MIKAELIKYRKAN

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Enskeppig salkyrka i gustaviansk stil med långhus, tresidigt avslutat förhöjt kor i öster och läktare med klassicistiskt utformad orgel i väster. Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv med markerad taklist. Putsade innerväggar genombryts av rundbågiga fönster. Entré från väster, norr och via sakristia. Efter långhusväggarna bröstning med speglar som hämtar upp mönster och färger från bänkarna. Bänkarna har dörrar och är indelade i fyra kvarter med mittgång, tvärgångar och smalare sidogångar. Predikstol och altare med altaruppsats i barockstil. Separat dopplats mitt för södra långhusväggen framför ett målat glasfönster. Dopfunten är från 1904, ritad av konstnären Bror Sahlström och snidad av bildhuggaren Olof Eriksson i Taserud.
LÅNGHUSET har ett lackat trägolv och vitputsade väggar som genombryts av fönsteröppningar med segmentsbågeform och träbågar målade i gråblått med pastellfärgade små glasrutor. Rummet täcks av ett ljusblåmålat välvt trätunnvalv med marmorerad profilerad taklist i gråblå färgställning. Tre svartmålade dragstag i järn med spotlights. BÄNKARNA har dörrar och är indelade i fyra kvarter med mittgång, tvärgångar och smalare sidogångar efter ytterväggarna. Bänkarnas utsidor är målade i brunt, orange, grönt, svart och de har en beigebrun insida medan överliggare är bruna. Dynor, djupt röda. På dörrarna står skrivet gårdsnamn. På norra långsidan finns en utgångsdörr, rundbågig med brun karm och två dörrblad i blått med marmorerade fyllningar. Liknande dörr, men i rektangulär omfattning, leder in till kyrkorummet från vapenhuset. Dopplats i södra tvärgången, och barnbord i den norra. DOPFUNTEN från 1904 är ritad av konstnären Bror Sahlström och snidad av bildhuggaren Olof Eriksson i Taserud. En glasmålningen bildar bakgrund till dopplatsen. Den är signerade Margit Ljung, 1947, med motivet "Låten barnen komma till mig". På ömse sidor om fönstret står två LJUSBÄRANDE ÄNGLAR, härstammande från 1700-talet. De står på profilerade socklar och har utsvängda vingar och utsträckta armar, i händerna hålles ljushållare. De tillskrivs Isac Schullström och uppsattes åter i kyrkan 1947. Framför dopplatsen står en ljusbärare. Tre PSALMNUMMERTAVLOR av trä, en större svängbar i koret och två mindre sköldar i långhuset. Vita tavlor med guldram. Utrymmen längst bak i väster för klädavhängning. Kyrkans äldsta föremål utgörs av två gravhällar från 1500- och 1600-talen, placerade uppställda mot kyrkans västvägg. De har tidigare legat framför altaret. Den mindre stenen bär kyrkoherde Måns Nilssons (d 1590) namn, medan den större huggfäster minnet av Petrus Erici (d 1653). Bokbord på sidorna om entrén. Grön mittgångsmatta. "Den heliga familjen", oljemålning, kopia efter Murillo
KORET är tresidigt avslutat med ett fönster i vardera avfasade väggparti. På den norra väggen finns en rundbågig nisch med dörr till sakristian öster om predikstolen. I korets södra parti en dominerande kororgel efter ritning av arkitekt Lars-Erik Havstad. Kororgeln har texten "Ecce ancilla domini" och står i en ram likt en kyrkbänk. Den är strålaserad gulbrun. En kyrkvärdsbänk vid norra väggen vid utgången till sakristian. Piano, cembalo, två läderklädda karmstolar. Mot östväggen står kyrkans ALTARUPPSATS, skuren ur furu och målad i grönt, svart, rött och guld. Den är utförd av bildhuggaren Isac Schullström år 1765. Altaruppsatsen är utförd i tre etager med spiralvridna kolonner och triangelformat överstycke. Dess nedre halva upptas