Kyrkorummet präglas av den nygotiska stilen genom den öppna takstolen och snickeriernas utformning. Mitt- och sidoskeppen avdelas med knippepelare i järn. Kyrkorummets färg- och formrikedom är koncentrerad till koret, som kontrasterar mot långhusets vita murar. I koret märks Albert Eldhs glasmålningar som tillkom 1924-35 och valvmålningen från 1914 av samma konstnär. Hela kyrkans inredningen har en väl sammanhållen färgsättning i brunt och blått. Bänkarna är borttagna i kyrkans främre del och golvnivån är höjd vilket ger intryck av att koret är kraftigt förstorat.
GOLVET i kyrkorummet har tre nivåer, långhusets golv öster om korsarmarna är höjt ett steg och ytterligare två steg högre ligger korets golvnivå som sträcker sig ut i långhuset mellan de två östliga fönstren. Upp till första höjningen som kantas av ett järnräcke med överliggare av ek finns ramper på så väl syd som nord sidan och till koret leder en ramp på nordsidan. Golvet utgörs av ett lackat brädgolv utom i koret som har ekparkett. På västläktaren ligger en plastmatta. Entréerna har ny kalkstensbeläggning på betongunderlag. Golvet i sakristian är av finslipad Ekebergsmarmor har ett golvbjälklag av armerad betong.
Kyrkorummets putsade VÄGGAR är med undantag av koret, som har en blå färgton, helt vita. Väggarna var från början vitmålade, men 1914 försågs arkadbågarnas undersidor med utsmyckningar av Albert Eldh. Ornamentbårderna övermålades vid den senaste renoveringen 1970 i syfte att återgå till kyrkans ursprungliga färgsättning. En del av dekorationerna har dock bevarats längst ned i kyrkans sydvästra hörn. Mittskeppets murar bärs upp av åtta knippepelare av järn och fyra kraftiga murade pelare i korsmitten. Samtliga är vitmålade.
Sakristians innerväggar är klädda med paneler av betsad rödbok och är i småutrymmena putsade och målade. Mellanväggarna utgörs av 3" plattväggar, väggen mellan sakristia och entré är murad.
Kyrkorummet har en öppen takstol i trä. INNERTAKET består av spåntad brädpanel i furu. Taket i mittskeppet bärs upp av synliga spetsbågade takstolar, s. k. saxar. Saxändarna stöder sig mot konsoler fästa vid mittskeppsmuren. Varannan takstol är neddragen längre på väggen. Sidoskeppens panelade tak har en lägre höjd än mittskeppet och uppbärs av konsoler. Liknande tak återfinns i vapenhusen.
Ett ribbvalv indelat i 12 sammanstrålande fält täcker koret. Taket är försett med en målning av Albert Eldh som tillkom 1914. I mittenpunkten svävar en duva i relief, omgiven av änglahuvuden på guldgrund och därunder stjärnor mot blå botten. De olika fälten pryds av medaljonger med symboliska tecken, bl. a lammet med korsfanan, kalken, växt- och korsformationer samt tecknen för alpha och omega.
Överstycket till dörren mellan tornvapenhuset och kyrksalen var ursprungligen glasat. Själva pardörren är av spåntade bräder med profilerade tvärslåar. Övriga innerdörrar är fyllningsdörrar. Dörrarna och dörromfattningarna är laserade och fernissade i samma färgton som övrig träinredning.
I korsarmarnas glasväggar sitter nya spetsbågiga pardörrar i ljus ek. Det är fyllningsdörrar med tre speglar.
Kyrkans FÖNSTER är invändigt försedda med inre vattenavledningsrör med kondensvattenlådor. Innerbågarna av trä är täckmålade i en grå nyans, 1883 försågs kyrkfönstren med innanfönster.
Korets fem fönster är försedda med blyinfattade glasmålningar. Mittfönstret tillkom 1924, och ersatte en tidigare glasmålning från 1884. Vid sidorna om detta insattes 1934 ytterligare två glasmålningar och de två återstående kom på plats 1935. Glasmålningarna är gjorda hos Stockholms Glasmåleri, efter kartongskisser av konstnären Albert Eldh. Glasmålningarna skildrar julens, påskens respektive pingstens motiv och är nedtill försedda med bibelcitat. Mittfönstret föreställer Kristus med segerfanan. Övrig fönsterbeskrivning, se exteriörbeskrivning.
