ÖGGESTORPS KYRKA

Öggestorps kyrkogård har sannolikt medeltida ursprung eftersom en
kyrka uppfördes på platsen under 1100-talet. Några uppgifter eller
avbildningar från äldre tid över kyrkogården saknas vilket innebär
att kyrkogårdens äldsta utformning är osäker. En notering om att
klockare Widholm 1820 förbjöds att låta sin ko beta på kyrkogården
visar på att även Öggestorp under 1800-talets början var mer ängslik
och förvildad liksom de fl esta kyrkogårdarna i landet. Under
1800-talets mitt och slut slog de mer parklika idealen igenom, ofta
med en viss försening på landsbygden. Var den klockstapel stod
som övergavs i samband med att kyrkklockorna fl yttades 1769 är
okänt, förmodligen var den samtida med den äldre kyrkan. Enligt
byggnadens takvimpel byggdes Ribbingska gravkoret 1671 av ätten
Ribbing på Ulfsnäs. Släkten hade bott i socknen sedan minst
1500-talet och tidigare begravts i den Ribbingska graven som låg
inne i kyrkan. Gravkoret är idag den enda byggnaden förutom
kyrkan på kyrkogården. 1882-83 uppfördes så den nuvarande
kyrkan, gissningsvis var den större än den äldre, men kyrkogården
påverkades inte nämnvärt. Den enda kända utvidgning som skett
var inte förrän 2001 då minneslunden inrättades.

Allmän karaktär
Kyrkan ligger centralt placerad på den rektangulära kyrkogården
som är en relativt typisk landsortskyrkogård. Den är präglad av
efterkrigstidens formspråk med stora gräsytor delade av grusgångar.
Längs kyrkogårdsmuren och söder om kyrkan finns större och mer
påkostade gravvårdar, i många fall i kombination med grusbädd och
stenram. Norr om kyrkan finns flest moderna gravvårdar, här finns
även ett fåtal gravvårdar som skulle kunna härledas till allmänna
linjen. Intressant är att Ribbingska gravkoret finns på kyrkogårdens
norra del. Historiskt sett har den norra sidan om kyrkan, på grund
av vidskepelse, ansetts sämre än övriga.

Omgärdning
Kyrkogården omgärdas av en stenmur av omväxlande natursten och
kluven granit. I väster och söder fungerar den som stödmur mot den
lägre liggande marken utanför kyrkogården. Vid bisättningshuset
vid kyrkogårdens västingång är stenarna fogade med cement.

Ingångar
Öggestorps kyrkogård har fyra ingångar. Den yngsta ligger vid minneslunden
som invigdes 2001 och består av en trappa som leder upp
till kyrkogården. I väst finns en trappa som leder från parkeringen
upp till kyrkans västingång. Här finns varken grind eller grindstolpar
men längs trappan finns ledstänger i svartmålad metall. I söder
och i den östra murens södra del finns ytterligare ingångar. Dessa
har rektangulära grindstolpar med konisk avslutning och smidesgrindar
av äldre datum.

Vegetation
Runt kyrkogården växer en äldre trädkrans av omväxlande lind, ask
och lönn. Längs den norra muren finns träd endast i det nordöstra
hörnet och i väst finns yngre lindar från ingången och söderut. På
den norra delen av kyrkogården finns en rad med syréner i öst och
en med spirea och ölandstok i väst. Vid gravkoret har planterats
rododendron och jämte en av gravvårdarna fi nns sockertoppsgranar.
Söder om koret finns en rundel av spirea med en paraplyask
i mitten. I området finns även två hagtorns- och ett gullregnsträd.

Gångsystem
Grusgångssystemet på Öggestorps kyrkogård har inte förändrats
nämnvärt sedan mitten av 1900-talet, vad som skett tidigare är
okänt. Gruset på gångarna är viktiga för upplevelsen och karaktären
på kyrkogården och bör bibehållas.

Gravvårdstyper
Kyrkogården uppvisar gravvårdar från perioden 1744-2005 vilket
innebär ett vitt spektrum av vårdar. De äldsta, största och mest
påkostade gravvårdarna fi nns längs med muren och söder om
kyrkan liksom i närheten av Ribbingska gravkoret. På den övriga
kyrkogården dominerar den mer moderna, låga och breda formen
i svart, grå eller röd granit. Under 1990-talet blir det allt vanligare
med vårdar inspirerade av den naturliga stenen. I nordöst fi nns ett
fåtal små, resta stenar i svart granit, typiska för vårdar från allmänna
linjen.

