tryck, bilder, almanacksbild, Diskuskastaren, Vingarna

Stadsteatern vid Götaplatsen. Färgfoto: Wezäta, Göteborg. Utfört för firma Strömman & Co, Göteborg. Ingår i väggalmanacka, reklam för nyss nämnda firma. Ursprungligen monterad på papp, varpå a tergo text av Gustaf Ageberg:
Göteborgs Stadsteater Några data ur Göteborgs teaterhistoria
En särskild teaterbyggnad i Göteborg omnämnes för första gången i en tidningsnotis år 1779 under beteckningen "det wanliga Comediehuset på Sillegatan". År 1816 fick Göteborg en ny teater: Teatern vid Södra Hamngatan, och år 1859 stod Nya Teatern (nu Stora Teatern) färdig. Teaterverksamheten, som att börja med består i uppförandet av pantomimer, omväxlande med förevisning av lindans och akrobatik, omfattar sedermera under första hälften av 1800-talet både dramatisk och lyrisk konst, framställd huvudsakligen av resande teatersällskap, och fortgår på detta sätt även efter Nya Teaterns tillkomst.
Under 1900-talets första år framträdde behovet av en ny teaterbyggnad och en fast ensemble för en verklig talscen med allt större styrka, och år 1910 bildade en del teatervänner Göteborgs Teaterförening i syfte att förverkliga detta önskemål. I april 1912 antogo stadsfullmäktige Teaterföreningens förslag att hos Kungl. Maj:t anhålla om lotterimedel från tio dragningar för byggandet av en ny teater och bildandet av en stödjefond. Emellertid beviljades endast nettobeloppet från fyra dragningar, och då dessa medel ej voro tillräckliga, erbjödo sig tio teaterintresserade göteborgare, Mathilda Broström, Gösta Fraenckel, Wilhelm Henriques, Anna Johansson, Ernst Krüger, Willgodt Kullgren, Herman Mannheimer, Conrad Pineus, Gustaf Werner och Hjalmar Wijk att till Göteborgs stad överlämna vardera 100.000 kronor såsom en teaterfond, vars avkastning skulle användas till teaterverksamhetens stödjande. Stadsfullmäktige beslöto i oktober 1917 att mottaga denna gåva och att på en tomt vid den tilltänkta Götaplatsen uppföra en ny teater.
Det skulle emellertid dröja ännu sjutton år, innan den kunde slå upp sina portar. Under åren 1918 och 1919 utföllo de av regeringen beviljade lotterimedlen, 1.6000.000 kronor, och staden hade som ett slags evighetslån övertagit donationsfonden, men ännu var summan ej tillräcklig för att bygga en teater, som både motsvarar nutida fordringar och var en prydnad för den förnämliga plats, där stadsfullmäktige upplåtit byggnadstomt. En byggnadskommitté tillsattes emellertid, som år 1923 utfärdade inbjudan till en arkitekttävlan. Intet av de insända förslagen ansågs dock lämpligt, och i februari 1927 uppdrogs åt byggnadsrådet Carl Bergsten att utarbeta nya ritningar. Byggnadsarbetet påbörjades i oktober 1930 och i september 1934 blev Göteborgs stadsteater högtidligen invigd. Kostnaderna hade uppgått till ungefär 4½ milj. kronor.

Den dramatiska konsten hade dock under dessa sjutton år inte varit husvill. Redan 1916 hade direktör Sophus Petersen på egen bekostnad låtit uppföra Lorensbergsteatern, och från år 1918 förhyrdes den av det samma år bildade AB Göteborgs Teater, samma bolag, som alltjämt uppehåller verksamheten på Göteborgs Stadsteater. Under de första åren åtnjöt bolaget ekonomiskt stöd såväl av staden i form av ett årligt hyresbidrag på 10.000 kronor, numera nedsatt till 45.000 kronor, som av enskilda personer inom teaterns styrelse och andra teatervänner. Från sitt tredje arbetsår har bolaget haft ett årligt understöd av lotterimedel till ett belopp av 175.000 kronor, under de senaste åren utökat med växlande belopp - i medeltal 150.000 kronor - för dyrtidstillägg åt personalen samt av bidrag från donationsfonden, som nu uppgår till över två miljoner kronor. Huvudparten av kostnaderna för verksamheten bestrides naturligtvis av recettinkomsterna, som under spelåret 1948-49 uppgingo till i runda tal 725.000 kronor.
Redan Lorensbergsteatern betecknade något revolutionerande nytt inom teaterkonsten både i fråga om de scentekniska anordningarna och det konstnärliga arbetet. I bägge dessa avseenden har Stadsteatern tagit arv after Lorensbergsteatern. Med sin belysningsapparatur, sin fasta rundhorisont, vridscen, sänkscen och sina skjutbara scenvagnar, som möjliggöra snabba sceneriombyten - anordningar vilka konstruerats och byggts av Götaverken efter regissör Knut Ströms idéer -, sin lilla scen, "Studion", ett slags intim försöksteater, kan stadsteatern sägas vara en av de modernaste i hela Europa. De nya idéer i fråga om ensemblespel och regi, som introducerades på Lorensbergsteatern av Per Lindberg, ha fullföljts och utvecklats under Torsten Hammaréns fasta och insiktsfulla ledning. Teaterns premiärer, ofta verkliga "urpremiärer", uppmärksammas och recenseras utförligt även av huvudstadens tidningar, och Göteborgarna själva, såsom framgår av årligen växande publiksiffror, visa ökad uppskattning av den insats i stadens kulturella liv, som göres av Göteborgs Stadsteater.
Gustaf Ageberg."