MUNKARPS KYRKA

Kyrkomiljön
Munkarps kyrkby är belägen dryga 6 kilometer väster om Höör i ett småbrutet jordbrukslandskap med inslag av lövskog. I direkt närhet till byn finns naturreservatet Munkarps jär, en lövskogsklädd rullstensås, och söder därom naturreservatet Munkarps fälad med kuperade betesmarker med enbuskar och kärrstråk. Naturreservaten är rester av byns gamla betesallmänning.

I bynamnet Munkarp är efterledet arp är en variant av torp med betydelsen nybygge medan förledet munk antas visa på en koppling till Herrevads kloster. Kyrkbyn har medeltida anor och omnämns 1543 som Monckerup. Vid 1700-talets början bestod byn av fyra gårdar placerade norr om kyrkan och ett århundrade senare hade ytterligare två tillkommit. Efter laga skifte luckrades bykärnan upp och några av gårdarna flyttade ut på markerna. Kyrkan ligger på en sandås i byns sydöstra del utmed den gamla byvägen. Cirka tvåhundra meter västerut finns en ödekyrkogård med ruinen från den medeltida kyrkan som revs i samband med att den nya uppfördes 1884.

Byns bebyggelse utgörs idag av ett mindre antal gårdar och bostadshus samt församlingshem och en äldre skolbyggnad. Östra och västra sidan av åsen har tidigare använts som grustäkt vilket lett till förändringar i kyrkans närmaste omgivning. Idag finns här mindre skogspartier. I norr leder ännu kyrkstigen som anlades samtidigt med kyrkan till Nyrupsvägen. En kyrkstig lär tidigare även ha funnits österut.

Munkarp ingår i Riksintresse för kulturmiljövården, Ageröd-Bosjökloster-Mölleriket (M37), och regleras i Miljöbalkens 3 kapitel 6§, utpekat av Riksantikvarieämbetet.
Uttryck för riksintresset är bland annat Munkarps kyrkby med kyrkoruin och kyrka från 1880-talet. I Länsstyrelsen Skånes kulturmiljöprogram lyfts Munkarp fram som en särskilt värdefull kulturmiljö i Höörs kommun med motiveringen Området representerar mycket av 1800-talet med mellanbygdens skiftesreformers inverkan på landskapet och bebyggelsen, spåren av tidig industri och kyrkornas utformning.

Kyrkogård
1880 avsöndrades två tunnland jord från Munkarp no 4 på en naturlig höjdrygg kallad Himmelskull utmed bygatan strax öster om den medeltida kyrkogården. Avstyckningen hade planformen av en oliksidig rektangel där kyrkan placerades i den östra delen i en något nordvästligsydöstlig riktning. Hur kyrkogården var utformad på det sena 1800-talet är okänt, men ett visitationsprotokoll från 1913 beskriver att det fanns en gravplats för varje hemman och en allmänning.

1937 upprättar Länsträdgårdsmästare i Malmö C.J. Lenné ett Förslag till indelning och plantering av Munkarps kyrkogård. Här syns såväl svängda gångar inspirerade av 1800-talets parkkyrkogård som symmetriska gångsystem och regelbundna rader med gravplatser. Eftersom det är oklart hur kyrkogården var utformad innan förslaget är det emellertid oklart vad som är nya förslag och vad som är befintligt. I vilken utsträckning förslaget genomfördes är inte heller känt. En uppmätning från 1950 stämmer dock väl överens med både 1937 års förslag och dagens kyrkogård. 1955 genomfördes den enda kända utvidgningen av kyrkogården genom en ca 3000 kvm stor avstyckning i norr. Området togs inte i bruk förrän en minneslund anlades här 2002.

Grundstrukturen på dagens kyrkogård präglas starkt av det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet, med omgärdning av en låg mur med järngrindar i stenstolpar, hagtornshäckar och trädkrans av björk, vilket var ett typiskt trädval under nationalromantiken. De grusade gångsystemen, delvis svängda och delvis i strikta rutnätsmönster, grusade gravar omgärdade av lågt klippta buxbomshäckar eller stenramar samt formklippta barrträd är andra tidstypiska inslag. Framför huvudentrén flankeras grusgången av höga thujor ståendes i planteringsbäddar av lågt klippta idegranar och inramade av buxbomshäckar. Dessa karaktärsdrag återfinns främst väster, sydost och öster om kyrkan och här dominerar även äldre högresta gravvårdar i diabas och granit med inslag av marmor och kalksten. Vanligast förekommande är relativt breda stenar med polerad framsida, men här finns också enstaka brutna kolonner, bautastenar, obelisker och större kors.

