GÅRDSBY KYRKA

Gårdsby kyrka reser sig på toppen av en kulle i utkanten av byn och omges av ett böljande
odlingslandskap. Den är uppförd i sten med spritputsad fasad och slätputsade fönster- och
dörromfattningar. Den består i planen av ett rektangulärt långhus med kvadratiskt torn i väster
och en halvrund utbyggd absid i öster. Den lite drygt halvmeterhöga sockeln är slätputsad och
avfärgad i en mörk kimröksgrå kulör. I sockeln sitter ett flertal stora, gallerförsedda
ventilationsgluggar.
En kraftig naturstenstrappa försedd med svarta smidesräcken leder upp till tornentrén i väster.
Entrén flankeras av två smideslyktstolpar. På norra sidan har entrétrappan kompletterats med
en svagt sluttande handikappsramp utförd i samma stenmaterial som den ursprungliga
trappan. Tornentrén, med dubbla gulmålade portar i enkelt utförande, ramas in av två
slätputsade pilastrar vilka bär upp ett kraftigt överliggande listverk. Listverket och pilastrarnas
krön är avtäckta med plåt. Direkt ovanför dörren, med nederkanten vilande på det
ovanliggande listverket, sitter ett lunettfönster. Ovan fönstret sitter en inmurad stentavla med
förgylld text som lyder Byggd under Carl XIV Johans regering 1834. Södra tornfasaden
har, i höjd med vapenhuset, ett rundbågat fyrluftsfönster utformat i likhet med långhusets
övriga fönster. På tornets västra fasad i höjd med andra avsatsen finner man ett runt fönster
som genom spröjsningen delas upp i fyra cirkelsektorer. Ett likadant fönster återfinns på
tornets södra fasad. Ljudluckor finns i samtliga väderstreck och är placerade i höjd med tredje
tornavsatsen. Luckorna utgörs av dubbla portar i ett enkelt utförande med liggande profilfräst
panel, målade i samma gula kulör som kyrkans fönsterbågar och entréportar. Överst kröns
tornet av en korsprydd lanternin vilken är klädd med gulmålad, slätspontad panel och försedd
med vita hörnpilastrar. Samtliga av lanterninens fyra sidor har konstfullt utförda rundbågade,
krysspröjsade blindfönster. I anslutning till torntakets kraftiga takfotslist sitter, i alla
väderstreck utom åt öster, en urtavla vars övre cirkelhalva ramas in av torntakets gesims. På
långhusets västra gavel i höjd med orgelläktaren sitter på var sida om tornet ett lunettfönster
vilket förser den innanförliggande läktaren med ljus.
På långhusets sydsida ligger kyrkans andra entré. En kraftig naturstenstrappa leder upp till de
dubbla kyrkportarna vars utförande och inramning är utformade i överensstämmelse med
tornentréns. I ett slätputsat fält ovan sydsidans lunettfönster har man i putsen låtit utföra en
dekorativ festong.
Kyrkans tak är täckt med skifferstensplattor och vattenavrinningen sker via hängrännor och
stuprör utförda i koppar. I marknivå ansluter stuprören till uppstickande gjutjärnsrör vilka
anslutits till ett nedlagt markavlopp. Vid takfoten, i mötet mellan långhusets och absidens
vägg och tak, löper ett kraftigt vitmålat listverk i trä.
Absiden är i anslutning till södra sidan försedd med en egen ingång och på absidens östra sida
sitter två rundbågade fönster. I anslutning till absidens norra sida har man placerat nedgången
till den underliggande källaren i vilken man inrymt kyrkans bergvärmepump och oljepanna. I
mötet mellan absidens och långhusets tak reser sig en murad tegelskorsten.

Gårdsby socken omnämns första gången i skriftliga källor 1281 och skrivs då Garzby.
År 1828 fattades beslut om att uppföra en ny kyrka i Gårdsby. Kyrkan uppfördes mellan åren
1833-35 av byggmästaren S Sjöholm utifrån ritningar upprättade 1829 av Jakob Wilhelm
Gerss. Den medeltida kyrkan, vilken var belägen strax nordväst om den nuvarande, revs i
samband med nya kyrkans uppförande. Vid uppförandet frångick man i viss mån de
upprättade ritningarna. Bland annat kortades kyrkan av, sakristian placerades i öster och
utformningen av tornlanterninen förenklades. Invigningen ägde rum 1837 och förrättades av
biskop Esaias Tegnér som vid tidpunkten tjänstgjorde som kyrkoherde i församlingen.

