STOBY KYRKA

Kyrkbyn Stoby ligger strax nordost om Hässleholm. Socknen domineras i söder av odlad slättbygd och i norr av skogsbygd. Boplatser från stenåldern, gravrösen från bronsåldern liksom gravfält och domarringar från järnåldern visar på en lång kontinuitet av mänsklig aktivitet i trakten. Socken- och bynamnet är känt sedan 1100-talet.

Den lilla bondbyn Stoby har efter stambanans utbyggnad utvecklats till ett mindre samhälle som närmast är sammanbyggt med Hässleholm. Kyrkan ligger på en höjd och omges av äldre bondgårdar, skola, äldre tegelhus och modernare villabebyggelse. I norr återfinns församlingshemmet och i öster prästgården, numera privatbostad. Norr om kyrkan är den gamla klockarestigen flankerad av stengärdesgård och lindallé bevarad.

Källa: Stoby kyrka, Kulturhistorisk karaktäristik och bedömning, Henrik Nilsson, Laserna restaurering, 2022-06-03.

Kyrkogård
De äldsta delarna av Stoby kyrkogård närmast kyrkan har medeltida anor. På en karta från 1698 framställs en rektangulär kyrkogård med oregelbunden östgräns, som på en karta från 1830 har rätats ut. I samband med nykyrkans uppförande utvidgas kyrkogården åt norr och snart därefter även åt söder. 1867 görs en triangelformad utvidgning fram till byvägen i sydväst och tio år senare tillkommer en större yta söder om byvägen. År 1900 anläggs en begravningsplats längre söderut, frikopplad från kyrkogården.

Kyrkogården omges av gråstensmurar och trädkransar av lindar. De fem ingångarna har smidesgrindar hängande i granitstolpar. Marken på kvarter A norr om byvägen är till största del gräsbevuxen, endast ett fåtal gravplatser är singeltäckta med omgärdningar av häckar, stenramar, järnstaket eller järnkedjor i pollare. Majoriteten av vårdarna är högresta eller mindre stenar i granit från perioden 18601930. Merparten av gångarna är belagda med singel. Gången till minnes- och askgravlunden öster om kyrkan är belagd med marktegel och norr och nordväst om kyrkan finns gångar lagda med smågatsten, kalkstensplattor och singel. På kvarter B söder om byvägen är hela ytan gräsbevuxen utan gångar. Växtligheten utgörs av ett mindre antal högresta lövträd i anslutning till kyrkan, som solitärer eller i grupp. Vid ett fåtal gravar förekommer vintergröna buskar och planteringar. Minnes- och askgravlunden har en rikare vegetation och är anordnad kring en upphöjd planteringsyta. Platsen avskärmas av prydnadsträd, buskar och perennplanteringar.

Källor och litteratur
Stoby kyrka Underhållsplan (2006-12-31), Barup & Edström Arkitektkontor AB, Simrishamn.

Stoby gamla kyrkogård Vård- och underhållsplan del 1 2018 (rapport 2018:17), Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne, 2018.

Stoby kyrka - ändringar av inredning, Antikvarisk kontroll 2009 (rapport 2010:76),
Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne, 2010.

Yttre renovering av Stoby kyrka, Antikvarisk kontroll 2012 (rapport 2013:1), Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne, 2013.

Värmeledning från 1100-talet, publicerad i Dagens Nyheter 1954-10-29.

Dahlberg, M och Sjöström, I [red.]. Skåne Landskapets kyrkor, Stockholm: Riksantikvarieämbetets förlag, 2015.

Karlson, T. Stoby kyrka. Hässleholm: Hässleholms församling, 1979. Länsstyrelsen i Skåne.

Kulturmiljöprogram. Hässleholms kommun: https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/kulturmiljoprogram/oversiktliga-beskrivningar/oversiktliga- kommunbeskrivningar/hassleholm.html, hämtad 2021-03-09.

Riksantikvarieämbetet. Fornsök: https://app.raa.se/open/fornsok/, hämtad 2022-06-02. Platsbesök 2021-09-13.

Källa: Stoby kyrka, Kulturhistorisk karaktäristik och bedömning, Henrik Nilsson, Laserna restaurering, 2022-06-03.