Ryssby kyrka

Kyrkan utgör en tidstypisk representant för 1840-talets nyklassicistiska kyrkor med ljusa,
kalkade fasader, stora fönsterytor och en traditionell uppdelning med torn i väster,
rektangulärt långhus samt halvrunt kor i öster. Sakristian är placerad i en utbyggnad på
norrsidan och huvudentrén i väster kompletteras med en sidoingång på långhusets sydsida.
Stommen är av sten med in- och utvändig puts.
Tornet har en kopparklädd lanternin som inglasades först i slutet av 1940-talet. Krönet pryds
av ett förgyllt kors och i varje väderstreck finns ett urverk. Ljudluckorna i trä har på vardera
sidan en rektangulär blindering samt en pilaster. Tornfasaden avslutas upptill av tätt sittande
konsoler som skapar en dekorativ övergång mellan fasad och lanternin. Tornet har endast
fönster åt väster förutom några mindre rutor i den östra ljudluckan. Entrén utgörs av kraftiga
dubbla spegeldörrar som kröns av ett lunettfönster. Ovanför sitter en svart stentavla där en
förgylld text förtäljer att kyrkan nyuppfördes unders Oscar I:s första regeringsår 1844.
Långhusets fönster består av fyra bågar utan spröjs samt ovanliggande lunettfönster,
solbänkarna är av kalksten. Samtliga fönster har försetts med ett utanpåliggande gallerverk av
järn som främst synes utgöra skydd mot inbrott och skadegörelse. Troligtvis är det ett
arkitektoniskt försök att påvisa den tidigare spröjsindelningen. Fönstret på sakristians norrsida
är numera igensatt vilket medför att endast östväggen är fönsterförsedd, västväggen upptas av
dörr ut till kyrkogården. Sydingången har en liknande dörrutformning som västentrén dock
utan dekorativa omfattningar.
Långhusets och sakristians tak är täckt med skiffer medan kor och torn är kopparklätt sedan
slutet av 1940-talet.

Den nuvarande kyrkan byggdes mellan åren 1840-1844 efter ritningar av professor Axel
Nyström, en arkitekt som vid den tiden hade ett mycket gott anseende. Sockeninvånarna
bistod i hög utsträckning vid byggandet av kyrkan, byggmästare var dock en man från
Sandhult i Västergötland, P. Pettersson. I augusti 1846 invigde ordensbiskop Christoffer Isak
Heurlin, biskop under Esaias Tegnérs sista år, kyrkan. Den äldre kyrkan som troligtvis
uppfördes på 1100-talet låg i direkt anslutning till nuvarande. Efter en kraftig utbyggnad på
1770-talet utformades kyrkans plan som ett latinskt T. I samband med beslutet att bygga en ny
helgedom bestämdes även att befintlig kyrkobyggnad skulle rivas. I närmiljön finns ett stort
antal fornlämningar och den runsten som står till höger om huvudentrén frilades från kyrkans
murstomme 1964, denna hade tidigare även suttit inmurad i den medeltida kyrkan.
Mitt i Ryssby samhälle, intill skola och prästgård, ligger denna stora nyklassicistiska kyrka.
Några större ombyggnationer har inte utförts och interiören är ovanligt välbevarad där
originalinredningen närmast är intakt.

Exteriöra förändringar
Förhållandevis små exteriöra förändringsarbeten har utförts. Inför 1949 års renovering
framkom önskemål om att täcka samtliga takytor med koppar. Detta godkändes inte vilket
medförde att långhusets skiffer lades om medan kor och torn fick ny koppartäckning. Redan
1909 hade dock koret belagts med järnplåt. Omkring 1950 sattes norrfönstret i sakristian igen.
Troligtvis är långhusets fönster inte ursprungliga då dessa saknar spröjs men inga uppgifter
om byte har påträffats. Eventuellt skedde detta 1949 då fönstrens solbänkar ersattes med
kalksten. Korfönstren har försetts med patinerat glas vid två skilda tillfällen, 1935 och 1949. I
övrigt är exteriören mycket välbevarad, de underhållsåtgärder som utförts har främst bestått
av avfärgningsarbeten. Ny puts tillkom dock 1949 och entréernas cementtrappor ersattes
samtidigt med granit. De ritningar som arkitekten presenterade 1836 kom att genomgå flera
revideringar som blir tydliga när kyrkan studeras idag. Bl.a. tillkom fler fönster, tornet höjdes
och breddades och sakristians placering ändrades.