Grav- och boplatsområde

Grav- och boplatsområde, delundersökt, 320x170 m (NNO-SSV) inom gränsbestämt område 610x430 m (N-S), bestående av ca 125 gravar samt boplatslämningar. Gravarna utgörs enligt specialinventering 2001 av 33 högar, 62 runda stensättningar, 13 närmast ovala stensättningar, 2 rektangulär stensättning, 7 skeppsättningar och skeppsformiga stensättningar, 1 säker och 2 osäkra domarringar, 3 treuddar och 4 resta stenar. I N överlappas gravfältet sannolikt delvis av boplatsen RAÄ-nr 295.
Högarna är 6-20 m diam och 0,5-1,5 m h (endast 1 hög är 20 m diam, belägen på moränhöjdens krön. Denna hög har brätte, vars mått är inräknat i angiven diam. Brättet är 5-9 m br och 0,5 m h. Högen i mitten är 7 m diam och höjer sig 0,7 m över brättet). De flesta högarna är 6-10 m diam, 0,5-1,5 m h.
De runda stensättningarna är 10-11 m diam (vanligen 6-8 m diam), och de ovala ca 9-12x4-8 m st, 0,2-0,8 m h. Övertorvade. Ett antal är osäkra.
De rektangulära stensättningarna är 7x5 m (K 31) och 10x6,5 m (K 27) st och försedda med partitioner
Skeppsättningarna är 6-19x3-6,5 m st, övertorvade. 1 av dessa kan ev vara reserna av 2 skadade domarringar.
Den säkra domarringen, belägen i NV, återstår nu bara 5 stenar i kretsens N del. Av dessa är en rest, 0,7 m h. Övriga stenar har fallit omkull. De är 1-1,5 m l. Kretsens diam har troligen varit ca 6 m.
Treuddarna är 5-10x5-10x5-11 m st - en av dem (H 72*) undersöktes 1919 och daterades till vikingatid.
De resta stenarna är 0,4-1 m h.
Gravfältet delundersöktes 1919 av Georg Sarauw (6 gravar) och 1925 av Johan Alin (1 skadad grav - H 35). Flera av gravarna hade redan då svåra skador och spår av plundring. I 2001 års rapport omtalas att flera större resta stenar kan ha lagts som tak i en jordkällare vid torpet Smällen, S om gravfältet.