Byggnader
Förutom kyrkan finns endast en byggnad på kyrkogården, det Ribbingska
gravkoret. Det finns motstridiga uppgifter om när gravkoret
uppfördes. Dess tak kröns med en vimpel med texten AR 1671
men det påstås också att gravkoret inte uppfördes förrän under sent
1700-tal. Det är placerat norr om kyrkan och är en mindre byggnad
med kvadratisk plan. Fasaden är spritputsad och avfärgad i vitt och
avslutas nedtill med en granitsockel. Tälttaket är täckt av koppar.

Beskrivning av enskilda kvarter, för kvartersindelning, se pdf.

Kvarter A-B
Kvarteret innefattar området längs med muren runt hela kyrkogården
(A) och ytan söder om kyrkan (B). Det är ett typiskt köpegravskvarter
med stora, äldre och högresta gravvårdar och antalet
bevarade grusgravar är stort. Den vegetation som fi nns i kvarteret
är främst trädkransen men söder om kyrkan fi nns spirea samt en
paraplyask och hagtornsträd. Framför den södra ingången finns ett
mindre område utan äldre gravvårdar avsatt för yngre vårdar som
formmässigt avviker från de övriga.

Gravvårdstyper
Kvarter A och B innehåller kyrkogårdens mest påkostade gravvårdar
från äldre tid och är väl sammanhållet. Åldern på vårdarna sträcker
sig från 1744-2005 men de fl esta vårdarna är från 1910-1930-
talen. I området vid södra ingången är alla vårdar från 2000-talet.
Typiska för kvarteret är de högresta vårdarna på sockel, vårdar som
fi nns i varierande former, men även de lägre och bredare vårdarna
till familjegravar. Gemensamt är gravvårdarnas påfallande storlek
och den täta placeringen av vårdar samt att så pass många av de
grusade ytorna finns bevarade. Titlar förekommer som väntat i
högre utsträckning bland dessa vårdar än på övriga kyrkogården,
de vanligaste är: hemmansägaren (6 stycken), nämndemannen
(4 stycken), godsägaren (3 stycken) och kyrkovärden (4 stycken)
men här vilar även lärarinnan, provinsialläkare, rusthållaren och en
järnvägstjänsteman.

Kvarter C
Kvarteret ligger norr om kyrkan och har en mer modern prägel
än kvarter A och B. Det är indelat i tre mindre gräsytor delade av
grusgångar och den mittersta delen är avsatt för familjen Ribbing.
Här fi nns det Ribbingska gravkoret och de omgivande ribbingska
gravarna. Gravvårdarna står i nord-sydliga rader, omväxlande riktade
mot öster och väster.

Gravvårdstyper
Kvarterets gravvårdar har ett åldersspann från 1839-2005 med
flest vårdar från 1950-1980-talen. Detta leder till att det är den
moderna, låga och breda vården som dominerar kvarteret. De äldre
vårdarna är i större grad högresta och dessa reser sig som solitärer
i kvarteret. Det vanligaste materialet är granit, röd, svart eller grå,
men i kvarteret fi nns även tre marmorvårdar och tre gjutjärnskors
som avviker från de övriga. En av de ribbingska gravarna har pållare
och kätting, i övrigt finns inga omgärdningar i kvarteret. Ett
mindretal gravvårdar skulle kunna stamma från allmänna linjen.
Ett fåtal titlar förekommer, främst på äldre gravvårdar, och bland
dessa kan nämnas banbiträdet, hemmansägare, banvakt-hustrun
och fanjunkaren. Mer ovanliga titlar är överstlöjtnantskan och
overretssagförer.

Minneslund
Minneslunden inrättades 2001 i nordväst utanför den ursprungliga
kyrkogården. Minneslunden ligger en nivå lägre än kyrkogården och
nås via en kort trappa. Mot kyrkogårdsmuren finns en grusklädd
yta med två bänkar och två låga urnor i sjösten. Väster om grusytan
finns en gräsmatta som avgränsas av en oxbärshäck. På gräsmattan
finns ett stiliserat fikonträd i svartmålat järn och ett granitklot.

