larssons & ADAS teater

"larssons & ADAS teater bedriver konstnärligt förnyelse och utvecklingsarbete genom våra föreställningar men också genom att vi förstärker och fördjupar kunskapen om Kroppens Poesi (som fick ett eget kapitel i den nyutkomna teaterhistorien). Vi arbetar med en teatral kommunikation med åskådarna med närvaro och den enkelhet som har sin grund i ett konstnärligt djup. Vi har uppmärksammats och hyllats under en räcka år och arbeten, inte minst för våra skildringar av mänskligheter bortom ramen för stereotypa köns- och åldersmönster.
Vi anar att det finns en värld som vi inte kommer åt, men som finns där. Vi vill skapa förutsättningar för att denna värld ska få komma till uttryck i vårt arbete. I centrum står det som kommer inifrån människan. Först kommer undersökningen av människan. Att lätta på allt det som vi hållit tillbaka, format slipat under dels våra egna år men också som är en del av våra kulturer. Detta är inte en intellektuell akt utan en pågående handling, ständig.
Det är fokus inåt, på hur livet fungerar. Hur vi fungerar. Hur vi kan använda oss av naturlagarna. Hur vi kan använda oss av våra tankar och förmögenheter, bortom ramarna för stereotyper.
Skådespelarens kunskap:
Hur ska jag som skådespelare få tillgång till mer av mig själv, mitt material, min lust och sceniska fantasi.
Grunden för larssons & ADAS teaters arbete är att vi tar vi bort personliga vanor och ovanor och ticks och ser vad som uppstår (istället för att lägga till något). Vi är nyfikna på vilka vi är bortom det vi redan vet. Detta låter enkelt men det kan bli hur utmanande och kvalificerat som helst.
Själva träningen går ut på att öva förmågan att ta tillvara på det som finns i oss – att öva lyssnandet till det som sker i en. Vi arbetar med till synes enkla handlingar – gå, stå, rikta, uttala, ljuda – men det är inte bara handlingen i sig utan den resonans i den egna kroppen som handlingen ger som intresserar oss: det som uppstår när vi handlar och hur vi förhåller oss till detta?
Skådespelararbetet handlar om att med sig själv som bas, som startpunkt och samtalspartner, använda så stor del som möjligt av sig själv och undersöka vad som finns där. Det handlar om att identifiera och behärska vissa kunskapsområden, såsom förhållandet till den egna kroppen, till tyngd och lätthet, förhållandet till rummet, rösten och talet i rummet och till åskådarna, för att definiera några av dem.
Vi började för länge sedan – var för sig och tillsammans till och från sedan 1985." [larssons & ADAS teater]