VÄSTRA TORUPS KYRKA

Kyrkomiljön
Västra Torup ligger två mil väster om Hässleholm i småbruten jordbruksbygd. Väster om byn ligger Torupasjön och i öster angränsar Smedeboda, ett område med bokskogar, grusåsar och ett småskaligt och välbevarat odlingslandskap som är utpekat som särskilt värdefullt kulturmiljöområde. Kyrkan är belägen på en terrasserad höjd i byns södra del och omges av enstaka kvarliggande gårdar med odlings- och betesmark samt av villabebyggelse från främst 1900-talet. Enligt lokal tradition ska byn i äldsta historisk tid och fram till en förödande brand på 1700-talet legat väster om kyrkan i anslutning till den så kallade Helge Thors källa, en offer- och hälsokälla med förkristna anor. Fler fornlämningar inom socknen tyder också på en lång kontinuitet av mänsklig aktivitet i området.

Byn fick ett uppsving under senare delen av 1800-talet med sparbank, ny skolbyggnad och inte minst järnvägsstation. Tågtrafiken har upphört men stationshuset från 1891 finns kvar, liksom skolbyggnaden från 1878 strax intill kyrkan som idag fungerar som hembygdsgård.

Kyrkogård
De äldsta delarna av Västra Torups kyrkogård har medeltida anor och motsvarar sannolikt höjden kring kyrkan, en utbredning som även återges i den första kända avbildningen av kyrkogården på en enskifteskarta från 1819. När ett flertal byar från Hörja socken övergick till Torups socken 1887 fattades beslut om utvidgning av kyrkogården, vilket sannolikt även hade grund i den allmänna befolkningstillväxten under 1800-talet. Utvidgningen skedde i flera väderstreck men främst åt norr genom den så kallade Mellankyrkogården, och kyrkogården fick nu en hästskoformad utbredning. Nästa utvidgning genomfördes 1952 då Nya kyrkogården med rektangulär planform adderades i norr. 1961 uppfördes ett bårhus i anslutning till parkeringsplatsen i söder. Minneslund anlades i Nya kyrkogårdens nordöstra hörn 1985 och i anslutning till denna tillkom även askgravlund 2012.

Idag omgärdas de två äldsta delarna av kyrkogården av en kallmurad fältstensmur i skalmurskonstruktion, en ofullständig trädkrans av oxlar i varierande ålder samt delvis av hagtornshäckar. Övergången mot Nya kyrkogården i norr markeras av en allé av oxlar. Ingångar finns i söder, väster och nordväst genom pargrindar i svartmålat smide hängande i stenstolpar. Från västra ingången leder stentrappor och en stensatt gång upp till kyrkans huvudentré. Från övriga ingångar löper grusade gångar upp till och runt om kyrkan samt utmed kyrkogårdens yttersidor. Frånsett ett fåtal grusade gravplatser med bevarade infattningshäckar, stenramar eller järnstaket, främst söder om kyrkan, är kyrkogården gräsbevuxen med gravvårdarna placerade rakt i gräset. Gravvårdarna är av varierad ålder och karaktär. Majoriteten är lägre men ett relativt stort inslag av högresta gravstenar, obelisker, kolonner mm förekommer, liksom liggande hällar och enstaka järnkors. Planteringar vid gravplatserna är ovanligt förutom vid de grusade gravplatserna där ros, kärleksört och andra perenner förekommer. Vegetationen utgörs i övrigt av några högväxta tujor samt solitärer i form av hästkastanj, hängask och japansk blodlönn. Ett gravkor eller mausoleum med järnport från 1940-talet uppfört för P.A. Thelin med familj är inkorporerat i terrasseringen norr om kyrkan.

Nya kyrkogården inramas i väster av en kallmurad rubbelmur med putsad insida och avtäckning av kalkstensskivor. Längs östra och norra gränserna finns en ofullständig trädkrans av äldre oxlar samt en blandhäck som i nordöstra hörnet kring minnes- och askgravlund övergår i en buskplantering som ansluter till ett äldre trådstängsel. Ingången i väster är försedd med pargrindar av järn i grindstolpar murade lika bogårdsmuren. Kyrkogården är planlagd i rutnätsmönster med grusade eller stensatta gångar kring huvudaxeln från västra ingången. I övrigt är marken gräsbevuxen och gravplatserna med genomgående lägre gravstenar är i regel ordnade mot rygghäckar. Städsegrön vegetation finns vid ett mindre antal gravplatser medan perenner är mer vanligt förekommande.

Byggnader på kyrkogården
Bårhuset vid parkeringen söder om kyrkan uppfördes 1961 och började på 1980-talet istället användas som redskapsbod. Sedan 2012 fungerar det som ett enkelt museum för delar av kyrkans äldre föremål. Byggnaden har rektangulär planform, vitputsade murverk och brant sadeltak avtäckt med skiffer. Entrén i söder utgörs av en rakt avslutad pardörr i oljad ek. I norra gavelröstet över ingången finns en blindering i form av ett grekiskt kors och i södra gaveln ett större latinskt kors. I östra fasadens södra del finns tre högsmala och spröjslösa fönster.

Källor och litteratur
Västra Torups kyrka Underhållsplan (2005-06-30), Restaurator AB, Lund.
Västra Torups kyrkogård Vård- och underhållsplan 2015 (rapport 2015:69), Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne, 2015.
Västra Torups kyrka Underhållsplan 2016 (rapport 2016:11), Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne, 2016.
Utvändig renovering av tornet på Västra Torups kyrka - Förfrågningsunderlag (201706-22), ItArk Arkitektkontor AB.
Dahlberg, M och Sjöström, I [red.]. Skåne Landskapets kyrkor, Stockholm: Riksantikvarieämbetets förlag, 2015.
Elowson, A. Västra Torups kyrka Kort beskrivning. Västra Torups förening för hembygdsvård: rev. utgåva, 2002.
Länsstyrelsen i Skåne. Kulturmiljöprogram. Hässleholms kommun: https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/kulturmiljoprogram/oversiktliga-beskrivningar/oversiktliga-kommunbeskrivningar/hassleholm.html, hämtad 2021-03-09.
Länsstyrelsen i Skåne. Kulturmiljöprogram. Smedeboda: https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/kulturmiljoprogram/omraden/kulturmiljoprogram-smedeboda.html, hämtad 2021-10-26.
Riksantikvarieämbetet. Fornsök: https://app.raa.se/open/fornsok/, hämtad 2021-10-26.
Platsbesök 2021-05-04.