ÖSTRA VEMMERLÖVS KYRKA

Kyrkomiljö
Östra Vemmerlöv ligger i sydöstra Skåne några kilometer från Skånes östra kust och Simrishamns tätort. Landskapet kring Östra Vemmerlöv by är ett öppet jordbrukslandskap. Södra delarna karaktäriseras av slättmark medan landskapet i mellersta delarna består av mjukt böljande kullar, bitvis mycket kuperat. I socknens norra delar finns stora skogsområden i anslutning till Gyllebo sjö och slott. Ett biflöde till Tommarpsån, Kippabäcken, rinner genom Östra Vemmerlöv. Väster om Östra Vemmerlöv rinner Listarumsån som förbinder Tommarpsån med Gylllebosjön. Stora områden kring Östra Vemmerlöv har tidigare varit sankmarker vilka förvandlats till åkermark genom utdikning.

Ortnamnet Vemmerlöv är en namnform som är äldre än vikingatiden och kom-mer av förleden Withmund och efterleden -löv och betyder ungefär Withmunds arvegods. Ett mycket stort antal gravhögar, ett sextiotal, finns grupperade kring byn samt några domarringar och resta stenar. Sankmarkerna kring byn har använts som offerplatser. Några hundra meter sydväst om byn påträffade man en offermosse under tidigt 1900-tal (fornlämning Östra Vemmerlöv 48:1). Mossen visade på redskaps-, djur- och människooffer vilka daterats till bronsålder. Även offerfynd från sen vikingatid har påträffats. Flera sägner finns kring sankmarkerna. Enligt en folktro i bygden bodde en farlig varelse Gölaman där. Sägner berättar också att kärret intill kyrkan hade förbindelse med Gyllebosjön genom en under-jordisk kanal.
En större gård eller kanske en mindre by har sannolikt etablerats tidigt i området. På en holme intill Gyllebosjön ligger Gyllebo slott och borgruin. Gyllebo är känt från skriftliga källor från 1200-talet då det tillhörde släkten Brahe. På 1400-talet hade sätesgården formen av ett fast stenhus. År 1538-44 uppfördes en fyrlängad borg som brann ned på 1700-talet. Det nuvarande slottet byggdes på 1810-talet. Under den katolska tiden har kyrkan sannolikt haft nära kontakt med premonstratenserklostret i Tommarp som också innehade patronatsrätten till kyrkan. Ägarna till Gyllebo har genom århundradena haft stor påverkan på kyrkan i Östra Vemmerlöv bland annat som dess patronus.

Enligt karta från 1802 bestod byn före skiftet av gårdar grupperade kring tillfartsvägarna från söder, nordväst och öster. Kyrkan låg i byns södra utkant. Alldeles öster om kyrkogården fanns en vändplats för vagnar och byns vattning låg öster om kyrkan och kyrkovägen. Norr om kyrkan låg prästgården där den ligger än idag. Byastenen där åldersmannen samlade till byalag låg i korsningen mellan kyrkvägen och bygatan i norr. Den nuvarande byn är uppdelad i den södra äldre bytomten och en nordlig del som vuxit fram kring Gyllebo station som var i bruk fram till 1971. Bebyggelsen i byn består främst av gatehus, handels- och hantverkarbostäder som vuxit fram efter att byn skiftades. På kyrkvägen inte långt från kyrkan ligger skolan från 1850. Söder om kyrkan ligger en byggnad som har varit byns fattighus. Prästgården norr om kyrkan är ännu i kyrkans ägo och hyrs ut till Killan som bedriver verksamhet för andlig reträtt.

Kyrkan och kyrkotomten ligger inom registrerad fornlämning Östra Vemmerlöv 56:1. Fornlämningen avser Östra Vemmerlövs gamla bytomt och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen.

