MADESJÖ KYRKA

Allmän karaktär
Madesjö kyrkogård är utlagd söder, väster och norr om kyrkobyggnaden. Kyrkogården är
anlagd efter klassicistiska principer med markerade huvudgångar och väl avgränsade kvarter.
Det klassicistiska uttrycket har dock tonats ner något genom att en del träd som tidigare
bildade alléer och markerade samlingsplatser i gångsystemet har tagits bort. Samtliga kvarter
utom kvarter I har varit planlagda med köpta gravplatser utmed gångsystemet. Innanför de
köpta gravplatserna ligger, eller har legat, linjegravsområden. Denna struktur är tydlig än
idag. I de äldsta kvarteren C och D kan man också spåra drag av äldre strukturer. Det är också
möjligt att se gränserna för de kyrkogårdsutvidgningar som gjordes under 1900-talet. I västra
delen av kvarter E och F finns en ca 40 cm hög stensatt kant och en rad äldre lindar som
markera utvidgningen gräns för utvidgningen 1906. År 1931 års utvidgning syns i form av
häckar av häckoxbär och en rad lindar i västra delen av kvarter G och H. Den senast gjorda
utvidgningen 1985 markeras i norr av tujahäck och i söder av kyrkogårdsmuren norr om
kvarter I, G, och E. Trots att en del träd tagits bort ger kyrkogården ett lummigt intryck med
många stora träd och häckar som skärmar av kvarteren.

Omgärdning
I norr: Halvmur av granit som i väster är kvaderhuggen och längst i öst är huggen.
I öster: Halvmur av huggen granit.
I söder: Halvmur av granit som längst i öster är huggen och i väster är kvaderhuggen.
I väster: Halvmur av huggen granit.

Ingångar
I norr: Två ingångar. Den ena leder till kyrkans västra ingång och den andra till kyrkans norra
ingång. Båda markeras av grindstolpar av huggen granit men stolparna vid den västliga
ingången är något högre. Dubbla grindar av svartmålat smide.
I öster: Två ingångar varav en norr om kyrkan och en söder om. Den norra är igensatt och
gången som ledde fram till den har såtts in med gräs. Båda markeras av stolpar av huggen
granit och enkla svartmålade smidesgrindar.
I söder: Tre ingångar finns i söder. En vid gången till kyrkans södra ingång, en vid gången till
kyrkans västra ingången och en vid gången i kyrkogårdens sydvästra del. Alla tre markeras av
grindstolpar av huggen granit men portstolparna vid gången till kyrkans västra ingången är
något högre. Dubbla grindar av svartmålad smide.
Samliga smidesgrindar är sirligt utförda med mässingsfärgade knoppar. Grindarna sydost om
kyrkan är märkta Thörnqvist i Runtorp.

Vegetation
Trädkrans: Omger hela kyrkogården och består framförallt av äldre lindar. Här finns dock
också björkar och lönnar. Längst i väster, utmed kyrkogårdsmuren som omger kvarter I, är
trädkransen av oxel.

Gravvårdstyper
På Madesjö kyrkogård finns gravvårdar från andra halvan av 1800-talet och fram till idag. I
anslutning till kyrkan domineras intrycket av de höga stående gravvårdarna. Här finns också
gravplatser belagda med grus som omgärdas på olika sätt. Majoriteten av gravvårdarna på
kyrkogården är stående rektangulära gravvårdar, en form som varit vanlig sedan 1930-talet.
De äldsta av dessa gravvårdar har historiserande stildrag som knyter an till antikens tempel. I
flera gravkvarter finns också gravvårdar typiska för 1900-talets linjegravsområden. Materialet
till gravvårdarna är företrädesvis grå och svart granit men även röd förekommer. Ett fåtal
gravvårdar av avvikande material såsom gjutjärn, sandsten, trä, marmor och glas.

Minneslund
Minneslunden anlades 1986 i anslutning till kvarter I. Den är placerad utmed den södra
kyrkogårdsmuren och omges i söder och väster av häckar av häckberberis och bergtall samt i
öster av häckoxbär. In i minneslunden leder en gång av smågatsten. Platsen är insådd med
gräs och i dess centrum finns en damm med en fontän i en stor sten. Omkring dammen finns
en grusad yta som vid inventeringstillfället används för att placera krukväxande blommor. Här
finns också ställ för blomvaser. Två stora björkar, en ung rönn, sittbänkar en sten med texten
Minneslund samt ytterligare en rabatt kompletterar platsen.

