PETES HABLINGBO

PETES - Strax norr om avtagsvägen mot Hablingbo kyrka står vid västra kustlandsvägen en skylt med namnet "Petes". En rak väg leder ner i riktning mot kusten. Efter drygt 3,5 km delar den sig. Tar man av till vänster, kommer man till Nisseviken, tar man av till höger är man snart framme vid Hallvards- och Petesgrannlagen. Gårdarna är sällsynt naturskönt belägna med vid utsikt över havet - i klart väder kan man skönja Stora Karlsö. Den västra Petesparten tillhör Föreningen Gotlands Fornvänner. Åbyggnaderna donerades till föreningen 1965 av apotekare Ada Block i Visby, vilken tillsammans med sin husföreståndarinna då ännu sommartid bebodde gården. Denna hade föredömligt restaurerats av sin ägare, som även inrett den med möbler och husgeråd, vilka till stor del funnits på gården i gammal tid. När Ada Block 1968 avled, erhöll föreningen i testamente även samtliga inventarier.

GÅRDENS ÄGARE - Apotekare Block hade grundligt studerat gårdens tidigare öden, och det är på hennes forskning följande beskrivning bygger.
Redan i slutet av 1500-talet nämns en Mårten Peders (Peders son) eller Petes, och på 1600-talet är Olof Mårtensson och Lars Olofssons namn knutna till gården. Den senares dotter Katarina var för övrigt en av fru Blocks anmödrar på fädernet. En delning av gården skedde, varvid en dotter erhöll en mindre del och sonen Olof Larsson den större delen. Efter ytterligare uppdelningar blev i slutet av 1700-talet Clas Nilsson ägare till den här aktuella parten. En av Clas sondöttrar gifte sig med sergeanten Lars Mårtensson Hägg från Hägvalls i Gerum, som därigenom kom att överta gården. 1859 övergick den till Lars Häggs måg, som även hette Hägg. Han blev sedermera nämndeman. Hans sonson sålde gården omkr 1920, varefter flera ägare avlöste varandra, tills fru Block 1947 köpte boningshuset av lantbrukare Josef Smitterberg, Hallvards i Hablingbo.
Samma år inköpte också Ada Block från lantbrukare Manfred Pettersson, Hägdarve i Silte, det hus i skiftesverk från 1700-talets mitt, som numera ingår i gårdsanläggningen, dit hon lät flytta det. Även till den gården hade Ada Block släktförbindelser.

BEBYGGELSE - Mangårdens, eller lillgårdens, bebyggelse består av ett boningshus med tillbyggd flygel i sten. Dessutom finns en hitflyttad flygel av trä, den s k Hägdarvestugan.
Bostadshusets äldsta delar är sannolikt från 1797, då detta årtal finns inristat på spisen i lillkammaren. Det påbyggdes på 1820-talet och erhöll då det nuvarande utseendet, med övervåning i full längd och brant tegeltak.
Framför manbyggnaden och sammanbyggd med denna ligger en flygel, uppförd 1885. Den ersatte en äldre och mindre flygel på samma plats. Den inrymmer kök och brygghus. I dess förlängning ligger en mindre byggnad, innehållande bl a avträde.
Den äldsta delen av Hägdarvestugan, som torde vara uppförd omkring 1760, omfattar förstu, kammare och det högra rummet, vardagsstugan. 1830 tillbyggdes det vänstra rummet, nystugan.
På fägården, eller storgården, fanns tidigare en äldre ladugård i skiftesverksteknik (s k bulverk), vilken emellertid befann sig i så dåligt skick att den måste rivas 1969. Den nuvarande ladugården, som är av ungefär samma storlek och utseende som den ursprungliga, flyttades 1982 till gården från Levide i Etelhem. Bottenvåningen är från ca 1880, medan det höga höloftet kom till på 1930-talet. Tröskvandringen på ladugårdens baksida uppfördes i början av 1800-talet.

GÅRDSTOMTEN - Lillgården avgränsas från storgården av en meterhög putsad stenmur, som till erinran om äldre och primitivare byggnadsvanor alltjämt kallas för "planket". På storgården finns en brunn med träöverbyggnad, ur vilken vattnet på ålderdomligt sätt hämtas upp med "brunnsvind" och hink. Ett flertal rosenarter blommar sommartid intill manbyggningens stenväggar och här planerar länsmuseet att skapa ett rosarium för gamla rossorter. Vid den tjärsmorda Hägdarvestugan står vita jakobsliljor. Den på de gotländska bondgårdarna så vanliga kryddgården finns mellan manbyggningen och Hägdarvestugan.

