BJURHOLMS KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - BJURHOLM

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: -, år 1900: 4229, år 1995: 2854

FÖRSAMLINGSHISTORIK - År 1808 kapellag utbrutet ur Nordmalings socken. Pastorat med Nordmaling till 1815, sedan dess eget pastorat.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen, som är landskapets nordligaste, omfattar stora skogsområden samt Öreälvens dalgång. Kyrkan ligger nedanför tätorten på gränsen mellan skog och odlingsmark ca 700 m öster om Öreälven. I närheten av kyrkan finns kyrkstugor.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: 1806-07 byggdes ett kapell med Olof Olsson som byggmästare. Rektangulär träkyrka med sakristia i öster och torn med lanternin i väster. Rödmålade fasader. Tunnvalv av trä över kyrkorummet. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes.

II: Mellan 1872 och 1875 byggdes en ny kyrka helt nära där den gamla kyrkan stått. Kyrka i trä med rektangulär plan, smalare sakristia i öster och brett västtorn. Brann 1932 och ersattes med en ny kyrka på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - III: 1935 uppförde man en ny kyrka i "20-talsklassicistisk stil" efter arkitekten Kjell Wretlings ritningar. Byggnad i trä med rektangulär form. I öster ett smalare rakslutet kor med samma takhöjd som långhuset. Sakristia i nordost och torn med lanternin i väster.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Fasaderna är klädda med vitmålad stående träpanel. I det inre är kyrkan uppdelad i tre skepp, mittskeppet liksom koret täcks av tunnvalv i trä. Sidoskeppen har platta trätak. Altartavla och predikstol från kyrkans byggnadstid.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1998.

Den vidsträckta och flacka kyrkogården har utvidgats successivt vid flera tillfällen.
Kyrkogården invigdes 1806 och utvidgades 1859. De äldsta delarna (Gamla kyrko- gården) ligger närmast söder och sydväst om kyrkan. En stor utvidgning gjordes västerut 1961 (Västra kyrkogården) och sedan norrut och ännu mer mot väster 1971. Ytterligare en större utvidgning skedde norrut (Nya kyrkogården) 1985. Karaktären på de olika delarna varierar något. På gamla kyrkogården finns fortfarande några grusgravar kvar även om det huvudsakligen är gräsmatta med grusgångar. De stående gravstenarna har stor variation i höjd och utförande. Här finns ett flertal fullvuxna björkar. Västra kyrkogården uppfattas mer som ett stort öppet gräsfält med enstaka formklippta buskar. En björkallékantad grusgång leder runt fältet. Gravarna finns huvudsakligen i ytterkanten mellan grusgången och den omgivande häcken (ursprungligen granhäck, nu häggmispel) samt i norra och bortre västra delen. Gravstenarna är till stor del låga och relativt likformiga. På Nya kyrkogården finns mer rumslighet då gravkvarteren där är inringade med häckar av häggmispel. Gravstenarna är dock, liksom på västra delen, relativt låga och likformiga. Påtagligt många buskar på hela kyrkogården är formklippta. Norr om kyrkan finns en liten vattenspegel med fontän i form av en rund blå pool, vars karaktär upplevs som främmande och olämplig på en kyrkogård. Detsamma gäller den ljusa kantsten som utan tillstånd har tillkommit vid vägen till kyrkans huvudentré.

Det gamla gravkapellet ligger sydväst om kyrkan. Det är uppfört i klassicerande stil av trä 1930 och ritat av dåvarande länsarkitekten Edvard Lundqvist. Den kvadratiska byggnaden har ljusmålad locklistpanel och tälttak av tegel, krönt med glob och kors. Byggnaden är sluten, med en fönstersättning som endast utgörs av små runda spröjsade fönster på norra och södra sidan. Den brunmålade trädörren har diagonalställd panel. Byggnaden har sanerats från rötskador, men inte använts på många år.