Koret avdelas av ett högt skrank som bildar fond åt altaret, bakom detta inrymdes tidigare sakristian. ALTARSKRANKET i brunbetsat trä är rikt dekorerat med målade detaljer i rött och guld. Det kröns av ett gotiskt ramverk av genombrutna bågfriser som omges av tornliknande spiror och spiralvridna halvkolonner. ALTARET står i mitten av skärmväggen. Altarbordet tillverkades 1894 efter ritning av Carl Fahlström. Det är skulpterat på sidorna med rektangulära fält, inneslutande en druvklase, tecknen för alfa och omega samt korsformationer och är betsat med detaljer i guld, blått och rött. Altartavlan är blå med stiliserade blomrankor. Framför tavlan står ett KRUCIFIX skulpterat i trä (tillverkat i München hos Mayersche Kgl Hof Kunstanstalt für kirchliche Arbeiten). Framför altaret finns en femsidig ALTARRING i trä med spetsbågiga öppningar och vridna småkolonner emellan.
DOPFUNTEN av förkopprad zink anskaffades 1884. Den har åttasidig fot och cuppa med en gjuten dekor av tre och fyrpass, blad- och spetsbågefriser.
PREDIKSTOLEN är placerad vid den nordöstra pelaren i skärningen mellan tvärskepp och mittskepp. Den brunmålade predikstolen är rikt snidad med skulpturer i ek. Den femkantiga korgen är indelad i spetsbågiga nischer som pryds av Kristus och de fyra evangelisterna med symboler. Skulpturerna flankeras av spiralvridna halvkolonner med krönande fialer och korsblommor. Predikstolen vilar på en pelare. En spiraltrappa med snidat träräcke leder upp till korgen. Predikstolen ritades av Edelsvärd och skulpturerna tillverkades av bildhuggaren Carl Ahlborn i Göteborg. På pelaren över predikstolen sitter en Kristusbild inramad på samma sätt som psalmnummertavlorna.
Kyrkan har kvar två bänkkvarter tidigare fanns ytterliggare två kvarter i långhuset och ett i vardera korsarmen. BÄNKINREDNINGEN är sluten. Bänkkvarterens gavlar och dörrar är rikt utsmyckade med båg- och växtdekor i gotisk stil. På dörrarna finns låsen kvar sedan den tid då man hade nycklar till sin köpta bänkplats. De höga bänkgavlarna kröns av ett trepass. Kyrkbänkarna i furu är mörkbruna med en ljusare nyans i orneringen. På läktarna är bänkarna öppna.
LÄKTARE finns i korsarmarna samt i mittskeppet invid tornet i väster, där kyrkans huvudorgel är placerad. Västläktaren ligger något högre än de båda sidoläktarna i tvärskeppet. Läktarna vilar på smäckra träpelare med snidade partier upptill. Undersidorna är panelklädda likt taket. Läktarskranken är rikt snidade i gotisk stil, målade i bruna nyanser med fyrpassfriser i blått som huvuddekor och i nederkanten en bård med korsbladornament. Orgelläktaren försågs 1970 med en överliggare i mässing. På den södra tvärskeppsläktaren finns bänkarna kvar, på den motsatta står numera kyrkans barockorgel.
Kyrkans huvudorgel byggdes åren 1861-62. Hagaorgeln är en av de större i Göteborg med 45 stämmor, tre manualer och pedal. ORGELN har ett stort bevarat pipmaterial. Orgelns fasad kvarstår i oförändrat skick. Den resliga nygotiska fasaden är rikt snidad och brunmålad med bronserade detaljer. Fasaden är delad i tre spetsbågiga fält med synliga pipor. De större fasadpiporna är ljudande. Fälten skiljs åt av pilastrar med krönande fialer och korsblommor. På sidoläktaren i den norra korsarmen står sedan 1991 ytterligare en orgel, kallad Opus 28 Soli Deo Gloria. Orgeln är byggd av John Brombaugh, USA, som en barockorgel i nordtysk 1600-tal stil. Orgelfasaden är av ytbehandlad amerikansk vit ek med målat och förgyllt listverk.
LÄKTARUNDERBYGGNADERNA
I den södra inryms ett samlingsrum och i den norra ett pentry, toalett och förråd. Väggen mot kyrkorummet utgörs av glas indelat i stora rutor i en stålkonstruktion.
PSALMNUMMERTAVLOR
Nummertavlorna, som ombyggdes i samband med restaureringen 1970, är troligtvis ursprungliga.
Kyrkans nuvarande belysning är specialritad av Sven Brolid och tillkom i samband med kyrkans restaurering 1970. Dessförinnan belystes kyrkan av armaturer från 1934, ritade av R O Swenson (på orgelfasaden har lampetterna fått vara kvar). Redan 1901 försågs kyrkan med elbelysning.
För en utförligare materialgenomgång hänvisas till: Inventering av Göteborgs kyrkobyggnader, Rapport XI Hagakyrka, Göteborgs kyrkoförvaltning, 2002.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
