadsområdet från 1977 (olika arkitektkontor). Angereds Torg invigdes 1978.

Angered Centrum bygger på en indelning i olika sektorer som alla möts i mitten för att kunna expandera fritt inom sin sektor om det behövdes men även fungera om expansionen avtog; Kommers, skola/fritid/idrott/kultur, sjuk- och socialvård, bostäder, samt en "stadspark" ned mot Lärjeån. Varje del behandlas här i registret som varsitt område och detta avser kommersen, Angereds Torg, vilket utgör miljöns västra del.

Från den stora trafikleden Rävebergsvägen avleds Titteridammsvägen (mot Rannebergen) från vilken Traktorgatan leder in till centrums stora parkering. Innanför den ligger en bussterminal, som rundas av spårvägens vändslinga. Låga tegelmurar skiljer torget från spårområdet. Stationen sträcker sig parallellt mellan den södra butiksbyggnadens västra fasad och Hjulplogsgatan. På östra sidan av torget löper Grepgatan in, båda från Övre Storåsvägen i söder. Kultivatorgatan är lokalgatan i norr.

Kommunikationsytorna avgränsas i norr med en låg pressbyrå- och gatuköksbyggnad samt en långsträckt trevåningsbyggnad för administrativ verksamhet, polis och post bland annat. Byggnaderna ligger i höjd med en torgyta mellan två stora rektangulära butikshus med kontor ovanpå, som huvudsakligen utgör Angereds Torg. Vid spårvagnsstationen har byggnaden endast en våning. Norra delen har två kvadratiska kvarter. Mellan dessa löper en taktäckt tvärgata in till en gångstråk längs butikshusen. På stråkets andra sida ligger i norr socialvårdens byggnad kring en innergård och i söder ett bostadskvarter med en låg butikslänga åt stråket, klädd med blå klinker. Öppningen in till gården är förlagd till andra sidan mot ett angränsande bostadsområde i öst med 10 gårdar och annan utformning. I stråkets norra fond ligger Gunnareds äldreboende och i söder skymtar Blå stället (avviker med blå puts), som i söder är sammanbundet med bibliotek och gymnasiekola. Likt en tratt öppnar sig ett vidsträckt naturrum härifrån ner mot Lärjeåns böljande landskap. En slingrig nedsänkt asfalterad damm med kanter av gatsten och två öar i, flankerad av grässlänter, hängbjörkar och andra lövträd, mjukar upp den annars kantiga miljön. I söder står en stor skulptur.

Gestaltningsmässigt ville man inlemma faktorer ur det äldre stadsbyggandet med torg, öppna gatusystem och en blandning av verksamheter. Detta visar sig bland annat i att ha bostadshus direkt inpå torget och gatustråk både ut- och invändigt, samt en mindre torgyta. Bandtäckta plåttak ger också en traditionell "touch" och takvinkeln är enligt arkitekt Björkman densamma som på Gunnareds gård.

För att behålla gatukaraktären intakt förlades lastbryggor under jord. Klinkerytorna nedtill på husen är tänkta som skydd och övergång mot markytan. Markplaneringen var omfattande och innehöll många olika växtslag och marktäckning. Inomhusgatan har vanliga dörrar till butikerna, inte skjutpartier för att förstärka gatukänslan. Lanternin ger dagsljus längs innegatan, vilket medför att undertak kunnat undvikas. Arkitekterna ville haft spårvagnen under jord och dörrar utifrån, inte inomhustorg, vilket de ändå beordrades att göra. De försökte då undvika raka, monotona stråk och göra dem diagonala, men till slut ses denna ambition mest i avkapade hörn både ut- och invändigt, samt att gångstråket i öst inte är rakt.

BYGGNADER
Torgets byggnader hålls visuellt ihop av sina slutna fasader i 3-4 våningar med gulrött fasadtegel med svagt utskjutande "hörnkedjor" i hörn och skarvar och svarta plåttak med oregelbunden takkontur. Svart plåtpanel, liggande eller stående, bryter av på vissa fasadpartier. Skärmtaken har svart bandkantad plåt och de flesta är stora. Undertill har de grovt korrugerad gulröd plåt. Nedtill är fasaderna klädda med fyrkantiga klinker i färg med teglet. Fönstren är små i aluminiumbågar och glest placerade. Komplexet ger ett brokigt intryck och såväl funktioner som riktningar är svårtydda. Skyltfloran är diger och saknar struktur.

Våningar: 3-5, delvis källare
Stomme/konstruktion: betong
Fasad: fasadtegel, profilerad plåt, klinker
Fasadfärg: gulröd, svart
Takform: varierande; valmat sadeltak, inre avrinning mm.
Takmaterial: rostfri plåt i bandtäckning
Utvändiga detaljer: skärmtak, svarta träspaljéer i fiskbensmönster på fasaderna, skyltar på fasad, under och på skärmtak

Fönstren är vita, bruna eller rödlila. Husen har några specifika skillnader inbördes:

Administrativa byggnaden: indraget fönsterband vån 3; utanpåliggande trapphus, sadeltak.

Bostads-/butikshuset: assymetriskt valmat sadeltak med kortare takfall åt gården, liggande vit plåtpanel på översta våningen åt torget - i två våningar samt gulrosa spritputs på hög bottenvåning åt gården (typ landshövdingehus), franska och vanliga balkonger med vit liggande plåtpanel, breda grunt utskjutande trapphus åt gården. Fristående tvättstuga på gården med röd lockpanel på regelstomme och plåttak. Röda trästaket på vita stolpar, uteplatser, lövhäckar, barrbuskar i betonglådor, lekplats.

Under 1980-talet skedde smärre förändringar med solskärmar, glasad tillbyggnad åt öst (idag Poseidons kontor) och glaspyramid på taket, söderfasaden kläddes in med Steni-skivor bland annat. Men i stort är torget helt intakt.

KOMMENTAR
Angereds Torg är mycket välbevarat och står med sin bakgrund som ett intressant, kompromissat monument över framtidstrons ändande. Arkitektoniskt är det besläktat med andra samtida torg, multifunktionellt men byggnadsseparerat med småstadens gatuideal; Selma Lagerlöfs, Frölunda och Kärra torg till exempel.

Armand Björkman har uttalat sig att han inte är nöjd med resultatet och ansåg då att det inte borde bli "k-märkt" (2000-04-12, föredrag).