KÄLLA: Petes Hablingbo, Länsmuseet på Gotland, http://www.gotmus.i.se/museigard/petes/petes.htm

PETES - Strax norr om avtagsvägen mot Hablingbo kyrka står vid västra kustlandsvägen en skylt med namnet "Petes". En rak väg leder ner i riktning mot kusten. Efter drygt 3,5 km delar den sig. Tar man av till vänster, kommer man till Nisseviken, tar man av till höger är man snart framme vid Hallvards- och Petesgrannlagen. Gårdarna är sällsynt naturskönt belägna med vid utsikt över havet - i klart väder kan man skönja Stora Karlsö. Den västra Petesparten tillhör Föreningen Gotlands Fornvänner. Åbyggnaderna donerades till föreningen 1965 av apotekare Ada Block i Visby, vilken tillsammans med sin husföreståndarinna då ännu sommartid bebodde gården. Denna hade föredömligt restaurerats av sin ägare, som även inrett den med möbler och husgeråd, vilka till stor del funnits på gården i gammal tid. När Ada Block 1968 avled, erhöll föreningen i testamente även samtliga inventarier.

GÅRDENS ÄGARE - Apotekare Block hade grundligt studerat gårdens tidigare öden, och det är på hennes forskning följande beskrivning bygger.
Redan i slutet av 1500-talet nämns en Mårten Peders (Peders son) eller Petes, och på 1600-talet är Olof Mårtensson och Lars Olofssons namn knutna till gården. Den senares dotter Katarina var för övrigt en av fru Blocks anmödrar på fädernet. En delning av gården skedde, varvid en dotter erhöll en mindre del och sonen Olof Larsson den större delen. Efter ytterligare uppdelningar blev i slutet av 1700-talet Clas Nilsson ägare till den här aktuella parten. En av Clas sondöttrar gifte sig med sergeanten Lars Mårtensson Hägg från Hägvalls i Gerum, som därigenom kom att överta gården. 1859 övergick den till Lars Häggs måg, som även hette Hägg. Han blev sedermera nämndeman. Hans sonson sålde gården omkr 1920, varefter flera ägare avlöste varandra, tills fru Block 1947 köpte boningshuset av lantbrukare Josef Smitterberg, Hallvards i Hablingbo.
Samma år inköpte också Ada Block från lantbrukare Manfred Pettersson, Hägdarve i Silte, det hus i skiftesverk från 1700-talets mitt, som numera ingår i gårdsanläggningen, dit hon lät flytta det. Även till den gården hade Ada Block släktförbindelser.

BEBYGGELSE - Mangårdens, eller lillgårdens, bebyggelse består av ett boningshus med tillbyggd flygel i sten. Dessutom finns en hitflyttad flygel av trä, den s k Hägdarvestugan.
Bostadshusets äldsta delar är sannolikt från 1797, då detta årtal finns inristat på spisen i lillkammaren. Det påbyggdes på 1820-talet och erhöll då det nuvarande utseendet, med övervåning i full längd och brant tegeltak.
Framför manbyggnaden och sammanbyggd med denna ligger en flygel, uppförd 1885. Den ersatte en äldre och mindre flygel på samma plats. Den inrymmer kök och brygghus. I dess förlängning ligger en mindre byggnad, innehållande bl a avträde.
Den äldsta delen av Hägdarvestugan, som torde vara uppförd omkring 1760, omfattar förstu, kammare och det högra rummet, vardagsstugan. 1830 tillbyggdes det vänstra rummet, nystugan.
På fägården, eller storgården, fanns tidigare en äldre ladugård i skiftesverksteknik (s k bulverk), vilken emellertid befann sig i så dåligt skick att den måste rivas 1969. Den nuvarande ladugården, som är av ungefär samma storlek och utseende som den ursprungliga, flyttades 1982 till gården från Levide i Etelhem. Bottenvåningen är från ca 1880, medan det höga höloftet kom till på 1930-talet. Tröskvandringen på ladugårdens baksida uppfördes i början av 1800-talet.

GÅRDSTOMTEN - Lillgården avgränsas från storgården av en meterhög putsad stenmur, som till erinran om äldre och primitivare byggnadsvanor alltjämt kallas för "planket". På storgården finns en brunn med träöverbyggnad, ur vilken vattnet på ålderdomligt sätt hämtas upp med "brunnsvind" och hink. Ett flertal rosenarter blommar sommartid intill manbyggningens stenväggar och här planerar länsmuseet att skapa ett rosarium för gamla rossorter. Vid den tjärsmorda Hägdarvestugan står vita jakobsliljor. Den på de gotländska bondgårdarna så vanliga kryddgården finns mellan manbyggningen och Hägdarvestugan.

