HÖKÖPINGE KYRKA

Vapenhuset i tornet har högt i tak och ljus från två höga gjutjärnsfönster. Väggarna är putsade och vitfärgade och taket är plant. På golvet ligger det ursprungliga golvet med åttkantiga gula tegelplattor med röda hörntärningar. En trätrappa längs norrväggen leder till tornets övre våningar. Under trappan är inbyggt städförråd. Entréns plankdörrar i väster är ekådrade. En stickbågig ekådrad pardörr med ramverk och fyllningar och glas i ovandelen leder in i kyrkorummet.

Kyrkorummet består av långhus med ett upphöjt kor i öster med samma bredd som långhuset. I väster står orgelläktaren. Slutna grå bänkar står på ömse sidor om mittgången. Bänkarna går ut till ytterväggarna. Golvet är sedan 1918 belagt med grå slipade kalkstensplattor. Under bänkarna ligger brädgolv. Långhuset är välvt med tre höga kryssvalv. Det västra valvet upptas av orgelläktaren. Ribborna vilar på
tvåspångiga pilastrar med profilerade kapitäl. Sköld och gördelbågar är rundbågiga. Väggar och valv är putsade och vitmålade. I taket hänger tre kristallkronor som inte är elektrifierade. På väggarna finns lampetter med elljus. Gjutjärnsfönstren är höga och smala med skimrande glas och sluttande fönsterbänkar. Längst fram i långhuset är bänkar borttagna sedan 1918. Där står predikstol i söder samt dopaltare och dopfunt i norr.

Koret är upphöjt med tre trappsteg. På ömse sidor om trappan finns en gråmålad träbarriär med kvadratiskt rutmönster som är lika altarringens utformning. Koret är välvt med ett kryssvalv av samma typ som i långhuset men som är betydligt smalare. Golvet är belagt med kalksten liksom i långhuset. Innanför altarringen finns altaruppsatsen med tre målningar av Axel Törneman. Intill ytterväggarna står
träbänkar. Tribunbågen mot absiden är rundbågig med flera kraftiga profileringar.

Den lilla sakristian inryms bakom altaruppsatsen i den rundade absiden. Ett vindfång med klädskåp vid sidorna finns framför östutgången. Vindfånget är uppbyggt av ramverk och fyllningar och med en profilerad krönlist med tandsnittsfris. Absiden är täckt med ett trekappigt valv med ribbor som vilar på konsoler på väggen. Väggar och valv är vitputsade. Golvet är belagt med brädor i mitten och med kalksten längs
väggarna. Böjda träbänkar följer absidens rundade form.

Orgelläktaren i väster vilar på tolv grå pelare med avfasade hörn samt konsoler mot läktaren. Läktarbarriären är tät och uppbyggd av gråmålat ramverk och fyllningar som liknar bänkdörrarna. Läktarens undersida är klädd med träpanel. Ytan under orgelläktaren används som förråd för musikinstrument, avgränsat med draperi, samt plats för ljusbärare och broschyrbord. Mot västväggen står en hög relief, Under stjärnan av Axel Ebbe.

Tornets övre våningar nås från vapenhuset. Klockvåningen har brädgolv, putsade vitmålade väggar och öppet upp till tornspiran. Klockstolen av ek bär två klockor. Dubbla ljudluckor finns i alla väderstreck. Vinden över långhuset nås från andra våningen. Taklaget har sparrar, hanband, snedsträvor och saxsparrar. Valven är isolerade med mineralull.

Inredning och inventarier
Altaret från 1918 är klätt med kalksten och är ritat av Theodor Wåhlin. Profilerad sockel och skiva.
Dopaltaret, murat grått tegelaltare.

Altaruppsatsen av polykromt målat trä från 1918 är ritad av Theodor Wåhlin. De tre målningarna är utförda av konstnär Axel Törneman. Mittavlan skildrar Nedtagningen från korset, sidobilderna visar Moses och Johannes döpare. Bilderna delas av spiralvridna kolonner med knoppkapitäl. Textband och listverk i ovan- och nederkant. Kröns av snidat genombrutet bladverk som är lika det på predikstolens baldakin.

