Göteryds kyrka

Exteriört är Göteryds kyrka praktiskt taget orörd. Frånsett bytet av taktäckning till koppar, vilket skedde i samband med en exteriör renovering år 1934, så följer Göteryds kyrka de ritningar som upprättades av Johan Erik Söderlund år 1855.

Kyrkan består av skepp och kor och är rektangulär till formen med torn i söder och en tresidigt avslutad absid i norr. Murarna är uppförda i sten och vitkalkade. Putsen är en spritputs med slätputsade fönster- och dörromfattningar. Kyrkan har rundbågade fönsteröppningar som är indragna en aning i fasaden. I varje öppning sitter två välvda, krysspröjsade fönsterbågar utav gjutjärn målade i en grön kulör vilka på senare tid försetts med vitmålade innanfönster i trä. I ytterbågens topp övergår krysspröjsen i ett sirligt masverk i form av tre inringade fyrpass. Solbänkarna är klädda i kopparplåt. Långhusets och tornets hörn är markerade och skjuter ut en aning, även de slätputsade.

Taket är kopparklätt och försett med ståndrännor. Stuprören är utförda i koppar och mynnar vid marken ovan nedgrävda cementrör försedda med gjutjärnsgaller. Under långhusets takfot, på gavlarna samt runt absiden och på torngavlarna löper en bågfris. På tornets fyra gavelspetsar och på tornspirans topp sitter det kopparklädda klöverbladskors, likaså på porthusens krön samt på långhusets norra gavel ovan absiden. Tidigare fanns här svartmålande gjutjärnskors. I samband med en utvändig renovering av tornets korstak 1964 togs dessa ned då man konstaterat att dess infästning ruttnat upp och de riskerade att falla ned. Meningen var att de skulle sättas tillbaka när renoveringen slutförts men församlingen avstod och istället sitter där nu kopparklädda klöverbladskors (Hans Quiding på Byggnadsstyrelsen yttrade följande i ärendet den 31.8.65: Då kyrkans exteriör redan tidigare har förvanskats på liknande sätt som nu sker, vill byggnadsstyrelsen inte motsätta sig att de aktuella korsen slopas.).

Tornet har en spetsig kopparklädd huv och urtavlor i öster, väster och söder. Kyrkans östra och västra entré markeras i fasaden av de utskjutande porthusen. I putsen ovan porthusen finns ett slätputsat kors. Porthusen är försedda med pardörrar med vardera 6 speglar som kröns av två bågformade fönster. Långhusets fyra hörn liksom mötet mellan porthus och långhus markeras av små uppskjutande torn med pyramidtak. Den åttasidiga lanterninen är uppförd i trä med pilastrar i hörnen och krönt med ett rikt profilerat listverk. Lanterninen har aldrig glasats utan sidorna markeras av ett bågformigt listverk. På långhusets norra gavel, var sida om absiden, ser man en igenmurad fönsteröppning. Dessa sattes igen 1953 när sakristian byggdes om till kapell.

Sockenstugan är belägen i söder på andra sidan länshuvudvägen. I samband med att vägen byggdes ut, år 1955, flyttades sockenstugan ett tiotal meter. Sockenstugan är uppförd i två våningar med rödfärgad locklistpanel och vita fönsterfoder och används bland annat i samband med begravning och konfirmation.

Eftersom kyrkogården i Göteryd aldrig varit föremål för någon expansion har den fått behålla sin ursprungliga rektangulära form utsträckt i öst-, västlig riktning med kyrkan placerad i dess mitt. Gångarna är ordnade utifrån en strikt rutnätsplan där man låtit asfaltera gångarna som omger kyrkan medan resterande gångar fått förbli grusade. Kyrkogården ligger upphöjd i terrängen och ramas in av en kallmurad stenmur. På kyrkogårdens östra och västra mur står ett flertal äldre smideskors nedstuckna i marken. En krans av björkar omger kyrkogården. För några år sedan var den västra delen av kyrkogården föremål för en omgestaltning där man lät jämna av markytan och plantera in häckar mellan gravkvarteren vilket resulterat i att denna del av kyrkogården, i sitt uttryck, upplevs mer modern. I det nordvästra hörnet har man inrättat en urnlund. På kyrkogårdsmuren står också tre av de sex gjutjärnskors vilka tidigare suttit på kyrkan men som togs ned vid en yttre renovering år 1964.

I samband med en grävning för installation av en trådlös bredbandsstation i kyrktornet fann man vid kyrkogårdens entré en gravsten från 1757. Denna ligger nu upplagd på den norra kyrkogårdsmuren. När man vid en tidigare renovering av kyrkan, 1953, bröt upp golvet i långhuset fann man att de stora stockar som golvets bjälklag underst vilade på tidigare utgjort stativet till den gamla klockstapeln. På klockstapelns mittpelare med grovt tillyxad spira kunde man läsa årtalet 1640. Vid samma renovering försågs kyrkogården med vattentillförsel och väster om tornet anlades en liten bassäng med ständig vattentillgång.

Några andra exteriöra förändringar som är synliga idag från renoveringen 1953 är den utvändiga trappan som leder ned till bårkällaren under koret. Trappan är utförd i steg av granit och med räcke och barriär av smidesjärn. Trappan till absiden tillkom vid samma tillfälle och är utförd i samma stil.