DJURRÖDS KYRKA

Kyrkomiljö
Djurröds socken ligger i nordvästra Skåne i Gärds härad. Ortsnamnet Djurröd skrevs förr Gytarydh. Förleden Gytha är ett fornnordiskt kvinnonamn medan efterleden -rydh betyder en öppen eller röjd plats. Ortsnamn med denna ändelse är vanliga i Skånes risbygder och skogsbygder som togs i anspråk för odling och bebyggelse först under medeltiden. Socknen ligger än i dag lite avsides i förhållande till de större orterna i området, Hässleholm, Tollarp och Kristianstad. Under medeltiden såg topografin i området lite annorlunda ut. Kristianstad anlades först på 1600-talet och både Tollarp och Hässleholm är stationssamhällen som växte fram under slutet av 1800-talet. Centralort i området under medeltiden var Vä, cirka 12 kilometer sydost om Djurröd, med kloster under tidig medeltid och stadsrättigheter från 1200-talet. Under hela medeltiden har Vä sannolikt haft ett stort inflytande på de närbelägna socknarna. Inom Djurröds socken ligger Öllestorps säteri vilket bildades 1659 av Anton Johan Nieroth genom sammanslagning av två frälsegårdar.

Landskapet i Djurröds socken är ett småbrutet odlingslandskap växlande mellan öppen betesmark och åker, skog och våtmark. Genom byn rinner en liten bäck Djurrödsbäcken som i söder rinner ihop med den större ån Vramsån. Före skiftet låg bebyggelsen i byn samlad kring kyrkan. Dagens bebyggelse ligger mer utspridd kring tillfartsvägarna, dock återstår en gård norr om kyrkan på samma plats som före skiftet. Inom den gamla bytomten samlat kring kyrkan ligger prästbostället, den gamla byskolan och några gårdar. Prästbostället med anor från 1726 ligger väster om kyrkan och är sedan 1968 församlingshem. Skolan med delar från 1830-talet ligger söder om kyrkan och används som museum och byateater.

Kyrkan och kyrkotomten ligger inom registrerad fornlämning L1991:7377. Fornlämningen avser Djurröds bytomt och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen. Norr om begravningskapellet vid kyrkogårdsgränsens västra sida står en medeltida gravhäll vilken är registrerad i fornlämningsregistret. Hällen har fornlämningsnummer L1991:7754.

Kyrkogård
Kyrkan ligger mitt på den medeltida kyrkogården som har utvidgats i omgångar främst mot öster. Första kända utvidgningen skedde 1861 möjligen mot norr och öster och därefter 1971, ytterligare mot öster. Kyrkogården är huvudsakligen gräsbevuxen med singeltäckta huvudgångar och ett stensatt parti framför kyrkans västra ingång. Begränsning längs södra och västra sidorna utgörs av låga kallmurar och en hagtornshäck och mot norr av en högre, kallmurad stenmur med hagtornshäck innanför. Östra delen som gränsar till öppen hagmark begränsas av ett stängsel och häck. En trädkrans finns utmed södra, västra och östra sidorna. I västra muren finns tre grindpartier, en enkelgrind intill bårhusets norra sida, och två dubbelgrindar framför huvudingången i väster och från bygatan i sydväst. Västra grinden fick sin nuvarande plats 1861. Grindarna är av smidesjärn med grindpelare av huggen granit. Ett grindparti med modern grind finns också i kyrkogårdens sydöstra hörn. Enligt en äldre beskrivning av kyrkan stod vid mitten av 1800-talet en urgammal ek på kyrkogården där kyrkklockan hängdes upp under tiden som man byggde det nya tornet. Eken togs ned vid kyrkogårdens utvidgning 1861.

Enstaka gravplatser är grustäckta och kringgärdade med stenram. En större gravplats med järnstaket finns också. Övriga gravstenar står i gräs ordnade i rader från norr till söder. En hel del återlämnade, moderna och låga gravstenar har plockats bort från gravplatserna och lagts upp i ett lapidarium längs med södra kyrkogårdssidan. Öster om koret finns ett område med, av okänd anledning, förhöjd markhöjd i förhållande till övrig kyrkogårdsmark. Området kantas av en låg stenmur i söder. Ett antal äldre gravvårdar är inmurade tillsammans med ett stående järnkors på en stensockel söder om kyrkan. En medeltida, möjligen romansk, gravsten står placerad norr om bårhuset vid västra kyrkogårsmuren. Stenen har rektangulär form med dekor i form av inhuggen ram i ytterkanten, och i mitten ett inhugget kors med korsarmar som förgrenas i tre flikar. Gravhällen utgör en registrerad fornlämning.

Nya kyrkogårdsdelen har en modern planläggning med gräsgravplatser och låga gravstenar ordnade i rader med rygghäckar. I nordöstra hörnet av nya kyrkogårdsdelen finns en minneslund samt askgravlund med modern formgivning.

Byggnader på kyrkogården
Intill kyrkogårdens nordvästra hörn ligger ett bårhus invigt 1964 efter ritningar av Länsarkitektkontoret i Kristianstad. Bårhuset har putsade och kalkvittade fasader med sockel av svart skiffer och tak av rött tegel. Dörrarna är av teak och fönsteröppningarna är försedda med gultonat råglas. I södra gavelsidan finns en större port med två dörrblad och en rak omfattning av sten. Över porten finns ett i fasaden försänkt, latinskt kors. Ett fönster och en dörr till ett förråd finns i norr samt ytterligare en dörr till toalett på västra sidan. Fyra långsmala fönsteröppningar vetter mot öster.

Källor

Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008.
Markus Dahlberg (red.), Skåne, Landskapets kyrkor, Riksantikvarieämbetet, 2015.
Knud, Banning (red.), A Catalogue of WallPaintings in the churches of Medieval Denmark 1100-1600, vol 2. Köpenhamn 1976.
Lena Liepe, Den medeltida träskulpturen i Skåne, en bilddokumentation, Skånsk senmedeltid och renässans 15, Lund 1995.
Hilding Thorberg, Djurröds kyrka, Djurröds församling 1973.

Opublicerade källor
Underhållsplan för Djurröds kyrka, Ponnert arkitekter 2006.

Internet
Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök, Websida: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html
Forskningsdatabas för Medeltida kyrkor i Skåne, Barbro Sundnér, Websida https://snd.gu.se/sv/catalogue/study/snd0941