Byggnader
Bårhuset uppfördes 1761 som kornbod i kvarter D. När det började användas som bårhus är
inte känt. Huset är murat av sten. Fasaden är putsad och avfärgad likt kyrkans fasad. Taket är
belagt med träspån. En dörr av trä finns i östra gaveln.
Byggnad norr om kyrkogården som rymmer verkstad, förråd och personalutrymmen. Huset är
byggt av trä med stående, rödmålad panel med svarta eller vita dörrar samt vita foder. Taket
belagt med tegel.
Den länga med kyrkstallar som finns bevarad norr om kyrkan används delvis som förråd och
garage. Kyrkstallarna byggdes ? av liggande timmer som målades i rött. Tak av tegel och
svarta dörrar och foder.
Övrigt: På kyrkogården finns flera stora lindar, björkar och unga lönnar. De stora lindarna är
planterade utmed kyrkogårdens huvudgångar fram till kyrkans ingång i väster samt i gränsen
för 1930-talets kyrkogårdsutvidgning. Häckmaterialet består framförallt av liguster. Enstaka
häckar av häckoxbär, ölandstok, mårbär, tuja och buxbom finns också. Växtligheten i
anslutning till minneslunden beskrivs noggrannare under rubriken minneslund.
Se vidare även i de enskilda kvartersbeskrivningarna.

Gångsystem
Gångsystemet består av raka gångar i öst-västlig eller nord-sydlig riktning. Gångarna är
belagda med grovt grus med undantag av en mindre gång i norra delen av kvarter E som är
belagd med sand. Nivåskillnaden mellan kvarter E-F och G-H har lösts med sluttande gångar.
Flera gångar har såtts in med gräs. Dessa syns än idag tydligt och används fortfarande som
naturliga gångar in i kvarteren.

Övrigt
Norr om kvarter G och I ligger den del av kyrkogården som tillkom 1985. Området har ännu
inte tagits i bruk för jordfästningar. Därför görs här en kortfattad beskrivning av området. I
beskrivningarna ovan av omgärdningar vegetation m.m. har detta området inte tagits med.
Området omgärdas i väster och norr av en hög tujahäck, i öster av häck av häckoxbär och i
söder av kyrkogårdsmuren. Två ingångar, i öster och väster, markeras av dubbla, svartmålade
smidesgrindar. En ingång finns också genom kyrkogårdsmuren till kvarter G. Genom området
går en asfalterad gång. Här finns också häckar av berberis.

Beskrivning av enskilda kvarter med kulturhistorisk bedömning
Kvarter A, B, C, D
Allmän karaktär
Samtliga fyra kvarter har brukats under lång tid. Det gäller i synnerhet kvarter C och D som
utgör de äldsta delarna av kyrkogården. Kvarter A och B ligger norr om kyrkan medan kvarter
C och D ligger söder om. I båda fallen utgör gångar fram till kyrkans ingångar gränsen mellan
kvarter A och B respektive C och D Sin nuvarande utformning bör kvarteren ha fått i slutet av
1800-talet. De följer ett tidstypiskt mönster för gravkvarter vid den här tiden. Köpegravar har
placerats i kvarterens ytterkanter och mitt i kvarteren finns linjegravar.
Raderna med gravvårdar är omväxlande fristående eller ryggställda med häckar emellan.
Häckmaterialet består främst av häckoxbär i kvarter A och B samt liguster i kvarter C och D. I
kvarter B förekommer också tuja och buxbom. Majoriteten av gravvårdarna är vända mot
öster eller väster. Ett mindre antal gravvårdar i södra delen av kvarter C och D är vända mot
söder. Trots att kvarteren brukats kontinuerligt under 1900-talet finns rester av äldre strukturer
bevarade. Detta är tydligast i den västligaste raden med gravvårdar i kvarter B och D. I
kvarter B är en del gravvårdar i kvarterets västra kant vända mot öster och i kvarter D gäller
det för en hel rad gravvårdar. Gravvårdarna vänder därmed ryggen åt en av kyrkogårdens
huvudgångar. Här gick tidigare kyrkogårdens västra gräns och möjligen har gravvårdarna fått
behålla sin ursprungliga placering. De delar av linjegravsområden som finns bevarade i
kvarter A, B, och C är från 1930-talet och framåt. I samtliga kvarter har linjegravsområdena
börjat återanvändas. I kvarter D har hela linjegravsområdet återanvänts under 1970-talet. I
kvarter B står kyrkogårdens äldsta gravvård från 1811. I övriga tre kvarter finns gravvårdar
1870- och 80-talen. Samtliga fyra kvarter har en blandad åldersstruktur. Ingen tidsperiod kan
urskiljas som utmärkande i något av kvarteren.

