Kläde

Katalogkort: Finns ej.

Kvadratiskt kläde i tuskaftat handvävt vitt linnetyg. Klädet är stärkt. Invikt fåll utmed alla sidor, 3,5 cm. Bård i utskårssöm och rätlinjig plattsöm, 3,5 cm, i fållkant. Utskårssömmen består av motställda hjärtan med rätlinjig plattsöm emellan hjärtformerna. Kvadratiska hörnbroderier, 14 x 14 cm, i rektangulära, kvadratiska och trekantiga former i utskårssöm. Broderierna är i utskårssöm och rätlinjig plattsöm. Motiven är olika i alla hörn, men alla har samma kantbård som den som går utmed sidorna på klädet. Smal bård, 0,3 cm, i enkel utdragssöm i kanterna. Knypplad uddspets, 2,5 cm bred, utmed alla kanter. Broderierna utförda i vitt lingarn. Klädet är handsytt.
Anm: Mindre blå fläck vid ena hörnmotivet.

Utdrag ur Svensson Sigfrid, (1935). Skånes Folkdräkter, en dräkthistorisk undersökning 1500 - 1900. Stockholm: Nordiska Museets Handlingar: 3, sid. 262.: "Ur de många uppteckningarna om sidendukarnas användning må anföras en beskrivning från Järrestad: 'Silkeklädet bars även om psalmboken. Vid högtiderna användes en vit duk härtill. Ibland bars den vita duken på armen med silkesklädet över, det senare som fästmögåva. Den vita duken var särskilt utsydd med hålsöm, utskuren söm samt kantad med skånska spetsar. Sidenduken, 'näsduken', har alltså föregåtts av en linneduk och denna har också använts som armkläde. Härmed kan sammanställas Linnés uppgift från Göinge: 'Torrklädet' är et linne armkläde, wid kanterna genombåradt och sydt samt med spetsar kantadt och med wippor i hörnen utsiradt'. Dessa benämningar - 'näsduk', 'torrkläde' och 'armkläde' - förekomma i bouppteckningarna redan vid 1700-talet början och åsyfta tydligen då en duk, som burits på armen eller hållits i handen."
/Inga-Lill Eliasson 2008-09-23