Netsuke, katabori netsuke

Netsuke av katabori (figur)-typ i buxbomträ med färger föreställande en man som håller en skål i händerna.
Netsuken är saishiki-bori , "skuren och målad i (vatten)färger", närmare bestämt i rött, svart, grönt, blått, rödlila, vitt och guld.
Signerad Shûzan (inristat och färgat i rött) på baksidan av kostymen.

Shûzan bodde i Nagamachi, en fattig förort till Osaka, och kallas därför för Nagamachi Shûzan. Han sägs ha kallat sig för Shûzan II eftersom han beundrade målade netsuke gjorda på fritiden av den kände Kanô-skolmästaren Yoshimura Shûzan (d. 1776; från Osaka). Netsuke gjorda av Yoshimura Shûzan (d. 1776) skiljer sig emellertid enormt från det mesta av Nagamachi Shûzans verk. Yoshimura Shûzans figurer är skickligt skurna, stora, osignerade taoistiska gudomligheter och demoner, i cypressträ och färger av hög kvalitet; de vrider sig med mystisk och levande kraft. Nagamichi Shûzans figurer är signerade, dockliknande, medelstora figurer(ca. 5 cm) av japanska gudar och skådespelare i buxbomträ. Kvaliteten på arbetet och materialet anses sämre. Louise Virgin

Kimonon har inga fickor, småsaker kunde läggas i ärmarna och innan för bältet och så kunde man bära olika dosor, pipor och penselfodral på en snodd från bältet. De bärbara sakerna kallas sagemono. Accessoarerna blev särskilt för männen identitetsskapande statusföremål och en viktig del av herrmodet, en egen värld i mindre skala med rika motiv. Olika typer av konstnärligt utformade sagemono är kända fr o m 1600-talet. Förutom tobaksrelaterade dosor är en av de mer kända typerna sigilldosor (inro). Bokstavlig betydelse är en korg (ro) att lägga sigill (in) i. Enligt lag var endast stämplade signaturer giltiga vilket krävde att t ex samurajer och köpmän som hade behov av sigillstämplar fick bära dem med sig i små dosor. Detta var ursprunget till sigilldosor (inro) som snart främst kom att användas för medicinförvaring. Utseendet på accessoarerna varierade efter bärarens smak, ekonomi och modetrender. När västerländsk klädsel med fickor blev populär under Meiji-perioden (1868-1912) minskade behovet av dessa bärbara föremål och de delades ibland upp i sina beståndsdelar (netsuke, s k bältesknappar) för sig och såldes till västerlänningar. (Baserad på text från utställningskatalogen Japan. Föremål och bilder berättar. 2011).

Miniatyrskulpturerna, ofta kallade bältesknappar, (netsuke) rymmer en hel värld att utforska. Myter är ett stort motiv. Ofta var designen skyddande, lyckobringande och inte minst underhållande.
Netsuke-föremålets funktion består i att vara en motvikt till de "hängande saker" (sagemono) som bars till kimonon av männen. Vanliga hängande saker var olika dosor, till exempel medicindosor (inro) och tobakspungar. Netsuke betyder ungefär "fästa rot" och tidiga netsuke (före sent 1600-tal) var förmodligen naturliga, obearbetade rötter och liknande. Från 1700-talet gjordes de mer föreställande och ofta i trä eller elfenben. Så småningom började konstnärerna att signera sina netsuke. (Baserad på text från utställningen Japan. Föremål och bilder berättar. 2011). /PH

Hirokazu Arakawa, The Gô Collection of Netsuke (Tokyo National Museum) (1983), fig. 81-82.
Raymond Bushell, Collectors' Netsuke (1971), fig. 6-7.
Barbra Teri Okada och Mary Gardner Neill (Yale Univ. Art Gallery), Real and Imaginary Beings: The Netsuke Collection of Joseph and Edith Kurstin (1980) 45-46 (no. 23).

Enligt Östasiatiska museet och föreningen Östasiatiska museets vänner 1991-1993: “Shuzan, netsuke av katabori-typ av bemålat trä framställande en man som håller en skål i händerna. Gulaktigt, ljust trä med bemålning. Edo. Gunnar Hultmarks gåva.”
Höjd 5,3 cm.

Netsuke in boxwood with colours of a man holding a bowl. Signed Shuzan. He was called Nagamichi Shuzan.

The kimono having no pockets, accessories have to be carried somehow. Women could put small objects in their sleeves and sash, whereas men, mainly, would hang their various boxes, pipes and brush cases on a cord at their belt. The portable objects are called sagemono. Accessories became identity-forming status objects and an important part of men´s fashion, a world in miniature with a wealth of subjects. Various kinds of artistically crafted sagemono are known from the 17th century. In addition to boxes for tobacco, cases for personal seals (inro) are one of the best-known types. Literally translated, an inro is a basket (ro) containing a seal (in). Only sealed signatures were legally valid, and so samurai and merchants, for example, needing seal stamps had to carry them in small cases. This was the origin of “seal baskets” (inro), which soon came to be used primarily for carrying medicine. These accessories varied in appearance according to the wearer’s taste and wealth, as well as fashion trends. When Western dress became popular during the Meiji period (1868-1912), there was less need for these portable objects, and they were divided up into their constituent parts (with toggles kept apart) and sold to westerners.
(Based on the text for the exhibition catalogue Japan. Artefacts and images tell the story. 2011).

The function of the netsuke item is to be a counterweight to the "hanging things" (sagemono) worn with the kimono by the men. Common hanging items were various boxes, for example medicine boxes (inro) and tobacco pouches. Netsuke roughly means "fixed root" and early netsuke (before the late 17th century) were probably natural, unprocessed roots and the like. From the 18th century they were made more representative and often in wood or ivory. Eventually, the artists began to sign their netsuke.
(Based on the text for the exhibition Japan. Artefacts and images tell the story. 2011).