Gravvårdstyper
Eftersom kvarteren har brukats kontinuerligt under lång tid rymmer kvarteren en skiftande
samling gravvårdar. Mest iögonfallande är de höga gravvårdarna på de äldre köpta
gravplatserna. På linjegravsområdena finns små, stående gravvårdar från mitten av 1900-talet
som är typiska för de här områdena. Vanligast är låga rektangulära gravstenar av den typ som
blir vanlig under 1950-talet. Majoriteten av gravvårdarna är stående men det finns även
liggande gravvårdar. Materialet är företrädesvis grå och svart granit, men även röd
förekommer. Ett mindre antal gravvårdar finns av andra material. Vanligast är sandsten av
vilket det finns åtta gravvårdar. De finns främst i kvarter B. Gjutjärnsvårdar finns i kvarter A
och B. Av dessa är sex i form av gjutjärnskors och en i form av en urna. Ett träkors finns i
kvarter B och ett i kvarter C varav det sistnämnda definitivt är ursprungligt. En kalkstenshäll
finns i kvarter B. I kvarter D finns en gravplats som utmärks av en plastskål som står på en
stenplatta. Två gravplatser i kvarter B är belagda med grus och omgärdade av stenpollare och
kätting. I kvarter D finns en grusbelagd gravplats som omgärdas av ett lågt smidesstaket. I
kvarter A omgärdas en gravplats av pollare och kätting men denna är insådd med gräs. En
gravplats omgärdas av en stenram medan ytterligare fyra gravplatser har rester av stenramar.
Att ange den dödes yrkestitel på gravvården är vanligt i samtliga kvarter. Det gäller i
synnerhet de äldre gravvårdarna. Totalt används 66 olika yrkestitlar inom de fyra kvarteren.
Vanligast förekommande är titeln hemmansägare. Flera titlar vittnar om näringar och
verksamheter som varit viktiga för Madesjö socken och Nybro köping t.ex. glasblåsare,
bleckslagare, järnhandlare, stationsföreståndare, grundläggare, lärare, bagarmästare,
trävaruhandlare, garverifabrikör och kamrer. Den dödes hemort anges på majoriteten av
gravvårdarna.

Övrigt
Madesjö kyrkogård var fram till 1937 kyrkogård också för Nybro köping. Det innebär att flera
personer som haft en avgörande betydelse för Nybro ligger begravda på Madesjö kyrkogård.
Här finns t.ex. garverifabrikör Nyberg gravplats i kvarter C. Garvare Nyberg tillskrivs äran av
att ha grundat Nybro köping i och med att han anlade sin garverirörelse i anslutning till det
vattendrag som rinner genom centrala Nybro, idag kallat Bolanders bäck. Också denne
Bolander, som var garvare Nybergs svärson och övertog garverirörelsen efter honom, har sin
gravplats i kvarter B på Madesjö kyrkogård. I samma kvarter ligger också Bergs Mechanicus
Hildebrandsson som innehade Flerohopps järnbruk fram till sin död 1811. En kalkstenshäll
med text på latin markerar doktor Sandbergs gravplats i kvarter B. Doktor Anders Sandberg
var kyrkoherde i Madesjö 1832-1876. Han var god vän med nykterhetsivraren Peter
Wieselgren och tog imitativ till ett stort nykterhetsmöte i Madesjö kyrka 1838. I sydöstra
delen av kvarter C står en minnesvård av sandsten som rests över de tio personer som omkom
vid en mordbrand i byn Kärringaskruv juldagen 1872.