Öggestorps kyrkogård har sannolikt medeltida ursprung eftersom en
kyrka uppfördes på platsen under 1100-talet. Några uppgifter eller
avbildningar från äldre tid över kyrkogården saknas vilket innebär
att kyrkogårdens äldsta utformning är osäker. En notering om att
klockare Widholm 1820 förbjöds att låta sin ko beta på kyrkogården
visar på att även Öggestorp under 1800-talets början var mer ängslik
och förvildad liksom de fl esta kyrkogårdarna i landet. Under
1800-talets mitt och slut slog de mer parklika idealen igenom, ofta
med en viss försening på landsbygden. Var den klockstapel stod
som övergavs i samband med att kyrkklockorna fl yttades 1769 är
okänt, förmodligen var den samtida med den äldre kyrkan. Enligt
byggnadens takvimpel byggdes Ribbingska gravkoret 1671 av ätten
Ribbing på Ulfsnäs. Släkten hade bott i socknen sedan minst
1500-talet och tidigare begravts i den Ribbingska graven som låg
inne i kyrkan. Gravkoret är idag den enda byggnaden förutom
kyrkan på kyrkogården. 1882-83 uppfördes så den nuvarande
kyrkan, gissningsvis var den större än den äldre, men kyrkogården
påverkades inte nämnvärt. Den enda kända utvidgning som skett
var inte förrän 2001 då minneslunden inrättades.

Allmän karaktär
Kyrkan ligger centralt placerad på den rektangulära kyrkogården
som är en relativt typisk landsortskyrkogård. Den är präglad av
efterkrigstidens formspråk med stora gräsytor delade av grusgångar.
Längs kyrkogårdsmuren och söder om kyrkan finns större och mer
påkostade gravvårdar, i många fall i kombination med grusbädd och
stenram. Norr om kyrkan finns flest moderna gravvårdar, här finns
även ett fåtal gravvårdar som skulle kunna härledas till allmänna
linjen. Intressant är att Ribbingska gravkoret finns på kyrkogårdens
norra del. Historiskt sett har den norra sidan om kyrkan, på grund
av vidskepelse, ansetts sämre än övriga.

Omgärdning
Kyrkogården omgärdas av en stenmur av omväxlande natursten och
kluven granit. I väster och söder fungerar den som stödmur mot den
lägre liggande marken utanför kyrkogården. Vid bisättningshuset
vid kyrkogårdens västingång är stenarna fogade med cement.

Ingångar
Öggestorps kyrkogård har fyra ingångar. Den yngsta ligger vid minneslunden
som invigdes 2001 och består av en trappa som leder upp
till kyrkogården. I väst finns en trappa som leder från parkeringen
upp till kyrkans västingång. Här finns varken grind eller grindstolpar
men längs trappan finns ledstänger i svartmålad metall. I söder
och i den östra murens södra del finns ytterligare ingångar. Dessa
har rektangulära grindstolpar med konisk avslutning och smidesgrindar
av äldre datum.

Vegetation
Runt kyrkogården växer en äldre trädkrans av omväxlande lind, ask
och lönn. Längs den norra muren finns träd endast i det nordöstra
hörnet och i väst finns yngre lindar från ingången och söderut. På
den norra delen av kyrkogården finns en rad med syréner i öst och
en med spirea och ölandstok i väst. Vid gravkoret har planterats
rododendron och jämte en av gravvårdarna fi nns sockertoppsgranar.
Söder om koret finns en rundel av spirea med en paraplyask
i mitten. I området finns även två hagtorns- och ett gullregnsträd.

Gångsystem
Grusgångssystemet på Öggestorps kyrkogård har inte förändrats
nämnvärt sedan mitten av 1900-talet, vad som skett tidigare är
okänt. Gruset på gångarna är viktiga för upplevelsen och karaktären
på kyrkogården och bör bibehållas.

Gravvårdstyper
Kyrkogården uppvisar gravvårdar från perioden 1744-2005 vilket
innebär ett vitt spektrum av vårdar. De äldsta, största och mest
påkostade gravvårdarna fi nns längs med muren och söder om
kyrkan liksom i närheten av Ribbingska gravkoret. På den övriga
kyrkogården dominerar den mer moderna, låga och breda formen
i svart, grå eller röd granit. Under 1990-talet blir det allt vanligare
med vårdar inspirerade av den naturliga stenen. I nordöst fi nns ett
fåtal små, resta stenar i svart granit, typiska för vårdar från allmänna
linjen.

