SVENEBY HERRGÅRD

Gården är känd sedan medeltiden och var troligen kyrkogods under biskopen i Skara. Den nuvarande herrgårdsanläggningen, belägen på krönet av en höjdsträckning i närheten av sockenkyrkan, återspeglar en karolinsk tradition med byggnaderna - huvudbyggnad och tre par envåningsflyglar - symmetriskt placerade längst en mittaxel. Terrängen är terrasserad mot trädgårdssidan.
Huvudbyggnaden av sten i tvåvåningar är uppförd 1752-56 efter ritningar av arkitekten C J Cronstedt. Den har putsade och vitkalkade fasader, gavelkrönt mittrisalit med ett ur samt valmat och brutet plåttak.
Av flyglarna har de båda innersta brutna plåttak med valmat övre fall. De är samtida med huvudbyggnaden. De övriga flyglarna har valmade sadeltak och uppfördes omkring 1700. Den norra av de yttersta flyglarna var tidigare gårdsmejeri. Samtliga flyglar är putsade och vitkalkade.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2

HISTORIK FRÅN INVENTERINGEN "TILLGÄNGLIGA BYGGNADSMINNEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN, TÖREBODA KOMMUN": "Sveneby herrgård (eller Sväneby) ligger vid norra delen av sjön Östen och halvannan mil sydost om Mariestad. Corps-de-logiet uppfördes 1752-56 av greve Adam Otto Lagerberg som förvärvat egendomen 1750. Denne var kammarherre, hos drottningen från 1751, 1756 hade han tagit avsked med hovmarskalks rang och blev 1761 landshövding i Skaraborgs län.

Enligt Gösta Selling (Svenska herrgårdshem under 1 700-talet) uppfördes den nya huvudbyggnaden efter ritningar av C. J. Cronstedt, som var Lagerbergs svåger. Byggnaden är i två våningar och har brutet tak. Liksom på Stora Ek ligger bostadsrummen i bottenvåningen och en svit gästrum en trappa upp.
I fråga om gårdsanläggningens gruppering och placering förefaller det, som om Svenneby i hög grad återspeglade karolinska traditioner. Gården ligger tvärs över en höjdsträckning med den starkt markerade mittaxeln löpande ut över vida fält. Inte mindre än tre par flyglar och två ruddammar flankerar mittaxeln på infartssidan. Medan den långsmala trädgården sänker sig i ett par låga terrasser på andra sidan huvudbyggnaden. Av flyglarna verka de fyra yttre rent karolinska med små fönster och höga valmtak. Ett litet 1700-talsdrag i anläggningen är den sneda allé, som från huvudbyggnaden bryter igenom fruktträdgården och som har den närbelägna kyrkan som "point de cuc".

På Sväneby bodde greve Lagerberg mera stadigt fram till landshövdingeutnämningen. Sedan flyttade han till Marieholm, residenset i Mariestad, och Sväneby fick väl närmast karaktären av just lustslott. 1776 sålde han Sväneby till kammarherre Erik Reutererona (död 1796). Egendomen vandrade sedan mellan olika släkter.
1868 förvärvades Sväneby av riksdagsmannen Sven Anderson och efter dennes bortgång 1893 ägdes gården av änkan, fru Maria Wilhelmina Anderson (död 1915). Svärsonen, riksdagsmannen lektor August Bellinder, övertog godset 1917 och bodde här till sin död 1925. Inom dennes släkt har egendomen sedan gått i arv ända in på 1980-talet. Under 1990-talet användes Sveneby som konferenshotellanläggning med boende i flyglarna och i den fd smeds- och trädgårdsmästarebostaden.

Den gamla Lagerbergska byggnaden har fått stå kvar i stort sett oförändrad. Sväneby anses på ett intressant sätt belysa inredningskonsten kring 1700-talets mitt. Cronstedt har även medverkat till den fasta inredningen, som till stor del är bevarad och där det ingår detaljer som har anknytning till utsmyckningen i Stockholms slott.

KÄLLA:
Texten är (med mindre ändringar) hämtad från Lennart Luthanders text om "Sväneby" ur "Slott och herresäten i Sverige", Västergötland, Dalsland & Värmland Vol II. Alhems förlag Malmö 1968.

Sverker Larsson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län 2008-03-07.

