KV KLINTEN 8

KVARTERET KLINTEN - Det långsmala kvarteret Klinten är beläget strax norr om Kyrkberget i den nordvästra delen av norra Klinten. Det angränsar till Norderklint i väster och söder, Nygatan i öster och Norderklintgränd i norr. Kvarteret Klinten ingick tidigare i Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nr 65-72.
På den norra delen av Klinten ägdes jorden av staten och området planlades först under 1760-1780-talen. Det långsmala kvarteret uppdelades i tomter som gick tvärs igenom kvarterets bredd. Fastigheterna ägdes i allmänhet av mindre bemedlade såsom hantverkare, arbetare eller sjömän och kvarteret var länge Nygatans fattigaste del. Husen som byggdes var enkelstugor i skiftesverk som placerades med långsidan i liv med Nygatan. Det var vanligt att husen var bebodda av flera familjer som delade kök. I husklassificeringen från 1785 finns inga uppgifter om ekonomibyggnader och kålgårdar, men man kan misstänka att uthus och stall kom att placeras på den västra sidan av tomten. De ekonomibyggnader som därefter uppfördes hade också de en stomme av skiftesverk och placerades med gaveln i liv med tomternas västra gräns. I samband med att tomterna i kvarteret delades under mitten och slutet av 1800-talet, verkar ekonomibyggnaderna ha inretts och tagits i bruk som bostäder. På grund av de knappa omständigheter som rådde, hade huvudbyggnaderna kvar sin 1700-talsutformning och volym ända fram till mitten av 1800-talet, då man började bygga ut och i viss mån modernisera dessa. Kvarterets norra del, idag Klinten 14 och 15, verkar inte ingå som planerad tomtmark förrän kring 1880-talet. Under 1800-talets tillbyggnadsvåg förändrades gatubilden något, men framförallt mot Nygatan syns kvarterets ålderdomliga prägeln av 1700-tal att finnas kvar.
Kvarteret har idag nästintill samma tomtindelning som vid 1800-talets slut. Fastigheterna är indelade i ett något varierande rutnätsmönster och omfattar tretton fastigheter. Bebyggelsestrukturen karaktäriseras generellt av huvudbyggnaden, ofta ett skiftesverkshus, beläget med långsidan i liv med omgivande huvudgator. I kvarterets norra del ligger två större byggnader, som är uppförda under 1900-talet och som skiljer sig från den omgivande bebyggelsen. Under de senaste decennierna har detta kvarter liksom norra Klintens bebyggelse i övrigt dominerats av sommarboende.
KLINTEN 8 - Fastigheten Klinten 8 är belägen i den mellersta delen av kvarteret Klinten. Fastigheten angränsar i öster till Nygatan och i väster till Norderklint. Tidigare benämndes fastigheten Klinteroten IV:68. Kvarteret infästes under 1700-talets mitt och har sedan dess bevarat sin tomtsträckning. I husklassifikationen från 1785 var tomten bebyggd med ett trähus med brädtak. Enligt 1883 års karta fanns fyra byggnader på tomten. Förutom huvudbyggnaden fanns en vedbodslänga, ett avträde och en svinstia. Bebyggelsen följde den för området äldre traditionen med uthuslängor i trä.
Dagens bebyggelse utgörs av två bostadshus i skiftesverksteknik sammanlänkade av ett uthus, utan inre förbindelse. Fastighetens huvudbyggnad är placerad med långsidan i liv med Nygatan och uppfördes under 1700-talets mitt. Det andra bostadshuset uppfördes troligen under 1800-talets mitt och placerades med långsidan längs den södra tomtgränsen med gaveln mot Norderklint. Detta kan ha haft en ursprunglig funktion som ekonomibyggnad. Sydväst om huvudbyggnaden ligger uthusbyggnaden från 1990. Den sträcker sig inte ända ut till gatulivet utan framför uthusbyggnaden och innanför planket mot gatan finns en liten förgård.
Tomten avgränsas mot Nygatan i öster av ett tjärat plank med en ingångsport i portal med överliggare. Mot Norderklint i väster avgränsas fastighetens trädgård genom ett lågt grönmålat spjälstaket med grind- och staketstolpar i kalksten. Trädgården är belagd med gräsmatta och gångar av kalkstensflis. Växtligheten karaktäriseras av buskar och rabatter.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7

KVARTERET KLINTEN - Det långsmala kvarteret Klinten är beläget strax norr om Kyrkberget i den nordvästra delen av norra Klinten. Det angränsar till Norderklint i väster och söder, Nygatan i öster och Norderklintgränd i norr. Kvarteret Klinten ingick tidigare i Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nr 65-72.