Byggnader
Förutom kyrkan finns endast en byggnad på kyrkogården, det Ribbingska
gravkoret. Det finns motstridiga uppgifter om när gravkoret
uppfördes. Dess tak kröns med en vimpel med texten AR 1671
men det påstås också att gravkoret inte uppfördes förrän under sent
1700-tal. Det är placerat norr om kyrkan och är en mindre byggnad
med kvadratisk plan. Fasaden är spritputsad och avfärgad i vitt och
avslutas nedtill med en granitsockel. Tälttaket är täckt av koppar.

Beskrivning av enskilda kvarter, för kvartersindelning, se pdf.

Kvarter A-B
Kvarteret innefattar området längs med muren runt hela kyrkogården
(A) och ytan söder om kyrkan (B). Det är ett typiskt köpegravskvarter
med stora, äldre och högresta gravvårdar och antalet
bevarade grusgravar är stort. Den vegetation som fi nns i kvarteret
är främst trädkransen men söder om kyrkan fi nns spirea samt en
paraplyask och hagtornsträd. Framför den södra ingången finns ett
mindre område utan äldre gravvårdar avsatt för yngre vårdar som
formmässigt avviker från de övriga.

Gravvårdstyper
Kvarter A och B innehåller kyrkogårdens mest påkostade gravvårdar
från äldre tid och är väl sammanhållet. Åldern på vårdarna sträcker
sig från 1744-2005 men de fl esta vårdarna är från 1910-1930-
talen. I området vid södra ingången är alla vårdar från 2000-talet.
Typiska för kvarteret är de högresta vårdarna på sockel, vårdar som
fi nns i varierande former, men även de lägre och bredare vårdarna
till familjegravar. Gemensamt är gravvårdarnas påfallande storlek
och den täta placeringen av vårdar samt att så pass många av de
grusade ytorna finns bevarade. Titlar förekommer som väntat i
högre utsträckning bland dessa vårdar än på övriga kyrkogården,
de vanligaste är: hemmansägaren (6 stycken), nämndemannen
(4 stycken), godsägaren (3 stycken) och kyrkovärden (4 stycken)
men här vilar även lärarinnan, provinsialläkare, rusthållaren och en
järnvägstjänsteman.

Kvarter C
Kvarteret ligger norr om kyrkan och har en mer modern prägel
än kvarter A och B. Det är indelat i tre mindre gräsytor delade av
grusgångar och den mittersta delen är avsatt för familjen Ribbing.
Här fi nns det Ribbingska gravkoret och de omgivande ribbingska
gravarna. Gravvårdarna står i nord-sydliga rader, omväxlande riktade
mot öster och väster.

Gravvårdstyper
Kvarterets gravvårdar har ett åldersspann från 1839-2005 med
flest vårdar från 1950-1980-talen. Detta leder till att det är den
moderna, låga och breda vården som dominerar kvarteret. De äldre
vårdarna är i större grad högresta och dessa reser sig som solitärer
i kvarteret. Det vanligaste materialet är granit, röd, svart eller grå,
men i kvarteret fi nns även tre marmorvårdar och tre gjutjärnskors
som avviker från de övriga. En av de ribbingska gravarna har pållare
och kätting, i övrigt finns inga omgärdningar i kvarteret. Ett
mindretal gravvårdar skulle kunna stamma från allmänna linjen.
Ett fåtal titlar förekommer, främst på äldre gravvårdar, och bland
dessa kan nämnas banbiträdet, hemmansägare, banvakt-hustrun
och fanjunkaren. Mer ovanliga titlar är överstlöjtnantskan och
overretssagförer.

Minneslund
Minneslunden inrättades 2001 i nordväst utanför den ursprungliga
kyrkogården. Minneslunden ligger en nivå lägre än kyrkogården och
nås via en kort trappa. Mot kyrkogårdsmuren finns en grusklädd
yta med två bänkar och två låga urnor i sjösten. Väster om grusytan
finns en gräsmatta som avgränsas av en oxbärshäck. På gräsmattan
finns ett stiliserat fikonträd i svartmålat järn och ett granitklot.