av en framställning av Kristus på korset mellan Maria och Johannes. Ett målat landskap i en rundad nisch utgör fond till denna grupp. På sidorna står, mellan vridna kolonner, Moses med lagens tavlor och Johannes döparen. I den övre halvan återfinnes den triumferande Kristus stående på jorden och med spiran i handen, med trumpetblåsande änglar på sidorna. Uppsatsen krönes av tetragrammaton (Guds namn på hebreiska) och en pelikan som med sitt eget bod matar sina ungar, symboliserande uppståndelsen. På altaruppsatsens nedre del läses "Till Guds namns ära och kyrka till prydnad är denna Altartavla byggd år 1765, då Andreas Lagerlöf var kyrkoherde och Bengt Bäckman comminister i Arvika, och 100 år därefter eller år 1865 renoverad då contraktsprosten, magister Lars Peter Gagner var Kyrkoherde och Joh. E. Brink Comminister, härstädes". En rikligt förgylld akantusornametik omramar hela altaruppsatsen. Altaruppsatsen konserverades 1865, 1947 och 1988. Framför uppsatsen en rund ALTARRING med smala svarvade dockor. Målad grön och röd med rött skinn på knäfall och överliggare. Öppnas med dörr i norr och söder. En tavla på korets sydvägg "Kristus på korset" stammar från 1700-talet, dess mästare är okänd, liksom även konstnären bakom "Den förlorade sonens återkomst," vilken inköptes 1950. Änglahuvuden, två stycken, 1700-tal. Ett placerat över dörr från sakristian och en över norra ytterdörren.
På korets norra vägg, ut över långhuset, sitter PREDIKSTOLEN från 1736, också den ett verk av Isac Schullström, skuren i furu och målad i blått, svart och rött prydd med förgyllda figurer. Korgen är tung med kraftigt utskjutande listverk och bärs upp av en profilerad ståndare. Till predikstolen hör förutom trappan också ett kupolformat ljudtak, också detta kraftigt profilerat av förkroppade listverk. Predikstolen har följande utsmyckning: Genom kolonner och ornament (genombruten akantus) har yttersidan delats in i fält, i dessa fält står förgyllda skulpturer. Mitt på, under bokstödet står Kristus som världens frälsare (Salvador Mundi). Han är omgiven av Petrus (med nyckel), Jakob (med klubba), Johannes (med kalk) och Matteus (med bok). Vidare är korgen försedd med mussel- och fruktornamentik. Ljudtaket har på insidan en målad himmel under vilket en duva svävar, symboliserande den helige ande. Taket är krönt av Guds lamm och för övrigt prytt med blad, kartuscher, amforor, änglaansikten och hängande frukter i guld. Timglas i rött och guld från 1700-talet.
I väster en djup LÄKTARE som bärs upp av åtta runda kolonner marmorerade i blått. Barriären har elva fyllningar med guldornamentik, annars målad i ljusblått, grått och brunt. Barriären är förhöjd med ett inmålat smidesräcke. ORGEL installerades först på 1860-talet, tillverkad av E A Setterquist, Örebro. Den nuvarande byggdes 1937 av Olof Hammarberg, Göteborg, och omfattar 22 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Fasaden har klassicerande stil och är målad i en gråbeige kulör med förgyllda detaljer. Läktaren har ett betsat trägolv med lösa stolar i söder och åtta bänkar i norr, målade gulbeiga. Gradänger uppbyggda av trä. Bakom orgeln förvaras antependier och äldre kollekthåvar. Textilskåp på den södra delen.
SAKRISTIAN har trägolv och vita putsade väggar under ett ljust blåmålat trätak. Gröna dörrar och fönster med vit båge i norr i en djup nisch med galler. I sakristian hänger Adelcrantz ritning till kyrkans tillbyggnad och Sergels porträttmedaljong av denne. Krucifix av Olof Eriksson. Vindfång. Skåp för textilier och ett altare finns här.
