ÖSTERSUNDS RÅDHUS

TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Rådhuset, som genom sin väldiga volym dominerar sin omgivning, är uppförd av rött helsingsborgstegel med detaljer av jämtländsk kalksten och tegeltäckt valmat sadeltak. Byggnaden har en oregelbunden U-form med en central byggnadskropp som höjer sig över två lägre flyglar. Det väldiga centrumpartiets mitt är utformat som ett kraftigt torn som kröns av en kopparskodd kupol med spira och urverk. Tornet skall efterlikna en jämtländsk klockstapel. I det branta takfallet öppnar sig många små takkupor. Från gatan leder en monumental trappa med flera lopp mot den centralt placerade huvudentrén som framhävs av en yppig naturstensportal med devisen "Stadens väl, allas mål" och de figurala skulpturerna Justitia och Drätseln; pojken med svärdet och pojken med nyckeln. Porten är av furu och framtagen enligt en för samtiden modern metod, först behandlades trät med syror för att sedan brännlaseras med blåslampa (Johanson, 1913, s. 7).

Väl genom porten stiger besökaren in i trapphallen med kalkstensgolv. Rådhusrättens sessionssal och stadsfullmäktiges sammanträdessal låg tidigare en trappa upp. Originalmöblemanget från de båda salarna skiljer sig markant från varandra: rådhusrättens inredning präglas av nationalromantikens mörka träslag och färger, medan stadsfullmäktiges möbler är av ljust trä med svart intarsia i en mer modernistisk anda.

Enligt den beskrivning av huset som gjordes i Teknisk Tidskrift 1909 dekorerades delar av stadsfullmäktiges sal vid ett senare tillfälle (Johanson, 1913, s. 14). Ett fotografi av rådhusrättens sessionssal från tiden då rådhuset var nybyggt, visar en hög ljusmålad sal med mörka snickerier och möbler. Förutom de höga fönstren, lyser två väldiga elektriska ljuskronor salen. Taket har synliga, mörkmålad bjälkar. Ett skrank avgränsar allmänheten från rätten och parterna. Rättens hästskoformade bord är täckt och placerat på ett podium.

Vad som inte syns på fotografiet men som idag präglar salen är de reliefer som placerats dels ovanför domarens plats, dels på motsatta kortsidan. Ovanför domaren hänger en urtavla och en relief av skulptören O Ahlberg, Jämtland. Reliefen föreställer de tolv stjärnbilderna i Zodiaken. På den motsatta väggen finns ytterligare en relief föreställande St. Göran och draken. De ursprungliga gardinerna och möbeltygerna vävdes av föreningen Jämtslöjd, detta gäller hela rådhuset. Idag (1996) används rådstugurättens rum inte alls men möblerna står kvar.

Östersunds rådhus är konsekvent genomförd i en nationalromantisk anda vilket kommer till uttryck både i formspråk och i materialval. De mörka slutna tegelmurarna som präglar både in- och utsidan, de små spröjsade fönsterpartierna som ligger helt i liv med fasaden och släpper in ljus via djupa nischer i rummen, inslagen av tung naturstensdekor, den mörklaserade träinredningen och möbleringen - allt detta är typiskt för den tillbakablickande nationalromantiken trenden som dominerade arkitekturen i Sverige vid denna tid.

Sedan rådhuset stod klart har den södra flygeln rivits (1970) och huset byggts till med ett flertal sammanbundna byggnadskroppar som samtliga rymmer kommunal förvaltning. Byggnaden är mycket välhållen och stora delar av den ursprungliga inredningen, också den ritad av arkitekten, är bevarad. Huset har haft många olika funktioner förutom stadsförvaltning och rådhusrätt, bland annat polis och Östersunds utskänkningsaktiebolag. Värt att notera är också att frimurarlogen Arcturus hade lokaler i tredje våningen när huset var nybyggt ("Östersunds nya rådhus", 1912).

KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-08-10, Johanson, Cyrillus "Östersunds rådhus, Arkitekt Fr. B. Wallberg" särtryck ur Teknisk Tidskrift Arkitektur Häfte 1 1913, "Östersunds nya rådhus" Jämtlandsposten, 23 november 1912, Östersunds rådhus uppfördes åren 1909-12 efter ritningar av arkitekt Frans Bertil Wallberg. Byggmästare var Johan August Hellström. Rådhuset är ett imposant nationalromantiskt byggnadsverk, där modern nordeuropeisk tegelarkitektur smälts samman med jämtländsk byggnadstradition.

Lökkupolen har medvetet utformats för att ge associationer till jämtländska klockstaplar. Fasaden är klädd med mörkt Hälsingborgstegel och Gustakalksten från Brunflo. Utsmyckningar är utförda av skulptören Olof Ahlberg.

Nedre och övre trapphallen med Rådhussalen, ursprungligen stadsfullmäktiges sessionssal, och Domsalen utgör rådhusets representativa och mest välbevarade del.

Övre trapphallen är den kanske mest anslående interiören med valv, pelare och muralmålning, som skapar en stämning av kärv monumentalitet.

Åren omkring 1970 genomfördes en omfattande om- och tillbyggnad av rådhuset.

KÄLLA: Länsstyrelsen i Jämtland