Kyrkogård
Den äldsta kyrkogården var mindre än dagens och anlades på en kulle med sluttning åt alla sidor och kyrkan på dess högsta punkt i mitten. Under 1800-talet utvidgas kyrkogården åt norr och öster. Omkring 1930 invigdes en ny kyrkogårdsdel på andra sidan om Kyrkovägen. Den nya kyrkogården planlades med fyra kvarter runt en cirkelformad plats i mitten. Under 1900-talets slut förändrades både gamla och nya kyrkogårdens karaktär avsevärt då stora områden av gamla kyrkogården såddes igen med gräs och äldre gångvägar på kyrkogården togs bort. År 1998 anlades kyrkogårdens minneslund på norra delen av kyrkogården och år 2008 tillkom en askgravplats. Den gamla kyrkogården kringgärdas av en mur med kalk-stensavtäckning mot väster, nordväst och söder och en mur med järnstaket av smide mot öster och östra delen av norra sidan. En trädkrans av oxel är planterad innanför kyrkogårdsgränsen. Ingång till gamla kyrkogården består från norr av en järngrind med murade, putsade och vitmålade grindstolpar. Huvudingången från öster består av en större järngrind med årtalet 1887 med grindstolpar av järn. Huvudgång från öster och gångstråk söder om kyrkan är grustäckta medan gången till västra entrén från norr är belagd med cementplattor. Gravplatserna är huvudsakligen gräsgravplatser med enstaka bevarade grusgravplatser omgärdade av buxbom, järnstaket eller stenramar. Gravvårdarna står glest och har varierande ålder. Ett lapidarium med borttagna vårdar finns i gamla kyrkogårdens sydöstra hörn och minneslund och askgravlund i dess nordöstra hörn. Minneslunden består av en grästäckt rundel med en minnessten, omgivet av en gång av smågatsten och planteringar. Askgravplatsen består av en grusad yta med liggande namntavlor utmed en rosenrabatt. Nya kyrkogården kringgärdas av en låg stenmur avtäckt med betongplattor med trädkrans av oxel på insidan. Ingång från väster består av järngrindar hängda i grindstolpar av sten. Den västra delen av nya kyrkogården har sammanhållet uttryck huvudsakligen med buxbomsomgärdade gravplatser och låga gravvårdar samt grusade gångstråk. Den östra delen består av gräsgravplatser med eller utan rygghäckar.

Byggnader på kyrkogården
Alldeles utanför gamla kyrkogårdens sydöstra hörn ligger en ekonomibyggnad. Byggnaden har spritputsade och vitmålade fasader och tak av rödmålad plåt. I ena gavelsidan finns en stor inkörsport täckt med brunmålad brädpanel. Byggnadens västra sida är ihopbyggd med kyrkogårdsmuren.

Källor
A Catalogue of wall-paintings in the churches of medieval denmark 1100-1600, Scania, Halland, Blekinge III Catalogue, Köpenhamn 1976.
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015.
Skånes kyrkor 1050-1949, Claes Wahlöö, Kävlinge 2014.
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008.
Orgelinventering Lunds stift, Anders Johansson, databas Lunds stift 2016.
Underhållsplan för Östra Vemmerlövs kyrka, Barup och Edström Arkitektkontor AB, Simrishamn 2004.
Vård- och underhållsplan för Östra Vemmerlövs kyrkogård, Linn Ljunggren och Tony Svensson, Regionmuseet Kristianstad, utkast till rapport Rapport 2017:3.
Östra Vemmerlövs kyrka, Antikvarisk kontrollrapport 2005-2006, Helena Nilsson, Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne, Rapport 2007:51.
Östra Vemmerlövs kyrka, Kyrkor på Österlen 8, Gustav Åberg, Simrishamn 1987.
Östra Vemmerlöv vår bygd, Red Anders S. Nilsson. Östra Vemmerlövs byalag, Simrishamn 1991.

Internet
Forskningsdatabas för Medeltida kyrkor i Skåne, Barbro Sundnér, https://snd.gu.se/sv/catalogue/study/snd0941
Riksantikvarieämbetet Fornsök, http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html