Exteriöra förändringar
Den första mer omfattande förändringen i Gårdsby kyrka skedde i samband med en
renovering som utfördes år 1905 utifrån ett förslag framtaget av arkitekten Agi Lindgren. Vid
detta tillfälle tillkom entréportalernas omfattningar samt spröjsningen i lanterninens
dekorativa fönsteröppningar. Nu anlades även en värmekammare under sakristian vars
varmluftskanaler mynnade i gallerförsedda öppningar ovan kordörrarna på långhusets östra
vägg.
Med utgångspunkt i ett förslag framtaget av arkitekten Paul Boberg 1928 företogs en exteriör
renovering av kyrkan. Vid denna renovering skedde relativt omfattande putslagningar på
kyrkans torn, en ommålning av kyrkans fönster och dörrar samt en översyn och reparation av
kyrkans exteriöra plåtarbeten. Åtgärderna genomfördes utan att de granskats och godkänts av
Kungliga byggnadsstyrelsen varför arkitekten ålades att inkomma med en redogörelse samt
foton över de förändringsarbeten vilka företagits i kyrkan. Man erhöll sedermera Kungliga
byggnadsstyrelsen godkännande av de utförda arbetena. Då kyrkvaktmästaren, i samband med
arbetena, lät påtala att denne vid ett flertal tillfällen påträffat resterna av den medeltida
kyrkans grundmurar vid grävning på den gamla kyrkogården föreslog riksantikvarien att ett
område på kyrkogården skulle fredas från vidare begravningar till dess att den gamla kyrkans
utbredning kunnat kartläggas.
År 1934 skedde ett par arbeten som skulle åtgärda de fuktproblem som man hade i kyrkans
grund. Man lät bland annat förstora ventilationsgluggarna samt anlägga ett markavlopp i
anslutning till kyrkans stuprör för att leda bort regnvattnet från grunden.
År 1955 utvidgades kyrkogården med ett område beläget norr om kyrkan. Vid samma
tidpunkt anlades en urnlund. Man lät även uppföra en bårkällare och en ekonomibyggnad på
ett markområde beläget nordväst om kyrkan.
Vid renoveringen som skedde 1960, utifrån ett förslag framtaget av arkitekten Eiler Graebe,
byttes samtliga plåtavtäckningar på kyrkans fönsterfall, murutsprång m.m. ut mot kopparplåt.
Likaså ersattes byggnadens hängrännor och stuprör i plåt med dito utförda i koppar. Allt
utvändigt snickeri såsom listverk och lanterninens panel sågs över, reparerades och målades.
Kyrkans utvändiga puts lagades och kalkavfärgades. De synliga ankarjärnen rengjordes från
rost, mönjades samt slutströks med linoljefärg. Sakristians södra ingång försågs med en ny
ytterdörr och i långhus, vapenhus och sakristia byttes samtliga bottenstycken i
fönsterkarmarna ut mot nya, utförda i djupimpregnerat furuvirke (Boliden).
Nästa förändring skedde i samband med en renovering 1978 då man lagade och avfärgade den
utvändiga putsen samt målade om kyrkans utvändiga snickerier. För att ytterligare förbättra
ventilationen i kyrkans grund förstorades sockelns befintliga ventiler från 6x6 till 25x25
cm.
År 1990 anlades en ny parkeringsplats sydväst om kyrkan och 1993 vidtogs en omfattande
exteriör fasad- och fönsterrenovering. Dessutom försågs tornkorset med ny förgyllning. 1995
lät man anlägga en handikappramp i anslutning till kyrkans västra entré och 1997 installerade
man en bergvärmepump för att på så vis minska kyrkans höga uppvärmningskostnader. Den
senaste förändringen vid Gårdsby kyrka skedde under 2005 varvid man lät avverka fjorton
kastanjer samt en ask på kyrkogården norr om kyrkan. Dessa träd har idag ersatts med tolv
nyplanterade kastanjeträd.

Interiöra förändringar
Gårdsby kyrka avviker redan i planformen från 1829 års ritning både med avseende på den
föreslagna utformningen av kyrkans kor och dess sakristia. Predikstolen, ursprungligen ritad
vid kyrkorummets norra vägg placerades i anslutning till koret och sammanbyggdes med
altaret till en altarpredikstol med uppgång anordnad från sakristian.
År 1852 tillkom kyrkans orgel av J. N. Söderling med en fasad efter ritning av C. G. Blom
Carlsson. År 1882, i samband med tillkomsten av Nordenbergs altartavla, byggdes
altarpredikstolen om till sitt nuvarande utseende och erhöll då även sin nuvarande placering i
anslutning till den norra långhusväggen. Sju år senare tillkom Bengt Nordensbergs 8 stora
oljemålningar vilka placerades på väggfälten mellan fönstren i långhuset.