Altarringen från 1918 är ritad av Theodor Wåhlin. Planformen är rundad. Träbarriären har ett genombrutet gallerverk med kvadratiska rutor. Handfall av profilerat trä och tygklätt knäfall. Målad i grått med detaljer i rött och guld.

Dopfunten från 1876 är av bemålat trä. Åttakantig cuppa som avsmalnar mot skaftet. Dekoration med reliefer av tre och fyrpass. Skaft av fyra räfflade kolonner som står på en fyrdelad fot.

Predikstolen med baldakin från 1918 är ritad av Theodor Wåhlin. Korgen har släta sidor med listverk i ovan-och nederkant. Hörnen markeras av änglahuvuden i nederkant. Målad i grått med detaljer i rött, svart och guld. Fundament av huggen kalksten som är lika altarets kalksten. Åttakantig baldakin med änglahuvuden och krönt av ett snidat genombrutet bladverk.

Bänkinredningen är sluten och tillkom när kyrkan byggdes 1873. Dörrar och ryggstöd är tillverkade av ramverk och fyllningar. Krönlisten över dörrar och gavlar är profilerad. Gråmålad med röd list kring dörrarnas fyllning.

Orgeln byggdes 1935 av A. Mårtenssons i Lund. Fasaden i nygotisk stil är från den gamla orgeln från 1873 av A.V. Lundahl. Vissa av piporna är kvar från den gamla orgeln. Fasaden har fem pipfält som uppåt begränsas av treklöverbågar. Överst finns trekantsgavlar krönta med spiror. Målad i ljust grått med detaljer i guld.

Storklockan är gjuten 1743 av Andreas Wetterholtz i Malmö. Klockan pryds av inskriptioner, två kvinnofigurer som bär en våg och en kalk som symboliserar rättvisa och nåd. Dessutom av änglar samt Kristus omgiven av Paulus och Petrus. Lillklockan är omgjuten 1846 av M.A. Rönnblom i Jönköping. Klockan pryds av inskriptioner och växtbårder.

Övrigt
Gotisk ljusstake eventuellt från 1400-talet. Nämns i räkenskaperna 1667. Vissa delar är nygjorda. Relief, Under stjärnan av Axel Ebbe. Står under orgelläktaren.

Den nuvarande kyrkan från 1873 föregicks av en medeltida romansk stenkyrka som låg nordväst om den nuvarande kyrkan. Från en beskrivning av Brunius i mitten av 1800- talet omtalas att kyrkan hade ett långhus med två travéer som var förlängt med ytterligare en travé mot väster under senmedeltid. Koret var rakslutet och likaså förlängt under senmedeltiden mot öster. Vapenhus fanns både mot norr och söder framför ingångsportarna. En klockstapel av trä med spira stod intill västgaveln. Spiran var klädd med ekspån.

Befolkningsökningen under 1800-talet gjorde kyrkan för liten. Vid 1800-talets början var invånarantalet omkring 400 personer för att hundra år senare vara över 1000 invånare i socknen, enligt Frostin. Det första förslaget till ny kyrka togs fram av byggmästare A. Herrström med Västra

Skrävlinge kyrka som förlaga. Detta förslag godtogs inte av Överintendentsämbetet. Ernst Jacobsson på ämbetet bearbetade förslaget. Jacobsson var utbildad på Konstakademin. Han har ritat en rad offentliga byggnader som rådhus, banker och flera kyrkor. Hököpinge kyrka uppfördes 1872-1873. Den byggdes av gult tegel från byns egna tegelbruk i Hököpinge. På golvet lades tegelgolv och inredningen var ekådrad.