Kvarter E och F
Allmän karaktär
Kvarter E och F har båda en tydlig struktur med köpta gravplatser som en ram runt kvarteren
och linjegravsområden i mitten. Flera gångar, i synnerhet i kvarter F, har såtts in med gräs. De
båda kvarteren skiljs åt av den grusgång som går från kyrkogårdens ingång i sydväst till
kyrkans västra ingång. Utmed kyrkogårdsmuren i båda kvarteren går en smal sandgång. I
kvarter E finns linjegravsområdet från 1954 bevarat i stort sett intakt. I kvarter F togs
linjegravvårdarna bort på 1970-talet då kvarteret började återanvändas. En del gravar är
placerade i fristående rader men majoriteten av gravvårdarna är ryggvända utan häckar. Ett
fåtal rader är ryggställda med häckar emellan. Dessa finns i kvarter E och häckmaterialet är
liguster. Häckar av liguster avskärmar också mot den grusade plats som finns vid kyrkans
västra ingång. Mot kyrkan finns också planteringsytor med bl.a. rosor, guldregn och japanskt
hängkörsbär. Majoriteten av gravvårdarna är vända mot öster eller väster. Undantagen utgörs
av ett mindre antal gravplatser i norra och södra delen av kvarter E som är vända mot norr
eller söder. De äldsta gravvårdarna i de båda kvarteren återfinns på några av de köpta
gravplatserna. I kvarter E är den äldsta från 1900 och i kvarter F från 1904. De yngsta
gravvårdarna är från 1999 respektive 2003. Den stora mängden linjegravvårdar i kvarter E gör
att vårdar från perioden 1950-1969 dominerar. I kvarter F dominerar gravvårdar från 1970-
talet

Gravvårdstyper
Majoriteten av gravvårdarna i kvarter E och F utgörs av låga rektangulära gravvårdar. De
äldsta av dessa vårdar har klassicerande stildrag som knyter an till antikens tempel medan de
yngre främst är från 1970-talet och sparsamt dekorerade med t.ex. talldungar och
soluppgångar. Utöver denna typ av gravvårdar finns två andra typer i kvarteret. Det är dels
höga stående gravvårdar från tidigt 1900-tal samt liggande linjegravvårdar från 1950- och 60-
talen. I kvarteren finns totalt 21 gravplatser som är belagda med grus. Av dessa är sex stycken
omgärdade av pollare och kätting samt femton stycken av stenram. En gravplats som saknar
gravvård är insådd med gräs och omgärdas av pollare och kätting. Gravvårdarna är framförallt
av grå granit men även svart och röd förekommer. Endast tre gravvårdar av andra material
förekommer. På linjegravsområdet i kvarter E finns två små kors av metall och i västra delen
av kvarter F finns en smidesvård från tidigt 1900-tal. Att ange yrkestitlar är vanligt i båda
kvarteren, i synnerhet bland de äldre gravvårdarna på köpta gravplatser. Vanligast är
yrkestitlarna hemmansägar (14), och lantbrukare (9). Därutöver finns yrkestitlar som
kyrkoherde, landsfiskal, bruksägare, byggmästare, apotekare, bryggare, banvakt,
hotellinnehavare, snickare, fiolbyggare och vandringsman. Den dödes hemort anges på
majoriteten av gravvårdarna.

Övrigt
På linjegravsområdet i kvarter E ligger vandringsmannen Axel Herman Karlsson, död 1983,
begravd. Axel Herman, som han vanligen kallades, var ett välkänt original i Madesjö socken.
I sin ungdom företog han arbetsvandringar till Stockholm men på äldre dar slog han sig ner i
Flygsfors och arbetade på glasbruket. Varje dag gick han till Orrefors för att hämta
dricksvatten eftersom han var övertygad om att vattnet i Flygsfors var förgiftat.
I östra delen av kvarter E finns Gustav Kährs familjegrav. Gustav Kähr grundade företaget
Kährs som idag gör parkettgolv. Med ca 1100 anställda är företaget kommunens viktigaste
arbetsgivare.