Den kanske mest påtaglig interiöra förändringen i Gårdsby kyrka skedde år 1905 utifrån ett
förslag framtaget av arkitekten August (Agi) Lindgren. En förändring vilken präglades starkt
av sekelskiftets arkitektoniska ideal. Vid detta tillfälle tillkom kortakets medaljongmålningar
av S. Linnborg, stora delar av kyrkorummets omfattande stuckdekor, altarväggens utformning
och förändringen av altaruppsatsens ursprungliga pilasteruppställning, de klassiserande
omfattningarna kring Nordenbergs målningar samt kassettaket. Dessutom tillkom de två
freskmålningarna på långhusets västligaste väggfält, även de utförda av konstnären Linnborg.
1931 företogs en konservering av Nordenbergs samtliga tavlor sedan man tre år tidigare
upptäckt att målningarna blivit angripna av mögel till följd av dålig ventilation mellan vägg
och ramverk. 1933 företogs även en konservering av kyrkans krucifix.
Vid en interiör renovering av kyrkan 1934 vars förslag utarbetats av Paul Boberg installerades
en ny uppvärmningsanläggning med lågtrycksångvärmeledning samt skedde en förbättring av
innertakens värmeisolering och en komplettering av kyrkans fönster med innerbågar.
Orgelverket försågs med en elektrisk fläktanläggning.
1940 företas en konservering av Bengt Nordenbergs målerier varvid tavlornas färglager
isoleras med retuscherfernissa och sedan stryks med en slutfernissa.
År 1960 renoverades kyrkorummets interiör under ledning av arkitekt Eiler Graebe. I
vapenhuset kompletterades det befintliga kalkstensgolvet sedan man låtit avlägsna ett förhöjt
trägolv i anslutning till vapenhusets södra vägg. I vapenhuset tillkom också ett nytt trappsteg
av fur till tornuppgången. Såväl i långhuset som på läktaren byggdes sittbänkarna om varvid
bänksitsarnas bredd och ryggstödens lutning ökades. På läktaren avlägsnades bänkarna på den
södra gradängen helt medan de på norra sidan reducerades till att omfatta endast fyra
bänkrader. I kyrkorummet minskades antalet bänkrader med sju på vardera sidan mittgången.
Det ursprungliga korplanet utökades varvid de främre bänkkvarterens skärmar flyttades
tillbaka ca två bänkrader i kyrkorummet. Bjälklaget i långhus och sakristia värmeisolerades
med mineralullsmattor. Varmluftsöppningarna över sakristians dörrar på korväggen murades
igen och i sakristian byggdes en ny skåpsinredning och ett nytt altare. I tornet installerades ett
nytt urverk samt en elektrisk klockringningsanläggning. I kyrkorummets kompletterades de
befintliga ljuskronorna med elektriska kronljuslampor samt anbringades en effektbelysning på
altaret. Altaruret erhöll ett nytt urverk. En hel del av kyrkorummets marmoreringar målades
över liksom delar av dekorationsmålningen vilken utförts i samband med 1905 års renovering.
1963 presenteras ett förslag till ny dopfunt av konstnären Thure Thörn med utförande i
naturfärgat trä. 1966 installerades ett nytt ångvärmesystem med nya radiatorer. Detta
demonterades 1976 och ersattes då med vattenburen oljevärme. 1972 restaurerades Söderlings
orgelverk från 1852 och 1978 företogs en renovering i kyrkan varvid man delvis återställde
kvadermålningen på vapenhusets väggar från 1905.
Den senaste mer omfattande interiöra renoveringen i Gårdsby kyrka skedde mellan åren 1997-
98 och omfattade bland annat en konservering/rengöring av samtliga Bengt Nordenbergs
målningar. Dessutom konserverades Linnborgs fresker samt medaljongerna i kortaket. Utöver
detta konserverades även ett begravningsvapen tillhörande ätten Grubbe samt en medeltida
järnbeslagen dörr. I kyrkorummet och på läktaren slipades och oljades trägolven och putsen
på väggarna i kyrkorum, sakristia och vapenhus lagades och målades om. Kyrkorummets
kassettak rengjordes och målades på nytt i en vit kulör bruten med grön umbra och guldocker.
Bänkinredningen, altarringen och predikstolen målades om liksom kyrkorummets dörrar.
Takgesimsen marmoreras i likhet med Lindgrens marmoreringar från 1905. Fönstren
genomgår renovering och det sker en tilläggsisolering av kyrkans tunnvalv. I bänkarna
installeras bänkvärmare. I sakristian installeras ett tvättställ och en utslagsvask samt ny
hyllinredning.
År 2002 renoveras kyrkans orgel utifrån ett förslag upprättat av Ålems Orgelverkstad och
2004 konserveras altarets 1700-tals krucifix.