Nordväst om kyrkan ligger det nyare gravkapellet, Markuskapellet, som också används för vardagsmässor, dop och andakter. Det byggdes år 1975 efter ritningar av arkitekt Bengt Lindström, VAB. Kapellet utgörs av en långsträckt envåningslänga, vilken i likhet med kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning, dock med ingång från öster. Fasaden av stående locklistpanel är målad med falurödfärg, de fyrkantiga fönstren är spröjsade och sadeltaket täckt av tegel. Den gröna dörren har diagonalställd panel och kröns av ett solfjäderformat överljusfönster, vilket gör att byggnaden ser äldre ut än den är. Interiören har liggande träpanel laserad i ljusgult med senapsgul boasering och olivgröna lister, socklar och dörrblad. Tredingstaket bärs av grova limträbalkar och är vitmålat. Möbleringen består av lösa stolar.

Församlingsgården med pastorsexpedition och tjänsterum ligger vid parkeringen i norr. Byggnaden uppfördes som kyrkoherdeboställe 1854 och var då en rumsbredd kortare. Den tillbyggdes 1920 och 1959 när den blev församlingsgård.

Högbomsstugan i väster skapar en trelängad gårdsbildning tillsammans med Markus- kapellet och församlingsgården. Högbomsstugan är från 1800-talet och har fått sitt namn av Bjurholms första kyrkoherde, Johan Högbom. Liksom övriga byggnader på kyrkotomten (förutom kyrkan och gamla gravkapellet) har den faluröd panel, vita foder och fönsterbågar samt sadeltak täckt av tegel. Dörren och fönsterluckorna är gröna. Byggnaden används för församlingens barn- och ungdomsverksamhet. Utöver detta finns en ekonomibyggnad från 1970-talet som tillbyggdes 1992. Den är placerad i ett något mer undanskymt läge ca 50 meter väster om kyrkan.

Det första nybygget i Bjurholm anlades 1759. Då var det ca fem mil till hemkyrkan i
Nordmaling genom delvis väglöst land. Allt eftersom befolkningen växte blev det alltmer angeläget med ett eget kapell. Tillsammans med ett antal andra byar bildade Bjurholm ett eget kapellag under Nordmaling 1808, och 1815 blev man eget pastorat. Det första kapellet uppfördes 180607. En utvidgning av socknen och ökande folk- mängd ledde fram till att kapellet revs och en ny större kyrka uppfördes 187275. Den kyrkan förstördes i sin tur av brand i samband med en restaurering 1932 och den nuvarande kyrkan uppfördes 193335. Planering för en kyrkstad i anslutning till kyrkan påbörjades 1849, men sedan dröjde det fram till 1881 innan tomtindelningen blev klar. Innan det hade hunnit växa fram någon riktig kyrkstad hade bättre vägar gjort att behovet av övernattningsstugor upphört.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Riven 1874. Bjurholms by anlades 1752. Tillsammans med ett tjugotal andra byar bildade den 1808 ett eget kapellag inom Nordmalings socken. 1815 blev Bjurholm eget pastorat. Ett kapell uppfördes här åren 1806-07 under ledning av bonden Olof Olofsson från Nyby (nuv. Vännäs). En utvidgning av socknen och ökande folkmängd ledde fram till uppförandet av en ny kyrka 1872-75, tätt intill den gamla kyrkan, som revs 1874. Den nya kyrkan förstördes i sin tur av brand 1932 och ersattes av en ny följande år.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär långhuskyrka med kor i öster, tillbyggd sakristia i öster, västtorn. Ingång i väster.
Uppförd av trä, resvirke, panelklädd. Takbeklädnad spån.

EXTERIÖR - Fasaden klädd med stående, rödfärgad brädpanel. Rundbågiga fönster. Västtorn i tre avsatser med genombruten lanternin, pyramidformigt tak, klot och vimpel. Sadeltak över långhus och sakristia.

INTERIÖR - Tak av tunnvalv, klätt med brädpanel liksom väggarna. Inredningen var mycket enkel med altartavla målad av någon "konstnär" från orten, omålad predikstol utan utsmyckning och öppna bänkar.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997