Kvarter G och H
Allmän karaktär
Denna del av kyrkogården anlades på 1930-talet. Kvarteren har samma struktur som kvarter E
och F men området är lummigare vilket är ett uttryck för tidsandan. Under 1930-talet blev
skogskyrkogårdar moderna och även om man inte gick så långt på Madesjö kyrkogård så
verkar man ändå ha försökt försökte att skapa ett tydligare rum med hjälp av träd och häckar.
Köpta gravplatser är dock i likhet med tidigare placerade som ramar runt linjegravsområden i
kvarterens mitt. De båda kvarteren skiljs åt av en grusgång som går från kyrkogårdens ingång
i sydväst till kyrkans västra ingång. Av de båda kvarteren har kvarter G kvar sin ursprungliga
utformning med tre grusbelagda gångar i nord sydlig riktning och en grusgång i öst-västlig
riktning utmed kyrkogårdsmuren i norr. Mot gångarna är de köpta gravplatsernas vårdar
vända vilket gör att det finns gravvårdar vända åt samtliga fyra väderstreck. Dessa är
ryggställda mot häckar av liguster. Längst i öster och väster är ligustern utbytt mot häckoxbär.
Innanför häckarna är linjegravarna placerade i ryggställda eller fristående rader. De är vända
mot öster eller väster. Kvarter H har en likadan struktur men här har samtliga gångar såtts
igen varför kvarterets ursprungliga struktur idag inte är lika lätt att avläsa. I nordöstra delen av
kvarter G har platser avsatts för urngravar. Dessa är vända mot söder eller väster.
Linjegravsområdena har delvis börjat återanvändas men det går ännu tämligen enkelt att följa
linjen. De äldsta gravvårdarna i de båda kvarteren är från mitten av 1930-talet. I kvarter G
dominerar gravvårdar från 1930-talet samt från 1960- och 1980-talen medan flest gravvårdar i
kvarter H är från 1930- och 40-talen.

Gravvårdstyper
I de båda kvarteren dominerar låga, rektangulära gravvårdar som blev vanliga omkring 1930-
talet. De äldsta av dessa gravvårdar har klassiserande stildrag som knyter an till antikens
tempel. Gravvårdarna på linjegravsområdet är mindre till i storlek. Stående gravvårdar
dominerar men enstaka liggande förekommer. Materialet är främst grå och svart granit men
även röd förekommer. Ett mindre antal gravvårdar av andra material förekommer. Några
gravvårdar är av sandsten, en av marmor och två av trä varav det ena är ett modernt träkors
och det andra av okänt datum. En gravvård har en relief av koppar föreställande den döda. En
modern barngrav har en gravvård i form av en gipsängel. Yrkestitlar anges på gravvårdar i
kvarteren, men är inte lika vanliga som i de äldre kvarteren. De vanligaste yrkestitlarna är
hemmansägare (9), lantbrukare (5), trävaruhandlare (2) och smedmästare (2). Därutöver finns
yrkestitlarna överlärare, polistjänsteman, stationsförman, fabrikör, trädgårdsmästare,
missionär, verkmästare, mjölnare, fjärdingsman, byggmästare, möbelhandlare, glasblåsare,
kvarnägare, lärarinna och köpman.

Kvarter I
Allmän karaktär
Kvarter I är det område som senast tagits i bruk. Området har en friare struktur än de övriga
kvarteren. Kyrkogården smalnar här av i en kil. Tidigare gick en gång utmed
kyrkogårdsmuren. Gången är idag insådd med gräs men gravvårdarna följer den ursprungliga
planen i fyra bågar, två på norra sidan om gången och två söder om gången. Den nordligaste
raden med gravvårdar är ryggställda mot en nyplanterad häck av måbär. Båda de nordliga
raderna är vända in mot kyrkogården. De två södra bågarna är ryggställda mot varandra med
en häck av ölandstok emellan. Innanför bågarna är gravvårdarna placerade i fria rader vända
mot öster frånsett en rad som är vänd mot väster och ryggställd mot en häck av ölandstok.
Denna häck bildar en gräns mot ett område i kvarterets östra del med urngravar. Dessa är
placerade i fristående rader och vända mot öster. Här finns ännu ett flertal urngravplatser
lediga. I denna öppna yta står ett antal stora björkar. I Kvarterets sydöstra hörn finns en
bergknalle där man planterat bergtall och enbuskar. Den äldsta kistgraven är från 1968 och
den äldsta urngraven från 1976.

