ASPELANDS HÄRADS TINGSHUS

TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - 1797 stod tingshuset färdigt, inklusive inredningen (Mikkonen, 1998. s 22). Dörrar, dörr- och fönsterfoder samt fot- och taklister var enligt syneprotokollet målade med vit oljefärg och väggarna klädda med målade tapeter. Vid besiktningen befanns taket i tingssalen "ha något lite svankat" och spåntaket fick också anmärkninga. Sockenfullmäktige var ändå nöjda med huset och beslutade att det skulle reveteras istället för rödfärgas "på sätt i en del orter brukeligt är såsom prydligare, och fönsterluckorna bestrukne med lika färg som förstugan och rännor under taket samt staket inrättas" (Mikkonen, 1998. s 22). Sockenfullmäktige beslutade också att ett fånghus och en vagnsbod skulle uppföras vilket gästgivaren åtog sig att göra.

Huset är idag en vitreveterad envåningsbyggnad med spritputsad sockel. De höga fönstren har svarta fönsterluckor och sadeltaket är täckt med betongpannor. Ovan den centralt placerade entrén höjer sig ett öppet klocktorn. Den grönmålade pardörren har en glasad överdel. Framför huset finns en öppen plats som inhägnas av en mäktig syrenhäck. Bakom huset finns ett mindre uthus, som förmodligen har fungerat som avträde. Det är ett panelbeklätt trähus med valmat tegeltäckt sadeltak. Vagnsboden, som var belägen framför tingshuset, är idag riven. Tingsklockan hängde ursprungligen i en mindre klockhuv på vagnsbodens nock. Vi vet inte var klockan finns idag. Enligt ett fotografi från sekelskiftet hade tingshuset vid denna tidpunkt inget klocktorn. Efter det att huset hade slutat användas som tingshus övergick det så småningom i kyrkans ägo. I början av 1930-talet genomfördes ombyggnader av huset för att det skulle kunna fungera som församlingshem. Arkitekt var Johannes Dahl från Kungliga Byggnadsstyrelsen. Sannolikt tillkom klocktornet i samband med denna ombyggnad. Vid besökstillfället gavs ingen möjlighet att studera interiören.

I NLB-1884 kommenterades tingshuset på följande vis: Tingshuset som befanns vara i "godt skick", var indelat i förstuga, sal och tre rum jämte kök. Tingslokalerna ansågs ändamålsenliga.

KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-06-05, Mikkonen, Annika "Postadress Målilla" : [hembygdshistoria] Målilla 1998.