Tegel

'Del av takpanna, munk? Tegel med rektangulär tapp. Kan även vara ett tidigt vingtegel.

Marieskogs kloster i Dragsmark på Bokenäset i mellersta Bohuslän grundades på 1230-talet av danska premonstratenserbröder från det jylländska Börglumklostret. Från början fanns här en kyrka av trä som flyttats från Tönsberg.
Senare under 1200-talet uppförs en ny klosterkyrka med halvannan meter tjocka murar i tuktad gråsten och med en resning på nästan tjugofem meter. Stilen är gotisk, med höga, spetsbågade fönster. Till detaljarbetet används täljsten. Golvet är av tegel som i koret är glaserat, taket är välvt i två kryssvalv. De putsade väggarna bär kalkmålningar.

Själva klosterbyggnaden disponeras i enlighet med planen för ett munkkloster, där en klostergård omedelbart söder om kyrkan omges av längor för olika funktioner: kapitelsal, sovsal, samlingsrum, matsal och lekbrödraflygel.

De första hundra åren blomstrar klostret. Marieskogs kloster blir en betydande jordägare. Många gårdars mark läggs under klostret. Gåvor strömmar till, ofta med löfte om böner för givarens själ. Över vattnet kommer nyheter utifrån, och troligen är klostret ett lokalt center för lärdom.

Sorg och svåra tider kommer med digerdöden i mitten av 1300-talet. Även Dragsmarks kloster drabbas. För att bättra på ekonomin annekteras Morlanda och Bokenäs kyrkor 1420, men ännu i början av 1500-talet klagas över att många klostergårdar ligger öde och att medel till klostrets underhåll saknas.

Byggnaderna förfaller. Som en följd av den lutherska reformationen upphör så småningom klosterverksamheten. Vid 1500-talets mitt finns några klosterbröder fortfarande kvar, läsande sina mässor i den allt mer nedgångna klosterbyggnaden. På kunglig befallning fraktas under 1600-talet sten i mängd från klostermurarna till Kungälv för att sättas in i Bohus fästning. Men gårdar i trakten betalar skatt till klostergodset ända fram till år 1658.

Trots stentäkten finns än idag murresterna efter klosterkyrkan kvar. Av klostret syns ovan mark enbart kapitelsalens och sakristians grundmurar invid kyrkans kor. Väster därom finns murrester från lekbrödraflygeln, mestadels under mark. Strax söder om ruinen ligger gården Kloster, vars bostadshus från 1770-talet är byggt delvis ovanpå murarna från den södra klosterlängan.

Den kristna klosterrörelsen uppstod på 300-talet. Så småningom slöt klostren sig samman i klosterordnar med lite olika inriktningar. Klostrens ekonomi blev baserad på jordinnehav, i Norden ofta genom stora kungliga godsdonationer vid klostrets grundande. Också adeln donerade jord i utbyte mot bland annat kontinuerliga själamässor.

En reformrörelse från 900-talet och framåt ledde till flera nya klosterordnar, på 1100-talet bland annat de så kallade tiggarordnarna. Att leva ute i samhället med fattigdom som ideal hörde till dessa ordnars filosofi. Till tiggarordnarna räknas bland annat franciskanerorden, som etablerade konvent både i Kongahälla och på Marstrand. Dragsmarks kloster tillhörde premonstratensorden, grundad 1120 och även den med en utåtriktad karaktär. Utbildning och mission är en viktigare del av klosterlivet än inre kontemplation.

Reformationen under 1500-talet tog avstånd från klosterväsendet. Ofta konfiskerades klostrens egendomar av staten och världsliga styresmän tillsattes. Först vid början av 1900-talet etablerades åter klosterverksamhet i Sverige.

Läs mer om Dragsmarks klosterruin på hemsidan utgångspunkten, Bohusläns museum.

Litt: Berg, W. Dragsmarks kloster. Wettergren & Kerber, Göteborg 1895
Carlsson, K., Karlsson Lönn, M. och Olson, K.: Dragsmarks kyrka och kloster. Vikarvet 1988/1989, s. 29-37.
Kjellgren, B. Dragsmarks kloster. Bohuslän Årsbok 1993, s. 21-37.
Lindahl, Olausson & Carlie (eds.). Keramik i Sydsverige. En handbok för arkeologer 2002.
Lundberg, E B.: Klosterruinerna i Dragsmark och gamla Kungahälla. Göteborgs och Bohus läns fornminnesförening tidskrift 1942.