Gravvårdstyper
I kvarter I dominerar låga stående gravvårdar. Materialet är framförallt grå granit men även
svart och röd förekommer. På urngravsområdet är gravvårdarnas utformning lite mer varierad
och här återfinns de enda gravvårdarna i kvarteret av andra material. Här finns några
naturstenar, liggande eller stående, en marmorvård samt en smidesvård med en infattad
glasskiva där uppgifter om den döde graverats in. Endast en yrkestitel, byggmästare, finns i
kvarteret. Den dödes hemort anges på majoriteten av gravvårdarna.

Söder om den träkyrka som fanns i Madesjö före 1753 ska socknens kyrkogård ha legat.
Träkyrkan ska ha legat på samma plats som dagens kyrka vilket gör det troligt att kvarteren C
och D är de äldsta delarna av Madesjö kyrkogård. Om denna kyrkogård vet vi att den var
omgärdad av en mur. Denna mur renoverades 1744 och ska då ha varit 116 famnar lång. Den
var lagd av sten och täckt med kalkstrukna brädor. Vid biskopsvisitationen 1699 förordades
att de döda skulle begravas på kyrkogården och inte i kyrkan. Seden att begrava i kyrkan
dröjde dock kvar. År 1761, när den nya kyrkan i Madesjö varit i bruk en tid, beslutades att
gravsättningar i kyrkan bara fick göras framför gårdens kyrkbänk, om det fanns plats.
Den nya kyrkan stod klar 1757 och tre år senare påbörjades arbetet med att iordningställa
kyrkogården. Området motsvarade det som idag är kvarteren C och D. En ny kyrkogårdsmur
byggdes med fyra ingångar i form av stigluckor. I kyrkogårdens sydvästra hörn uppfördes ett
kornhus. Bygget leddes av Per Jonsson i Bruatorp. När detta hus stod klart revs en äldre
kornbod som funnits på kyrkogården, troligen nordost om kyrkan. Eftersom kyrkan vid den
här tiden saknade torn ska klockorna varit placerade i en klockstapel som stod sydost om
kyrkan.
De fyra stigluckorna markerade ingången till kyrkogården för socknens fyra fjärdingar. I
väntan på att begravningsceremonin skulle börja placerades den döde utanför sin fjärdings
stiglucka. År 1802 bestämdes att folk från södra och östra fjärdingen skulle begravas på den
södra delen av kyrkogården och norra och västra fjärdingen på den norra delen. Detta
fungerade dock inte. Därför beslöt man istället att lägga de döda på linje med början vid
kornhuset. Platsbristen på kyrkogården bör ha varit besvärlig. Madesjö var vid den här tiden
en stor och tämligen folkrik socken och den begravningsplats man hade att tillgå var alltför
liten. Omloppstiden ska tidvis ha varit så kort som 15-20 år. För att få bättre plats tilläts inte
att sätta upp gravvårdar på kyrkogården. Idag finns få ålderdomliga gravvårdar bevarade i
kvarter C och D trots att kvarteren brukats under lång tid.
När kyrktornet byggdes 1830 påbörjades också arbetet med att få till stånd en utvidgning av
kyrkogården. Området som togs i anspråk var troligen det område som idag kallas kvarter F.
Det stod klart 1855. Redan 1863-64 fortsatte utvidgningsarbetet. Då upprättade
kommissionslantmätaren J. F. Schuwert kartor över området norr om kyrkan som kallades
Stora kyrklyckan. Utvidgningen stod klart först 1876 och motsvarar idag kvarter A och B. I
den västra kanten av det nya området avsattes fyra rader med gravplatser där man skulle
kunna köpa sig plats för 1 krona. Tre år senare avsattes ytterligare en rad utmed den norra och
östra kyrkogårdsgränsen.
Madesjö kyrkogård var dock fortfarande inte tillräcklig för församlingens behov. År 1906
upprättades lantmätaren Oskar Götherström ett nytt förslag till utvidgning. Denna motsvaras
idag av kvarter E och omfattade 5500 kvadratmeter. Området invigdes den 3/10 1909.