VAPENHUSET i tornets nedre plan har trägolv och vita putsade väggar. Tak av gråmålade plankor. Öppna trappor på den norra och södra fasaden leder upp till tornet och västläktaren. En inskriftstavla av trä hänger ovanför innerdörren till kyrkan. Den är gjord av Isac Schullström 1739 i samband med hans arbete med predikstolen.Ytterdörren är grönblå på insidan. Dörrar till kyrkorummet lika långhuset. Fönster i norr och söder med bågar målade i blått.
TORNRUM ovan vapenhuset med trägolv, vita väggar och ett blågrått trätak. Två gråmålade dörrar leder in till läktaren. Ett runt fönster i söder. Ett högskåp står placerat här. På ett tornrum plan tre finns ett museirum. Här förvaras en stor mängd gamla föremål.
ÖVRIGT - Bildhuggaren ISAC SCHULLSTRÖM föddes omkring 1712, fick burskap i Karlstad 1736, död 1778 i Rolfsbyn i Svanskogs socken, dit han flyttat 1768. Först känd blev Schullström 1735 då han gjorde predikstolen till Östra Fågelviks kyrka i Värmland. Från den tiden var han i drygt fyra decennier anlitad i Värmland och även i Dalsland.

Stenkyrkan består av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, vidbyggd sakristia i norr samt västtorn och framstår som ett typiskt exempel på kyrkobyggandet under den gustavianska perioden. Kyrkans murar är vitputsade såväl ut- som invändigt och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Långhusets sadeltak är skifferbelagt, medan tornhuven är klädd med kopparplåt. Ingång sker i väster, via tornets bottenvåning samt mitt på långhusets nordsida (en södra portal är numera igensatt till dopnisch).
Byggnaden vilar på en gråblåmålad putsad, litet utkragad sockel. Väggarna är putsade med synliga bågformade borstsvep och avfärgad vit. Synliga ankarslut i fasaden. Takfotslist målad vit. Fasaderna genombryts av rundbågiga fönsteröppningar med träbågar målade i en speciell turkosblå kulör. Som solbänkar ligger skifferhällar. På långhus och sakristia skiffertäckning, litet rektangulärt glimmerskiffer och skiffernock. Hängrännor och stuprör i koppar, mjuka böjar. Entré i norr, med rutmönstrat dörrblad. Igensatt öppning i söder, där nu en slags nisch finns med fönster med glasmålning. På den norra väggen, väster om ingången sitter en skulptur "Andakten" av bygdens son, skulptören Christian Ericsson. Dörr i öster till källarrum under koret.
Tornet avdelas i två delar. Entré till kyrkan i väster, fiskbensmönstrade dörrblad i samma turkosblå kulör som fönsterbågarna. Framför entrén en stenhäll. Tornet har både runda och rundbågiga fönster. Tornluckor i vardera väderstreck i rundbågig nisch. Luckorna är fiskbensmönstrade och målade turkosblå. Vitmålad trälanternin med rundbågiga fönster. Huv med koppartäckning avslutas med förgyllt kors på kula. Sakristian är vidbyggd kyrkans kor i norr och har valmat skiffertak och en hög skorsten. Egen utgång i väster med fiskbensmönstrat dörrblad.

Komplettering vid inventering 2003:
De äldsta delarna i den befintliga kyrkan härrör från 1600-talets mitt. Grunden till stenkyrkan lades 1647 under ledning av "Simon murmästare i Carlstad". Kyrkan var 28 alnar lång (ca 22 meter) och hade sakristia i norr. En klockstapel av trä restes på 1680-talet, strax intill den västra porten. Ett förslag till om- och tillbyggnad utarbetades 1776 av murmästare J G Reincke, vilket bearbetades vid Överintendentsämbetet av Carl Fredrik Adelcrantz. Planerna realiserades under 1780-talet. Då tillkom det tresidiga korpartiet, samt nuvarande sakristia och torn.