På den norra delen av Klinten ägdes jorden av staten och området planlades först under 1760-1780-talen. Det långsmala kvarteret uppdelades i tomter som gick tvärs igenom kvarterets bredd. Fastigheterna ägdes i allmänhet av mindre bemedlade såsom hantverkare, arbetare eller sjömän och kvarteret var länge Nygatans fattigaste del. Husen som byggdes var enkelstugor i skiftesverk som placerades med långsidan i liv med Nygatan. Det var vanligt att husen var bebodda av flera familjer som delade kök. I husklassificeringen från 1785 finns inga uppgifter om ekonomibyggnader och kålgårdar, men man kan misstänka att uthus och stall kom att placeras på den västra sidan av tomten. De ekonomibyggnader som därefter uppfördes hade också de en stomme av skiftesverk och placerades med gaveln i liv med tomternas västra gräns. I samband med att tomterna i kvarteret delades under mitten och slutet av 1800-talet, verkar ekonomibyggnaderna ha inretts och tagits i bruk som bostäder. På grund av de knappa omständigheter som rådde, hade huvudbyggnaderna kvar sin 1700-talsutformning och volym ända fram till mitten av 1800-talet, då man började bygga ut och i viss mån modernisera dessa. Kvarterets norra del, idag Klinten 14 och 15, verkar inte ingå som planerad tomtmark förrän kring 1880-talet. Under 1800-talets tillbyggnadsvåg förändrades gatubilden något, men framförallt mot Nygatan syns kvarterets ålderdomliga prägeln av 1700-tal att finnas kvar.
Kvarteret har idag nästintill samma tomtindelning som vid 1800-talets slut. Fastigheterna är indelade i ett något varierande rutnätsmönster och omfattar tretton fastigheter. Bebyggelsestrukturen karaktäriseras generellt av huvudbyggnaden, ofta ett skiftesverkshus, beläget med långsidan i liv med omgivande huvudgator. I kvarterets norra del ligger två större byggnader, som är uppförda under 1900-talet och som skiljer sig från den omgivande bebyggelsen. Under de senaste decennierna har detta kvarter liksom norra Klintens bebyggelse i övrigt dominerats av sommarboende.
KLINTEN 8 - Fastigheten Klinten 8 är belägen i den mellersta delen av kvarteret Klinten. Fastigheten angränsar i öster till Nygatan och i väster till Norderklint. Tidigare benämndes fastigheten Klinteroten IV:68. Kvarteret infästes under 1700-talets mitt och har sedan dess bevarat sin tomtsträckning. I husklassifikationen från 1785 var tomten bebyggd med ett trähus med brädtak. Enligt 1883 års karta fanns fyra byggnader på tomten. Förutom huvudbyggnaden fanns en vedbodslänga, ett avträde och en svinstia. Bebyggelsen följde den för området äldre traditionen med uthuslängor i trä.
Dagens bebyggelse utgörs av två bostadshus i skiftesverksteknik sammanlänkade av ett uthus, utan inre förbindelse. Fastighetens huvudbyggnad är placerad med långsidan i liv med Nygatan och uppfördes under 1700-talets mitt. Det andra bostadshuset uppfördes troligen under 1800-talets mitt och placerades med långsidan längs den södra tomtgränsen med gaveln mot Norderklint. Detta kan ha haft en ursprunglig funktion som ekonomibyggnad. Sydväst om huvudbyggnaden ligger uthusbyggnaden från 1990. Den sträcker sig inte ända ut till gatulivet utan framför uthusbyggnaden och innanför planket mot gatan finns en liten förgård.
Tomten avgränsas mot Nygatan i öster av ett tjärat plank med en ingångsport i portal med överliggare. Mot Norderklint i väster avgränsas fastighetens trädgård genom ett lågt grönmålat spjälstaket med grind- och staketstolpar i kalksten. Trädgården är belagd med gräsmatta och gångar av kalkstensflis. Växtligheten karaktäriseras av buskar och rabatter.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7

KVARTERET KLINTEN - Det långsmala kvarteret Klinten är beläget strax norr om Kyrkberget i den nordvästra delen av norra Klinten. Det angränsar till Norderklint i väster och söder, Nygatan i öster och Norderklintgränd i norr. Kvarteret Klinten ingick tidigare i Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nr 65-72.