Söder och sydväst om kyrkan i sluttningen ner mot byvägen är marken gräsbevuxen. Gravvårdarna är ordnade mot rygghäckar och har enkel utformning med horisontal betoning, typiska för tiden från 1930-talet och framåt. Även norr om kyrkan är marken gräsbevuxen, med sporadiskt placerade främst äldre gravstenar. Här finns även ett parkliknande inslag, med lågt klippta häckar i radiellt mönster från ett centralt placerat nyplanterat lövträd som ersatt ett tidigare högväxt barrträd.
Minneslunden i nordost omges av en häck av naverlönn och spirea och nås via svarta smidesgrindar av smide i stenstolpar. En slingrande gång av tegel leder genom gräsmattan bort mot en rund, upphöjd och murförsedd planteringsbädd. Invid planteringsbädden står en solitär ek och i öster bildar friväxande barrträd en tät klunga. Här finns även en sittbänk. En större återlämnad kistgravplats med stenram strax norr om västtornet används idag som askgravplats.

Ödekyrkogården klassas idag som en fast fornlämning och är belägen ett par hundra meter nordväst om Munkarps kyrka. Den omgärdas av en kallmurad stenmur med ingångar från söder, väster och norr. Kyrkogården är gräsbevuxen och endast delar av grundmurarna finns kvar efter den romanska kyrkan. Ett högt träkors markerar platsen för det medeltida altaret. Det finns ett fåtal gravstenar bevarade på kyrkogården, varav två är av romansk typ med stående runda hällar. En av de andra gravstenarna dateras till 1673 och var ursprungligen placerad framför altaret i den romanska kyrkan, men kom att användas som trappsten vid den nya kyrkans entré fram till 1922, då den flyttades tillbaka till ödekyrkogården.

Byggnader på kyrkogården
I kyrkogårdens nordvästra del står ett bårhus som uppfördes 1946. Byggnaden har rektangulär planform och brant sadeltak utan takutsprång vid gavlarna, vilket täcks av rött enkupigt tegel. De putsade och omålade fasaderna avslutas uppåt av en enkel takfotsgesims som kragar ut i två språng. 2015 putsades norra gavelfasaden om, målades vit och ett fönster sattes igen.

Porten utgörs av en rundbågig pardörr i trä med rombmönstrad panel. I gavelröstet ovanför porten har det tidigare suttit ett kors av koppar som nu är borta men spår efter korset syns fortfarande i putsen. Bårhuset används idag som förråd. Vid Äspinge kyrkan uppfördes 1948 ett bårhus efter samma ritningar.

Strax nordöst om bårhuset finns en byggnad uppförd 2010 i souterräng med garage och förråd i källarplan och personalutrymmen i bottenplan. Fasaderna av stående panel är brunbetsad/oljad och det flacka sadeltaket är avtäckt med svart shingelpapp. Åt söder finns en altan.

Strax utanför kyrkogården i sydöst står en förrådsbyggnad, troligen uppförd under 1900-talets första hälft. Byggnaden har en rektangulär planform, sadeltak avtäckt med korrugerade eternitplattor och rödslammad locklistpanel. På den södra gavelsidan finns tre dörrar hängda i smidda svartmålade bandgångjärn.

Källor och litteratur
Munkarps kyrka, Underhållsplan (2004-10-25), ItArk Arkitektkontor AB, Helsingborg
Vård- och underhållsplanen för Munkarps kyrkogård (2016), Kulturen, Lund och Mellanrum AB, Vitaby.
Diverse arkivmaterial, antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Stockholm.
Riksantikvarieämbetet. Fornsök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, hämtad 2017-11-04.
Lantmäteriet. Historiska kartor , hämtad 2017-11-03.
Riksantikvarieämbetet. Fornsök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, hämtad 2018-02-13.
Svenska kyrkan. Höörs församling. Munkarps kyrka: Höör https://www.svenskakyrkan.se/hoor/munkarps-kyrka, hämtad 2018-02-04.
Platsbesök 2017-09-21.