Behovet var nu täckt för en tid framåt och nästa utvidgning dröjde till 1931. Förslaget
omfattade 3500 gravplatser, kvarteren G och H, och upprättades av trädgårdskonsulent Sigurd
Olsson. Enligt arbetsbeskrivningen skulle marken dikas ut noga. Eftersom man räknade med
att i framtiden utvidga kyrkogården i väster byggdes ingen ny kyrkogårdsmur. Istället
planterades en häck som gräns för kyrkogården. Denna del av kyrkogården fick en för tiden
typisk utformning med klassicistiska drag. Gångarna är raka och noggrant utlagda, kvarteren
tydligt avgränsade och där det finns linjegravar har dessa lagts innanför rader av köpta
gravplatser. Häckar av tuja planterades. På en flygbild från 1935 syns kyrkan och
kyrkogården från söder. Den nya delen i väster syns delvis. Området är klart och i den östra
delen av kvarter G kan man se att de köpta gravplatserna börjat tas i bruk. Kvarteren E och F
är även de ordnade med en ram av köpta gravplatser och i kvarterens mitt finns stora
linjegravsområden. Linjegravvårdarna är placerade i rader och gravplatserna är insådda med
gräs. Mellan varje rad med gravvårdar finns grusade gångar. De köpta gravplatserna förefaller
vara belagda med grus och omgärdade. Också kvarteren C och D har omgärdade och
grusbelagda gravplatser i kvarterens ytterkanter. Undantaget är i norr närmast långhuset. I
kvarterens mitt finns linjegravområden lika de i kvarter E och F. På bilden omges
kyrkogården i alla väderstreck av stora lövträd. I de södra delarna av kvarter C och D verkar
de äldre träden nyligen ha tagits ner och ersatts med nyplanterade träd. Också kyrkogårdens
huvudgång markeras av stora lövträd. Framför kyrkans västra ingång är en öppen grusad yta
som omges av någon sorts barrträd.
Ytterligare flygbilder finns från 1947 och 1959. Tyvärr visar dessa endast mindre delar av
kyrkogården närmast kyrkan. Det man kan se visar dock att kyrkogården i stort sett har
behållit sin utformning. Träden har växt, i synnerhet de barrträd som planterades framför
kyrkans ingång i väster.
Några år efter utvidgning 1931 tagits i bruk stod Nybro kyrkogård klar. Det gjorde
naturligtvis att behovet av gravplatser på Madesjö kyrkogård reducerades kraftigt. Därför kom
det att dröja till 1967 innan nästa etapp genomfördes. Denna utvidgning i väster, kvarter I,
påbörjades 1965. Marken inköptes av prästbostället. Området var 3600 kvadratmeter stort och
man räknade med 289 nya gravplatser. En mindre yta upptogs av en bergknalle som man
tänkte sig att plantera krypen och bergtall kring. Förslaget arbetades fram av
trädgårdskonsulent Gösta Engstedt, Kalmar. Det verkar som om området redan var omgärdat
av en stödmur och insått med gräs.
År 1975 togs ytterligare ett förslag till utvidgning fram av trädgårdsarkitekt Harry Kolsby.
Den här gången tänkta men sig en utvidgning i norr som skulle ge 800 gravplatser. Denna
utvidgning genomfördes först tio år senare. Då hade förslaget reviderats av Allmänna
Ingenjörsbyrån AB. Man hade bl.a. fått dispens för områdets gravdjup. Här tilläts ett minsta
gravdjup på 1,8 meter. Hur förslaget i övrigt omarbetades framgår inte. Området har dock än
idag inte tagits i bruk för gravsättningar.
En minneslund anlades 1986 i kvarter I. Förslaget arbetades fram av trädgårdsarkitekt Harry
Kolsby. En viktig del av Madesjö kyrkogårds karaktär utgör de stora lövträd som finns på och
omkring kyrkogården. En trädvårdsplan upprättades 2003 för att långsiktigt kunna sköta
träden. Denna gjordes av Outside, landskapsarkitekter & ingenjörer AB.