GAMLA REPSLAGARBANAN I ÄLVÄNGEN (REPSLAGARMUSEET)

Repslageriverksamheten i Sverige finns dokumenterad redan från 1400-talet, men det är inte förrän under 1800-talets andra hälft den har sin korta blomstringstid. Under hela 1900-talet minskade antalet repslagerier stadigt. Företaget PA Carlmark, ett familjeföretag med stor erfarenhet av repslageri, grundades redan 1848 i Åmål. Kring sekelskiftet 1900 expanderade företaget och 1917 flyttades verksamheten till Älvängen och blev den största repproducenten i Sverige under lång tid.

Repslagarbanan flyttades i sin helhet från Åmål till Älvängen och uppfördes under åren 1918-20. Det är en såkallad "fullängdsbana", 300 meter lång, 9meter bred med dubbla spår. Den taktäckta delen är 270 meter lång men genom att fälla ned en vindbrygga över Grönån förlängdes banan ytterligare 30 meter. Inuti finns den gamla utrustningen med maskiner och verktyg bevarad. Ursprungligen uppfördes banan i ett våningsplan där konstruktionen bestod av regelverk i trä, fasaden klädd med faluröd panel och taket med lertegel. Vid två tillfällen, 1922 och 1938, har Carlmarks eldhärjats och stora delar av fabriksområdet brunnit ned. Repslagarbanan har vid båda tillfällena klarat sig närmast oskadd. 1932 påbyggdes en andra våning, och efter den förödande branden 1938 utfördes ombyggnadsarbeten vilket förändrade områdets utseende. All panel byttes ut mot hyvlad locklistpanel, målad i gul kulör, de tidigare smala stående fönstren byttes ut till liggande tvåluftsfönster. Banans exteriör fick nu istället en funktionalistisk utformning.

Carlmarks utvecklades från yrkesrepslagarnas hantverkstradition med råvaror som hampa, sisal och kokosfiber till en rent industriell produktion där råvarorna successivt byttes ut mot syntetiskt polypropylen. Förutom den gamla banan går det här att följa 1900-talets utveckling inom området.

1983 sålde familjen Carlmark företaget. I början av 1990-talet var repslagarbanan på väg att rivas, men räddades och ett levande museum - Repslagarmuseet - invigdes i juni 1996.

KÄLLOR: Kulturhistorisk bedömning och förslag till åtgärder Carlmarks repslagarbana Älvängen, Älvsborgs länsmuseum, 1994

Dahl R, Giorgi P samt Pluntke S, PA Carlmarks Tågvirkes- och bindgarnsfabrik, Projektarbete, Institutionen för kulturvård, Göteborgs Universitet, 1994.

Repslagarmuseets hemsida 2006, http://www.repslagarbanan.se/se/index.html

Repslageriverksamheten i Sverige finns dokumenterad redan från 1400-talet, men det är inte förrän under 1800-talets andra hälft den har sin korta blomstringstid. Under hela 1900-talet minskade antalet repslagerier stadigt. Företaget PA Carlmark, ett familjeföretag med stor erfarenhet av repslageri, grundades redan 1848 i Åmål. Kring sekelskiftet 1900 expanderade företaget och 1917 flyttades verksamheten till Älvängen och blev den största repproducenten i Sverige under lång tid.

Repslagarbanan flyttades i sin helhet från Åmål till Älvängen och uppfördes under åren 1918-20. Det är en såkallad "fullängdsbana", 300 meter lång, 9meter bred med dubbla spår. Den taktäckta delen är 270 meter lång men genom att fälla ned en vindbrygga över Grönån förlängdes banan ytterligare 30 meter. Inuti finns den gamla utrustningen med maskiner och verktyg bevarad. Ursprungligen uppfördes banan i ett våningsplan där konstruktionen bestod av regelverk i trä, fasaden klädd med faluröd panel och taket med lertegel. Vid två tillfällen, 1922 och 1938, har Carlmarks eldhärjats och stora delar av fabriksområdet brunnit ned. Repslagarbanan har vid båda tillfällena klarat sig närmast oskadd. 1932 påbyggdes en andra våning, och efter den förödande branden 1938 utfördes ombyggnadsarbeten vilket förändrade områdets utseende. All panel byttes ut mot hyvlad locklistpanel, målad i gul kulör, de tidigare smala stående fönstren byttes ut till liggande tvåluftsfönster. Banans exteriör fick nu istället en funktionalistisk utformning.

Carlmarks utvecklades från yrkesrepslagarnas hantverkstradition med råvaror som hampa, sisal och kokosfiber till en rent industriell produktion där råvarorna successivt byttes ut mot syntetiskt polypropylen. Förutom den gamla banan går det här att följa 1900-talets utveckling inom området.

1983 sålde familjen Carlmark företaget. I början av 1990-talet var repslagarbanan på väg att rivas, men räddades och ett levande museum - Repslagarmuseet - invigdes i juni 1996.

KÄLLOR: Kulturhistorisk bedömning och förslag till åtgärder Carlmarks repslagarbana Älvängen, Älvsborgs länsmuseum, 1994

Dahl R, Giorgi P samt Pluntke S, PA Carlmarks Tågvirkes- och bindgarnsfabrik, Projektarbete, Institutionen för kulturvård, Göteborgs Universitet, 1994.

Repslagarmuseets hemsida 2006, http://www.repslagarbanan.se/se/index.html