KÄLLA: Petes Hablingbo, Länsmuseet på Gotland, http://www.gotmus.i.se/museigard/petes/petes.htm

PETES - Strax norr om avtagsvägen mot Hablingbo kyrka står vid västra kustlandsvägen en skylt med namnet "Petes". En rak väg leder ner i riktning mot kusten. Efter drygt 3,5 km delar den sig. Tar man av till vänster, kommer man till Nisseviken, tar man av till höger är man snart framme vid Hallvards- och Petesgrannlagen. Gårdarna är sällsynt naturskönt belägna med vid utsikt över havet - i klart väder kan man skönja Stora Karlsö. Den västra Petesparten tillhör Föreningen Gotlands Fornvänner. Åbyggnaderna donerades till föreningen 1965 av apotekare Ada Block i Visby, vilken tillsammans med sin husföreståndarinna då ännu sommartid bebodde gården. Denna hade föredömligt restaurerats av sin ägare, som även inrett den med möbler och husgeråd, vilka till stor del funnits på gården i gammal tid. När Ada Block 1968 avled, erhöll föreningen i testamente även samtliga inventarier.

GÅRDENS ÄGARE - Apotekare Block hade grundligt studerat gårdens tidigare öden, och det är på hennes forskning följande beskrivning bygger.
Redan i slutet av 1500-talet nämns en Mårten Peders (Peders son) eller Petes, och på 1600-talet är Olof Mårtensson och Lars Olofssons namn knutna till gården. Den senares dotter Katarina var för övrigt en av fru Blocks anmödrar på fädernet. En delning av gården skedde, varvid en dotter erhöll en mindre del och sonen Olof Larsson den större delen. Efter ytterligare uppdelningar blev i slutet av 1700-talet Clas Nilsson ägare till den här aktuella parten. En av Clas sondöttrar gifte sig med sergeanten Lars Mårtensson Hägg från Hägvalls i Gerum, som därigenom kom att överta gården. 1859 övergick den till Lars Häggs måg, som även hette Hägg. Han blev sedermera nämndeman. Hans sonson sålde gården omkr 1920, varefter flera ägare avlöste varandra, tills fru Block 1947 köpte boningshuset av lantbrukare Josef Smitterberg, Hallvards i Hablingbo.
Samma år inköpte också Ada Block från lantbrukare Manfred Pettersson, Hägdarve i Silte, det hus i skiftesverk från 1700-talets mitt, som numera ingår i gårdsanläggningen, dit hon lät flytta det. Även till den gården hade Ada Block släktförbindelser.

BEBYGGELSE - Mangårdens, eller lillgårdens, bebyggelse består av ett boningshus med tillbyggd flygel i sten. Dessutom finns en hitflyttad flygel av trä, den s k Hägdarvestugan.
Bostadshusets äldsta delar är sannolikt från 1797, då detta årtal finns inristat på spisen i lillkammaren. Det påbyggdes på 1820-talet och erhöll då det nuvarande utseendet, med övervåning i full längd och brant tegeltak.
Framför manbyggnaden och sammanbyggd med denna ligger en flygel, uppförd 1885. Den ersatte en äldre och mindre flygel på samma plats. Den inrymmer kök och brygghus. I dess förlängning ligger en mindre byggnad, innehållande bl a avträde.
Den äldsta delen av Hägdarvestugan, som torde vara uppförd omkring 1760, omfattar förstu, kammare och det högra rummet, vardagsstugan. 1830 tillbyggdes det vänstra rummet, nystugan.
På fägården, eller storgården, fanns tidigare en äldre ladugård i skiftesverksteknik (s k bulverk), vilken emellertid befann sig i så dåligt skick att den måste rivas 1969. Den nuvarande ladugården, som är av ungefär samma storlek och utseende som den ursprungliga, flyttades 1982 till gården från Levide i Etelhem. Bottenvåningen är från ca 1880, medan det höga höloftet kom till på 1930-talet. Tröskvandringen på ladugårdens baksida uppfördes i början av 1800-talet.

GÅRDSTOMTEN - Lillgården avgränsas från storgården av en meterhög putsad stenmur, som till erinran om äldre och primitivare byggnadsvanor alltjämt kallas för "planket". På storgården finns en brunn med träöverbyggnad, ur vilken vattnet på ålderdomligt sätt hämtas upp med "brunnsvind" och hink. Ett flertal rosenarter blommar sommartid intill manbyggningens stenväggar och här planerar länsmuseet att skapa ett rosarium för gamla rossorter. Vid den tjärsmorda Hägdarvestugan står vita jakobsliljor. Den på de gotländska bondgårdarna så vanliga kryddgården finns mellan manbyggningen och Hägdarvestugan.