Enligt äldre källor uppfördes redan under medeltiden en kyrka invid den vik av Glafsfjorden som senare kom att få namnet Kyrkviken. Kyrkan, liten av trä, var helgad åt Sankt Mikael och inne i kyrkan fanns en skulptur av helgonet, sedan länge förlorad. Kyrka kallas även Mikaelikyrkan. På 1700-talet och frammåt firade sockenborna speciella kyrkomässor under Mikaelmässohelgen. Om den äldre Mikaelikyrkan minner idag en romansk dopfunt som idag ingår i Statens Historiska museums samlingar.
Initiativtagare till den nya kyrkan var kyrkoherden Petrus Erici. Arbetet inleddes år 1647 vilket gör Mikaelikyrkan till den äldsta i Jösse härad. Till kyrkorummet förfärdigade Måns snickare och Anders målare en altaruppsats. År 1875 skänktes denna och ovannämnda dopfunt till Statens Historiska museum i Stockholm. Ny predikstol tillverkades år 1739 av den i stiftet välkände bildhuggaren Isac Schullström och år 1765 utförde han även en ny rikt skulpterad altaruppsats. År 1776 kompletterades denna med en ny altartavla.
Kyrkan fick nya bänkar och målades invändigt år 1739 av målarmästare Olof Brattsten från Filipstad. På 1750-talet byggdes en läktare och även den utsmyckades av Isac Schullström. Enligt uppgift kommer från denna läktare ett antal apostla- och evangelistskulpturer som idag finns i kyrksalen på Såguddens friluftsmuseum. Samtidigt byggdes också en ny klockstapel och kyrkan rappades utvändigt. På 1780-talet byggdes kyrkan om efter ritningar av överintendent Carl Fredrik Adelcratz, Stockholm, och fick nytt innertak, skiffergolv och nya bänkar samtidigt som den utökades med ett tresidigt avslutat kor och en ny sakristia vidbyggd i norr. Utvändigt ersattes det gamla spåntaket med skiffer. Klockstapeln ersattes år 1799 av ett nytt stentorn, även detta på förslag av arkitekt C F Adelcrantz, som byggdes ihop med kyrkans västra gavel. Kyrkans exteriör har därmed förändrats endast marginellt och framstår idag som en god representant för den gustavianska kyrkobyggnadsstilen.
Under åren 1864-65 genomgick interiören en stor förändring under ledning av byggmästare J H Cronberg från Brunskog. Då tillkom bland annat en ny altarring samtidigt som altaruppsats, predikstol och läktarbarriär målades över i vitt och guld enligt tidens ideal. Skiffergolv ersattes av golv av plankor. Nya öppna bänkar tillkom. Fönstren och dörrar utbyttes och läktaren byggdes till med fyra meter. För måleriet ansvarade arkitekten Gustaf Kumlin, Arboga.
1870 beslöt man förse kyrkan med värme, järnkaminer installerades. 1931 byttes kaminerna ut för en varmluftsanläggning. 1932 kläddes torntaket med koppar. Invändigt utbyts takpanel av pärlspont och så sker förändring av väggpanel. Inför kyrkans 300-års jubileum 1947 gjordes en genomgripande restaurering ledd av stockholmsarkitekten Einar Lundberg med arkitekt Ludvig Mattson, Arvika, som kontrollant. Då sattes nya bänkar med dörrar in och predikstol och altaruppsats återfick sin ursprungliga färgsättning, av konservator Sven Dahlén, Stockholm. Nytt golv inlades och fönstren försågs med patinerat glas i smårutor. En ny dopplats skapades vid södra långhusväggen, där en äldre ingång sattes igen och ersattes med ett fönster med en glasmålning av Margit Ljung-Olofsson, Stockholm. Byggmästare var Henning Johansson, Dottevik.
1988 sker en uppfräschande renovering under ledning av konservator Urban Ullenius. Konserveringsarbeten sker på predikstol, altaruppsats och dopfunt. Väggarna målas svagt rosa och taket ges en mild blå ton. Slipning av golv, ommålning och omklädsel av altarring. Därefter har tillkommit textilskåp, ikoner, kormatta och text (gårdsnamn) på kyrkbänksdörrarna.