På den norra delen av Klinten ägdes jorden av staten och området planlades först under 1760-1780-talen. Det långsmala kvarteret uppdelades i tomter som gick tvärs igenom kvarterets bredd. Fastigheterna ägdes i allmänhet av mindre bemedlade såsom hantverkare, arbetare eller sjömän och kvarteret var länge Nygatans fattigaste del. Husen som byggdes var enkelstugor i skiftesverk som placerades med långsidan i liv med Nygatan. Det var vanligt att husen var bebodda av flera familjer som delade kök. I husklassificeringen från 1785 finns inga uppgifter om ekonomibyggnader och kålgårdar, men man kan misstänka att uthus och stall kom att placeras på den västra sidan av tomten. De ekonomibyggnader som därefter uppfördes hade också de en stomme av skiftesverk och placerades med gaveln i liv med tomternas västra gräns. I samband med att tomterna i kvarteret delades under mitten och slutet av 1800-talet, verkar ekonomibyggnaderna ha inretts och tagits i bruk som bostäder. På grund av de knappa omständigheter som rådde, hade huvudbyggnaderna kvar sin 1700-talsutformning och volym ända fram till mitten av 1800-talet, då man började bygga ut och i viss mån modernisera dessa. Kvarterets norra del, idag Klinten 14 och 15, verkar inte ingå som planerad tomtmark förrän kring 1880-talet. Under 1800-talets tillbyggnadsvåg förändrades gatubilden något, men framförallt mot Nygatan syns kvarterets ålderdomliga prägeln av 1700-tal att finnas kvar.
Kvarteret har idag nästintill samma tomtindelning som vid 1800-talets slut. Fastigheterna är indelade i ett något varierande rutnätsmönster och omfattar tretton fastigheter. Bebyggelsestrukturen karaktäriseras generellt av huvudbyggnaden, ofta ett skiftesverkshus, beläget med långsidan i liv med omgivande huvudgator. I kvarterets norra del ligger två större byggnader, som är uppförda under 1900-talet och som skiljer sig från den omgivande bebyggelsen. Under de senaste decennierna har detta kvarter liksom norra Klintens bebyggelse i övrigt dominerats av sommarboende.
KLINTEN 8 - Fastigheten Klinten 8 är belägen i den mellersta delen av kvarteret Klinten. Fastigheten angränsar i öster till Nygatan och i väster till Norderklint. Tidigare benämndes fastigheten Klinteroten IV:68. Kvarteret infästes under 1700-talets mitt och har sedan dess bevarat sin tomtsträckning. I husklassifikationen från 1785 var tomten bebyggd med ett trähus med brädtak. Enligt 1883 års karta fanns fyra byggnader på tomten. Förutom huvudbyggnaden fanns en vedbodslänga, ett avträde och en svinstia. Bebyggelsen följde den för området äldre traditionen med uthuslängor i trä.
Dagens bebyggelse utgörs av två bostadshus i skiftesverksteknik sammanlänkade av ett uthus, utan inre förbindelse. Fastighetens huvudbyggnad är placerad med långsidan i liv med Nygatan och uppfördes under 1700-talets mitt. Det andra bostadshuset uppfördes troligen under 1800-talets mitt och placerades med långsidan längs den södra tomtgränsen med gaveln mot Norderklint. Detta kan ha haft en ursprunglig funktion som ekonomibyggnad. Sydväst om huvudbyggnaden ligger uthusbyggnaden från 1990. Den sträcker sig inte ända ut till gatulivet utan framför uthusbyggnaden och innanför planket mot gatan finns en liten förgård.
Tomten avgränsas mot Nygatan i öster av ett tjärat plank med en ingångsport i portal med överliggare. Mot Norderklint i väster avgränsas fastighetens trädgård genom ett lågt grönmålat spjälstaket med grind- och staketstolpar i kalksten. Trädgården är belagd med gräsmatta och gångar av kalkstensflis. Växtligheten karaktäriseras av buskar och rabatter.

KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7