Hangvar kyrka

Väggarna och valven är invändigt i kyrkorummet och i sakristian putsade och vitkalkade. Kor, långhus och ringkammare täcks av kryssvalv.

Långhuset täcks av fyra valv vilka i mitten vilar på en kolonn med enkelt kapitäl och bas. Valven i långhuset och koret är romanska kryssvalv medan tornkammaren täcks av ett kupolartat, gotländskt kryssvalv.
Sakristians tak har ett plant trätak.

Golv, bjälklag, trappor
Golven är i långhus och ringkammare belagda med trä, i koret ligger kalkstenshällar samt ett antal gravhällar och en piscina. Även sakristians golv är täcks av bräder.

Tornets första våning har ett träbjälklag ovan valvet. Under klockdäcket ligger det gamla trädäcket kvar.

Till vindarna och tornhuven leder en stentrappa från ringkammarens sydöstra hörn genom södra murverket upp till tornets första våning, härifrån leder en stege och räcke av trä vidare till klockdäcket. Tornhuven har vilplan av trä.
Till långhus- och korvinden leder en stege ned till valvsvicklarnas nivå. Båda vindarna är försedda med inspektionsbryggor.

Sakristians vind når man via en lös stege.

Fast inredning
Längs med långhusets södra och norra väggar är löper bänkkvarteren som även upptar ringkammarens norra vägg. I sydöstra hörnet är predikstolen placerad och i det nordöstra finns ett altare. Den fasta inredningen i övrigt består av altare med altaruppsats och altarskrank.

Hela byggnaden är romansk och uppfördes i mitten av 1200-talet, möjligen ersätter den en äldre kyrka från vilken både triumfkrucifixet och ett fundament till dopfunten skulle kunna tillhöra. Både taxuslistan och Strelow anger årtalet 1218. Den första byggnadsdel som stod klar var koret kort därefter var långhuset klart. Den sista del som byggdes var tornet i väster.

Mycket lite har förändrats på kyrkans exteriör under århundradenas gång, på 1700-talet uppfördes sakristian denna ersätter dock en äldre, om denna vet vi endast att den reparerades 1679. I mitten av 1700-talet reparerades taket på koret.

På 1800-talet byggdes troligen sakristian på med en våning då man var i behov av en magasinsbyggnad. I slutet av 1800-talet verkar kyrkan genomgått en inre förändring, altaret flyttades, bänkarna målades och en läktare uppfördes.
På tidigt 1900-tal belades hela kyrkan med nytt golv och ett fönster togs upp.

De senaste restaureringarna
Under 1991 genomgick Hangvar en yttre restaurering, vilken omfattande reparation av tornhuven och omläggning av tegeltaken på kor och långhus. Alla fasader putsades och kalkavfärgades. Invändigt försågs kor och långhusvindarna med landgångar. I samband med denna restaurering hittade man på kyrkvinden tre skulpterade händer och Jesus högra ansiktshalva till triumfkrucifixet. Man fann också ett ristat och målat skepp på tornets norra fasad. Man gjorde också dendrokronologisk datering av virken i tornet, fällningstiden för virket är vintern 1773-74, tyvärr kan inga restaureringar arkivariskt knytas till denna tid. Förslaget upprättades av riksantikvarieämbetets byggnadsvårdsenhet i samråd med Gotlands fornsal.
1952-53 genomgick kyrkan en yttre och inre restaurering efter förslag av arkitekt Erik Fant. Kyrkan gjordes ren utvändigt och putsades om, ett fönster i tornets västmur sattes igen, lösa gravstenar på kyrkogården gjordes rena. Invändigt gjordes kyrkan ren och inredningen konserverades, kyrkbänkarna omändrades.

Kyrkan är enhetligt romansk, enda undantaget utgör sakristian som är betydligt yngre. Kyrkan består av kor, långhus och ett torn i väster.

Ytterväggar
Väggarna är uppmurade av kalksten, omfattningar delvis av tegel. Utvändigt är kyrkan putsad och vitkalkad, omfattningar och hörnkedjor undantagna.

Tornhuv och yttertak
Tornhuven är av sedvanlig gotländsk, åttkantig modell, klädd med snedkantade bräder (s.k. tornpanel). Panelen är tjärad utvändigt. Höjden till flöjeln är ca 46 m.

Stommen är tillverkad av bilade virken, lagad och förstärkt med sågade virken. Högbenen är försedda med offerreglar. Spiran kröns av en vindflöjel. Hörntrianglarna har täta undertak av oljehärdade träfiberskivor.

Kyrkklockan hänger i tornets klockvåning. Vattendäcket under klockan består av ett trädäck (det gamla trädäcket är bevarat under) klätt med asfaltpapp, upphöjt i mitten och i hörnen. Vattnet rinner ut genom samtliga ljudgluggar. Plåtklädd trälucka över uppgångshålet.

Yttertaken över långhus, kor och sakristia är täckta med enkupigt lertegel på täta undertak av ospåntad panel (falar från äldre faltak på långhuset, ny panel på koret). Enkla vindskivor av tjärat trä.

Konstruktionen över kor och långhus består av sågade virken, lagningar utförda i sågade virken, delvis förstärkta med järnband.

Sakristian har ett sadeltak vars konstruktion inte är besiktigad.
Hängrännor och stuprör finns på korets nordöstra takfall samt på båda sakristians takfall, markinfiltration.

Fasader
Fasaderna är putsade med kalkbruk och vitkalkade, hörnkedjor och omfattningar frilagda - dessa består av fint huggen kalksten och tegel. Koret och långhuset har ingen sockel. Tornet har en låg skråkantad sockel.

Fönster
Fönstren i koret är rundbågiga en öppning mot öster och en åt söder, båda fönstren är placerade nära ytterväggens liv. Långhusets enda fönsteröppning är spetsbågigt med masverk och mittpost. Tornet har ett liknande fönster i sitt norra murverk. Omfattningar, masverk och mittposter av fint huggen kalksten. Samtliga av kyrkorummets öppningar har blyspröjsade fönster monterade i stenkarmen.

Åt norr har sakristian två rakslutna snickeribågar, två bågar om fyra lufter. En båge med gångjärnsbeslag. Invändigt är öppningarna försedda med järngaller.
Tornets ljudgluggar kopplade om två åt vart väderstäck har tegelornerade kalkstensomfattningar, bågar och kolonnetter med tillhörande bas och kapitäl av kalksten. Gluggarna är försedda med fågelnät av pälsdjursnät på träramar, och solbänkarna är klädda med asfaltpapp. I tornets södra och västra fasader finns vardera en rektangulär ljusglugg invändigt försedda med pälsdjursnät.

Portaler
Portalerna (3 st.) är huggna av kalksten samtliga romanska. Korets och tornets portaler är båda rundbågiga, har arkivolt. Den förra är försedd med konturerad tympanon. Långhusportalen är tvåsprångig med kolonnetter placerade i sprången. Tympanon är fyrbladig. Ovan portalen ett krönt manshuvud på både ut- och insidan. Långhusportalen är kyrkans huvudentré.

Kor- och långhusportalernas portblad har utvändigt liggande panel, målade i ljusbrunt. Båda bladen är försedda med fönsteröppningar, långhusportalen med spröjsar. Den förra portalen har liksom tornportalen invändigt vindfång. Korportalen med enkeldörr och tornportalen med dubbeldörr. Tornportalens dörrblad består av stående bräder, tjärade.