Nedan följer ett urval av renoveringar från underhållsplanen.
Redan kort tid efter kyrkans uppförande uppräcktes allvarliga sprickbildningar. Samtliga gördelbågar var spruckna i hjässan samt sprickor fanns mellan sköldbågarna och murarna. Valven hade murats högre än ritningarna angav och takstolarna som redan var uppsatta hade då ändrats och försvagats. Taklaget förstärktes senare med järnband. Valven hade en halvsfärisk form på ritningen men murades istället högre
och mer spetsbågiga. Sprickorna är fortfarande kvar.
1876 uppfördes två skolbyggnader på ömse sidor om kyrkans uppfart.
1917-18 renoverades kyrkan efter förslag av domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin. Ett pannrum byggdes under koret. Det tidigare golvet av åttkantigt tegel byttes till slipade kalkstensplattor. De två främre bänkarna togs bort. Altare, altaruppsats, altarring, predikstol och barriär mellan kor och långhus förnyades. Predikstolen flyttades från norra till södra sidan. I sakristian byggdes ett vindfång med garderober vid sidorna. Vid något tillfälle har bänkarna under orgelläktaren tagits bort och på 1960-talet fick bänkarna en ljusare färgsättning.
2001 gjordes en ny entré med ramp på norrsidan efter förslag av Hegelund & Marsvik Arkitekter

Kyrkan från 1873 består av kvadratiskt torn med spira, långhus med integrerat kor samt halvrund absid i öster. Murarna är av gult tegel och taket är belagt med röda tegelpannor. Fasaden är artikulerad med mönstermurning, strävpelare och rundbågiga fönster.

Kyrkans murar är uppförda av gulskiftande handslaget tegel från ett tegelbruk i Hököpinge. Det är murat med vartannat skift med löpstenar och vartannat med koppstenar. Sockeln består av röd och grå granit. Fasaden indelas med strävpelare med avfasade hörn. Horisontellt indelas fasaden med en gördelgesims i nivå med fönstrens solbänkar och en takgesims med bland annat tandsnitt. Takgesimsen löper även över
strävpelarna. Tornet har en rik mönstermurning av olika slag och flera gesimser. I tornets hörn finns strävpelare som högst upp övergår till åttkantiga småtorn.

Kyrkans fönster sitter i rundbågiga öppningar. På långhuset är de grupperade tre fönster tillsammans, med rundbågiga blinderingar vid sidorna mellan strävpelarna. Gjutjärnsbågarna är diagonalt spröjsade. Glaset är klart och handblåst. Solbänkarna är av räfflade gjutjärnsplåtar. Fönstren markeras av en båge med utkragande tegel ovanför muröppningen. I tornet finns ett fyrpassfönster med gjutjärnsbåge och färgat glas. Tornet har även rundbågiga dubbla ljudöppningar med brädluckor i fyra väderstreck. Ljudöppningarna sitter inom en rundbågig nisch med en blindering av fempass ovanför.

Kyrkan har tre ingångar, huvudingång i tornet i väster, ingång till sakristian i absiden i öster samt en ny ingång i norr till långhuset. Västportalen består av en rundbåge av rött tegel i mönstermurning med diagonalställda kvadrater. I dessa finns mindre infällda svartglaserade kvadrater. Rundbågen omger två dörrar delade av en tegelpelare. Dörrbladen av plank är på utsidan klädda med smala rundade lister som
avslutas uppåt med en valvbåge. En bred kalkstenstrappa leder till ingången. Till sakristian leder en nytillverkad raktäckt dörr med ramverk och fyllning i nedre delen och fönster i ovandelen. En ramp byggdes och ny ingång togs upp 2001 mot norr under ett fönster. Dörren är plåtklädd och utformad som om den har två fyllningar samt ett krysstag. Rampen är klädd med röd granit för att efterlikna kyrkans sockel. Samtliga dörrar är målade utvändigt i ockragult.

Långhuset har sadeltak och tornet en åttkantig spira med fyra små hörntorn. Långhusoch absidtak är täckta med rödmålad järnplåt i skivtäckning. Tornets spira är täckt med kopparplåt i skivtäckning. Takavvattningen och takplåtar är av koppar på tornet medan den är av rödmålad plåt på långhus och absid.