KÄLLA: Petes Hablingbo, Länsmuseet på Gotland, http://www.gotmus.i.se/museigard/petes/petes.htm

PETES - Strax norr om avtagsvägen mot Hablingbo kyrka står vid västra kustlandsvägen en skylt med namnet "Petes". En rak väg leder ner i riktning mot kusten. Efter drygt 3,5 km delar den sig. Tar man av till vänster, kommer man till Nisseviken, tar man av till höger är man snart framme vid Hallvards- och Petesgrannlagen. Gårdarna är sällsynt naturskönt belägna med vid utsikt över havet - i klart väder kan man skönja Stora Karlsö. Den västra Petesparten tillhör Föreningen Gotlands Fornvänner. Åbyggnaderna donerades till föreningen 1965 av apotekare Ada Block i Visby, vilken tillsammans med sin husföreståndarinna då ännu sommartid bebodde gården. Denna hade föredömligt restaurerats av sin ägare, som även inrett den med möbler och husgeråd, vilka till stor del funnits på gården i gammal tid. När Ada Block 1968 avled, erhöll föreningen i testamente även samtliga inventarier.

GÅRDENS ÄGARE - Apotekare Block hade grundligt studerat gårdens tidigare öden, och det är på hennes forskning följande beskrivning bygger.
Redan i slutet av 1500-talet nämns en Mårten Peders (Peders son) eller Petes, och på 1600-talet är Olof Mårtensson och Lars Olofssons namn knutna till gården. Den senares dotter Katarina var för övrigt en av fru Blocks anmödrar på fädernet. En delning av gården skedde, varvid en dotter erhöll en mindre del och sonen Olof Larsson den större delen. Efter ytterligare uppdelningar blev i slutet av 1700-talet Clas Nilsson ägare till den här aktuella parten. En av Clas sondöttrar gifte sig med sergeanten Lars Mårtensson Hägg från Hägvalls i Gerum, som därigenom kom att överta gården. 1859 övergick den till Lars Häggs måg, som även hette Hägg. Han blev sedermera nämndeman. Hans sonson sålde gården omkr 1920, varefter flera ägare avlöste varandra, tills fru Block 1947 köpte boningshuset av lantbrukare Josef Smitterberg, Hallvards i Hablingbo.
Samma år inköpte också Ada Block från lantbrukare Manfred Pettersson, Hägdarve i Silte, det hus i skiftesverk från 1700-talets mitt, som numera ingår i gårdsanläggningen, dit hon lät flytta det. Även till den gården hade Ada Block släktförbindelser.

BEBYGGELSE - Mangårdens, eller lillgårdens, bebyggelse består av ett boningshus med tillbyggd flygel i sten. Dessutom finns en hitflyttad flygel av trä, den s k Hägdarvestugan.
Bostadshusets äldsta delar är sannolikt från 1797, då detta årtal finns inristat på spisen i lillkammaren. Det påbyggdes på 1820-talet och erhöll då det nuvarande utseendet, med övervåning i full längd och brant tegeltak.
Framför manbyggnaden och sammanbyggd med denna ligger en flygel, uppförd 1885. Den ersatte en äldre och mindre flygel på samma plats. Den inrymmer kök och brygghus. I dess förlängning ligger en mindre byggnad, innehållande bl a avträde.
Den äldsta delen av Hägdarvestugan, som torde vara uppförd omkring 1760, omfattar förstu, kammare och det högra rummet, vardagsstugan. 1830 tillbyggdes det vänstra rummet, nystugan.
På fägården, eller storgården, fanns tidigare en äldre ladugård i skiftesverksteknik (s k bulverk), vilken emellertid befann sig i så dåligt skick att den måste rivas 1969. Den nuvarande ladugården, som är av ungefär samma storlek och utseende som den ursprungliga, flyttades 1982 till gården från Levide i Etelhem. Bottenvåningen är från ca 1880, medan det höga höloftet kom till på 1930-talet. Tröskvandringen på ladugårdens baksida uppfördes i början av 1800-talet.

GÅRDSTOMTEN - Lillgården avgränsas från storgården av en meterhög putsad stenmur, som till erinran om äldre och primitivare byggnadsvanor alltjämt kallas för "planket". På storgården finns en brunn med träöverbyggnad, ur vilken vattnet på ålderdomligt sätt hämtas upp med "brunnsvind" och hink. Ett flertal rosenarter blommar sommartid intill manbyggningens stenväggar och här planerar länsmuseet att skapa ett rosarium för gamla rossorter. Vid den tjärsmorda Hägdarvestugan står vita jakobsliljor. Den på de gotländska bondgårdarna så vanliga kryddgården finns mellan manbyggningen och Hägdarvestugan.

KÄLLA: Petes Hablingbo, Länsmuseet på Gotland, http://www.gotmus.i.se/museigard/petes/petes.htm