SÄRNA GAMMELKYRKA

Anläggningen består av en äldre kyrkogård med en kyrka.

Räkenskaperna avslöjar att en inhägnad kyrkogård redan fanns på platsen på 1680-talet. Då inköptes nämligen en särskild port för kyrkogården. Denna kyrkogård härstammade från Särnas första kyrka.
I samband med uppförandet av Särna nya kyrka, invigd 1879, anlades även en ny kyrkogård i anslutning till denna. Jordfästningar inom gamla kyrkans kyrkogård upphörde då samtidigt.

Av gamla kyrkogården, som var anlagd inom kyrkotomten söder och öster om kyrkan, kvar-står 11 gravvårdar. Samtliga är troligen från 1800-talet och flera bär brickor med namn och årtal. Åtta av dessa består av träkors, två av järnkors och en av en stående gravsten över kyrkoherde H.J. Arnberg. De flesta gravvårdarna är resta söder om kyrkan, två, varav Arnbergs gravstenen, är anlagda bakom koret i öster. Resterna av den äldre kyrkogården består i övrigt av gräsytor, enstaka björkar och buskar.

Den 24 mars 1644 erövrades Särna, Idre och Heden från norrmännen. Den oblodiga erövring-en genomfördes av Älvdalskaplanen Daniel Buscovius, som fått i uppdrag av drottning Kris-tina att lägga området under Sveriges krona. Vid tidpunkten var området kring Särna en ut-präglad skogsbygd som var ytterst glesbefolkad. På 45 kvadratmil fanns endast 20 gårdar och befolkningen uppgick till omkring 100 personer.

Uppgifter om Särnas första träkyrkan är mycket sparsamma. Kyrkan omnämns 1669. En skriftlig källa från 1680, anger att kyrkan var uppförd av trä och urgammal men spåntaket förnyat år 1666; .hade en liten klockstapel över dörren.., en gammal, låg och oansenlig pre-dikstol. Långhusets yttermått var blygsamma och motsvarade 12 x 8 alnar.

När socknen år 1651 fick egen kyrkoherde aktualiserades frågan om att bygga en ny och större kyrka. Ännu 1674 sade sig dock särnaborna "icke wara förmögne dertill". År 1682 kom frågan upp på nytt, men inte förrän Karl XI, på nådig begäran, beviljat byn tre års skattefrihet kunde planerna förverkligas. Arbetet med den nya kyrkobyggnaden inleddes den 9 juni 1684, strax innan hade den gamla kyrkan rivits. Arbetet utfördes av timmermän från Mora och Våmhus, som tre dagar senare hade fullbordat väggarna. De avlöstes därefter av särnaborna, varpå kyrkan, i ofärdigt skick, kunde invigas redan den 27 juni. Sedan gick det trögare och inte förrän 1697 blev bygget slutfört. Av 1695-års inventarium får man veta att kyrkan hade tre fönster samt två bänkkvarter med sju bänkrader var. Tornet tillkom inte förrän 1706.

För mer historik se kyrkan samt bifogad PDF.

Anläggningen består av en äldre kyrkogård med en kyrka.

Räkenskaperna avslöjar att en inhägnad kyrkogård redan fanns på platsen på 1680-talet. Då inköptes nämligen en särskild port för kyrkogården. Denna kyrkogård härstammade från Särnas första kyrka.
I samband med uppförandet av Särna nya kyrka, invigd 1879, anlades även en ny kyrkogård i anslutning till denna. Jordfästningar inom gamla kyrkans kyrkogård upphörde då samtidigt.

Av gamla kyrkogården, som var anlagd inom kyrkotomten söder och öster om kyrkan, kvar-står 11 gravvårdar. Samtliga är troligen från 1800-talet och flera bär brickor med namn och årtal. Åtta av dessa består av träkors, två av järnkors och en av en stående gravsten över kyrkoherde H.J. Arnberg. De flesta gravvårdarna är resta söder om kyrkan, två, varav Arnbergs gravstenen, är anlagda bakom koret i öster. Resterna av den äldre kyrkogården består i övrigt av gräsytor, enstaka björkar och buskar.

Den 24 mars 1644 erövrades Särna, Idre och Heden från norrmännen. Den oblodiga erövring-en genomfördes av Älvdalskaplanen Daniel Buscovius, som fått i uppdrag av drottning Kris-tina att lägga området under Sveriges krona. Vid tidpunkten var området kring Särna en ut-präglad skogsbygd som var ytterst glesbefolkad. På 45 kvadratmil fanns endast 20 gårdar och befolkningen uppgick till omkring 100 personer.

Uppgifter om Särnas första träkyrkan är mycket sparsamma. Kyrkan omnämns 1669. En skriftlig källa från 1680, anger att kyrkan var uppförd av trä och urgammal men spåntaket förnyat år 1666; .hade en liten klockstapel över dörren.., en gammal, låg och oansenlig pre-dikstol. Långhusets yttermått var blygsamma och motsvarade 12 x 8 alnar.

När socknen år 1651 fick egen kyrkoherde aktualiserades frågan om att bygga en ny och större kyrka. Ännu 1674 sade sig dock särnaborna "icke wara förmögne dertill". År 1682 kom frågan upp på nytt, men inte förrän Karl XI, på nådig begäran, beviljat byn tre års skattefrihet kunde planerna förverkligas. Arbetet med den nya kyrkobyggnaden inleddes den 9 juni 1684, strax innan hade den gamla kyrkan rivits. Arbetet utfördes av timmermän från Mora och Våmhus, som tre dagar senare hade fullbordat väggarna. De avlöstes därefter av särnaborna, varpå kyrkan, i ofärdigt skick, kunde invigas redan den 27 juni. Sedan gick det trögare och inte förrän 1697 blev bygget slutfört. Av 1695-års inventarium får man veta att kyrkan hade tre fönster samt två bänkkvarter med sju bänkrader var. Tornet tillkom inte förrän 1706.

För mer historik se kyrkan samt bifogad PDF.