NEDRE ULLERUDS KYRKA KYRKOMLIJÖ OCH SOCKEN

Nedre Ulleruds socknen onämns första gången 1440 som Öffra Wllarö samt Öffra Ullärö. Namnet är säkerligen av fornsvenskt genitiv Ullar av gudanamnet Ull, samt ö, syftande på den dåvarande halvö, numera ö, mellan Klarälven och sjön Lusten, varpå hemmanet Prästgården i Nedre Ullerud är belägen.

Redan under medeltiden fanns det kyrkor i de båda Ullerudsförsamlingarna, och de var mot medeltidens slut ett pastorat. 1882 blev Övre och Nedre Ullerud samt Ransäter avskilda från Stora Kil för att bilda ett pastorat med Övre Ullerud som moderförsamling. 1918 avskildes kapellförsamlingen Munkfors från Ransäter. Nedre Ullerud samt Munkfors och Ransäter blev 1926 egna pastorat. 1962 blev Övre Ullerud annexförsamling till Nedre Ullerud. 1952 lades Övre Ullerud och Nedre Ullerud i hop till Ulleruds kommun. 1974 lades Ulleruds kommun och Forshaga kommun ihop till Forshaga kommun

Två tidigare stenkyrkor har legat på ungefär samma plats som nuvarande kyrka. Under ledning av professor Helge Kjellin skedde arkeologiska undersökningar här 1949 och 1958. Då kunde läget och storleken på grundmurarna till dessa båda äldre kyrkor fastställas. Många fynd av mynt från äldre tider har också gjort det möjligt att bestämma tidpunkten för deras tillkomst. Den äldsta av kyrkorna, som troligen var i bruk redan vid mitten av1200-talet, var av romansk typ med kor och halvrund absid. Det var en liten kyrka med ungefärligt mått av 7 x 3,5 meter. Väster om långhuset påträffades grundmurarna till ett fyrkantigt rum med måtten 4 X 4 meter. Murarnas tjocklek och andra fynd tyder på att denna tillbyggnad skett under medeltidens senare del och att den sannolikt varit ett torn. Denna kyrka torde ha använts fram till början av 1600-talet, då den ersattes av en något större kyrkobyggnad. Grundmurarna till 1600-tals kyrkan ligger i nära anslutning till den nuvarande kyrkans västra korsarm. Måtten på denna kyrkas långhus var ungefär 17, 5 x 9,5 meter. Den hade en tresidig koravslutning med tre murade gravrum i koret och ett särskilt gravrum byggt utanför och intill den nordöstra korväggen. Enligt uppgift skall det i denna kyrka ha funnits 3 fönster på södra sidan, 2 på den norra och 1 bakom altaret. Invändigt fanns läktare i väster och 18 bänkar på var sida om mittgången. Kyrkan var i bruk fram till 1750-talet, då den nuvarande kyrkobyggnaden stod färdig att invigas 1759.
ARKIV OCH LITTERATUR: Ditt Värmland, Kulturmiljöprogram för Värmland och värmlänningar, Länsstyrelsen i Värmland 1989. / Kyrkogårdsinventering 1988, Länsstyrelsen i Värmland. / Värmlands Museums topografiska arkiv, Nedre Ulleruds kyrka. / ATA Stockholm, Nedre Ulleruds kyrka. / Nedre Ulleruds kyrka, Vägledning, Karin Ohlsson, 1975. / Nedre Ulleruds kyrkor, en minnesbok med anledning av nuvarande kyrkas tvåhundraåriga tillvaro, Helge Kjellin, 1959. / Medeltida dopfuntar i Värmland, Sven Axel Hallbäck, 1965.