Sveneby herrgård ligger vid norra delen av sjön Östen och halvannan mil sydost om Mariestad. Byggnadsminnet omfattar huvudbyggnaden från mitten av 1700-talet och tre flygelpar. Skyddsområdet omfattar herrgårdsanläggningens gårdsplan med flyglarna på västra sidan av huvudbyggnaden samt parken och fruktträdgården på östra sidan.

Lennart Luthander beskriver i "Slott och herresäten i Sverige" från 1968 gården enligt följande:
"I fråga om gårdsanläggningens gruppering och placering förefaller det, som om Sveneby i hög grad återspeglade karolinska traditioner. Gården ligger tvärs över en höjdsträckning med den starkt markerade mittaxeln löpande ut över vida fält. Inte mindre än tre par flyglar och två ruddammar flankerar mittaxeln på infartssidan, medan den långsmala trädgården sänker sig i ett par låga terrasser på andra sidan huvudbyggnaden. Av flyglarna verka de fyra yttre rent karolinska med små fönster och höga valmtak. Ett litet 1700-talsdrag i anläggningen är den sneda allé, som från huvudbyggnaden bryter igenom fruktträdgården och som har den närbelägna kyrkan som "point de cuc" (i fonden).
Huvudbyggnaden är i två våningar och har brutet tak med bostadsrum i bottenvåningen och en svit gästrum en trappa upp. De två flyglarna närmast huvudbyggnaden har mansardtak och är troligen uppförda samtidigt som huvudbyggnaden eller ombyggda för att passa huvudbyggnadens rokokostil. Den norra var tidigare köksflygel medan den senare varit förvaltarbostad. De yttre flyglarna har som nämnts en karolinsk karaktär med höga valmade sadeltak och är troligen äldre. I norra raden är den mittre flygeln troligen en reveterad träbyggnad som bl a fungerat som mangelbod, väster om denna ligger den yttersta flygeln som använts som mejeri där dagens inredning och maskineri tillkommit troligen under 1800-talets senare del. I södra raden har den mittersta flygeln byggts om till garage med sekundära portar på långsidans vägg, ursprunglig funktion kan ha varit stall eller magasin. Byggnaden är mot söder tillbyggd med en stall eller lagårdsbyggnad i rödfärgat timmer. Denna har under 1900-talet använts som kalvstall. Flygeln väster om denna är ett bostadshus för gårdens arbetare.

Följer man mittaxeln västerut passerar man de två ruddammarna på ömse sidor om infartsvägen. Ett stycke från den södra dammen ligger ett uthus med avträde och vedbod, troligen tillhörande arbetarbostaden. Där infarten ansluter till landsvägen i väster ligger ett litet rödfärgat bostadshus av trä som kan ha fungerat som grindstuga.

I utkanten av mangården söder om huvudbyggnaden finns ett hönshus och strax sydost om huvudbyggnaden finns stengrunden kvar av ett avträde. Av parkanläggningen öster om huvudbyggnaden är terrasseringens två avsatser med murar och trappor mest iögonfallande. Nedanför dessa finns en mur kvar som varit del av ett orangeri.

Mittaxeln korsas mellan de två yttre flygelparen av en infart från landsvägen i norr. I korsningen med landsvägen har ett spannmålsmagasin stått, idag finns betonggrunden kvar sedan magasinet brunnit ner. Mellan magasinet och kyrkan som ligger ett par hundra meter österut ligger ett bostadshus som bl a fungerat som smeds- och trädgårdsmästarebostad, på 1990-talet byggdes det om till gästrum för en konferenshotellverksamhet. Infartsvägen från norr passerar genom gårdsplanen och fortsätter mot ekonomibyggnaderna som ligger utspridda söder om herrgårdsanläggningen. Dessa är ganska storskaliga byggnader av granit eller trä och förefaller vara från omkring mitten av 1800-talet. Öster om vägen ligger en träbyggnad med vagnslider och utrymmen för jordbruksredskap, ett stycke öster om denna ligger en större smedja av sten och ett transformatortorn av tegel. På västra sidan om vägen ligger en stall- eller ladugårdsbyggnad med murade väggar av natursten. Ett stycke söder om denna finns en vinkelbyggd ekonomibyggnad vars större del består av ladugård med murade väggar av natursten och en hög träöverbyggnad inrymmande hölada. Den mindre vinkeldelen har åtminstone på senare tid använts som maskinhall.