FJÄLKESTADS KYRKA

Kyrkomiljö
Fjälkestad ligger en knapp mil norr om Kristianstad, i övergången mellan det öppna
storskaligt brukade odlingslandskapet och den småkuperade skogsbygden. Området
är mycket rikt på fornlämningar i form av boplatser och olika typer av gravar
som visar på mänsklig närvaro sedan åtminstone yngre stenålder.

Fjälkestad omnämns tidigast 1408 i de skriftliga källorna och skrevs då Falkestathe
respektive Filkestahe. I svenskt ortnamnslexikon anses förleden vara dialektordet
felke, i betydelsen slem, med syftning på kärrmarkerna i omgivningen. En biskopskräkla
finns med i socknens sigill, vilket lett till teorier om att biskopssätet i
Lund på något vis haft samröre med socknen och bygget av kyrkan.

Historiskt kartmaterial från 1700-talet visar att Fjälkestad varit en radby, orienterad
i huvudsakligen nord-sydlig riktning. Dagens bebyggelse tangerar den gamla bytomten
enligt karta från 1702.
Fjälkestad var moderförsamling med grannsocknen Råbelöv som annexförsamling
fram till 1836 då de båda socknarna slogs samman. En del inredning och inventarier
från Råbelöv överfördes då till Fjälkestad. Råbelövs kyrka förlorade sitt syfte
som kyrka och kom under många år att användas som sädesmagasin.

Kyrkogård
Kyrkan ligger på kyrkogårdens sydvästra del och omges till största delen av gräsytor
med enstaka bevarade gravvårdar direkt i gräset. Det är framförallt den nordöstra
delen av kyrkogården som har en tät beläggning av gravvårdar. De flesta har ursprungligen
haft stenramar och singeltäckning men står idag direkt i gräset. I sydöstra
hörnet av kyrkogården finns en minneslund och en uppställningsplats för
äldre gravvårdar som flyttats från sina platser. Kyrkogården omges av en kallmur
som är äldst i väster och söder. Entrépartier med grindar finns i väster, norr och
öster. Kyrkogården omges av en trädkrans. Den äldre delen av trädkransen finns
längs norra och östra sidorna och består av lind. Längs kyrkogårdens västra sida
utgörs trädkransen av oxel. Inom kyrkogården finns flera solitära träd, bland annat
tulpanträd, körsbär, lönn och sorgeträd av björk. Gången mellan norra entrén och
kyrkans norra port kantas av klippta idegranar.

Den äldsta kända kartan över kyrkogården är från 1702 då kyrkogården har en
långsmal utformning. Kyrkan ligger i den södra änden av kyrkogården. Den västra
liksom den södra gränsen förefaller vara desamma 1891 då kyrkogården utvidgades
åt norr och öster. Än idag har kyrkogården denna utsträckning. Fotografier från tiden kring
sekelskiftet 1900 visar en gängse utformad kyrkogård med glest utplacerade
gravvårdar i vildvuxet gräs, enstaka omfattningshäckar och solitärträd.
Kring 1940 finns ett gångsystem med mjukt svängda gångar runt kyrkan och ett
strikt vinkelrätt gångsystem på den östra delen. En trädkrans markerar kyrkogårdens
södra och västra gränser, samt den gräns åt norr som gällde före 1891. En
allékantad gång leder från kyrkans östra sida mot häradsvägen i öster där byskolan
ligger på andra sidan vägen. En yngre trädrad finns planterad längs norra och östra
gränserna. I söder finns en liten, absidformad utbuktning i kyrkogårdsgränsen som
är platsen för en gravkammare med en gavel av sten som vetter åt söder. Graven
tillhör Fredrik von Rosen som var ägare till godsen Råbelöf och Odersberga.

Byggnader på kyrkotomten
I kyrkogårdens sydvästra hörn finns ett garage uppfört under 1900-talets senare
del. Byggnaden har murade och vitputsade väggar, dubbla bruna garageportar åt
norr och ett flackt sadeltak täckt med korrugerad plåt.

Källor
Underhållsplan för Fjälkestads kyrka , Ponnert arkitekter AB, 2004
Fjälkestads kyrkogård Vård- och underhållsplan, Barup & Edström arkitektkontor, 2014
Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, 2003
Dahlberg, Markus (Red) (2015). Skåne, Landskapets kyrkor . Riksantikvarieämbetet
Ranebo, Theodor. Inventering av kyrkklockor i Lunds stift . Pågående stiftsprojekt.

Internet
Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök:
https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/68c9682b-5700-4d80-b617-a37f75ed847b (besökt 2022-09-13)
Lantmäteriets söktjänst Historiska kartor: https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/mapsearch (besökt 2022-09-20)
https://www.isof.se/sprak/namn/ortnamn/skansk-ortnamnsdatabas/sok-i-databasen.html (besökt 2022-09-13)