VANSBRO KYRKA

Vansbro var fram till slutet av 1800-talet endast en passage över Vanåns utflöde i Dalälven. Där fanns färjeläge bebyggt med enstaka stugor. Under delar av året fanns även en fast bro. Decennierna runt 1900 utvecklades området väster om ån till en viktig järnvägsknut. Den expansiva orten lockade nya företag till etablering, däribland flera sågverk. Järna sockens närings- och befolkningscentrum försköts från Myrbackabygden till Vansbro.

Behovet av kyrka och kyrkogård i det nya samhället blev snart påtagliga. Redan 1902 inrättades en prästtjänst men befolkningen fick länge nöja sig med provisoriska gudstjänstlokaler, som missionshus och skola.

Efter många års överläggningar valdes ett område avsides, skilt från ortens centrum, intill Vanåns östra strand. Kyrkogården invigdes 1933. Samma år beslöts att uppföra kyrkan på motstående sida om förbipasserande väg. Två år senare stod kyrkan färdig, byggd efter ritningar av länsarkitekt Magnus Dahlander. För inredningen svarade Johan Alm. Kyrkan präglades delvis, i synnerhet invändigt, av 1920-talsklassicism, men inspiration hämtades också från 1600-talets timrade kapell i Bergslagen och annorstädes. Fasaderna var ursprungligen gråmålade och taket täckt med spån. Den inre färgsättningen hölls i dämpade kulörer.

Kyrkan och kyrkomiljön genomgick 1983 en genomgripande förnyelse. Kyrkan tillbyggdes med församlingshem och pastorsexpedition, samtidigt som den förnyades både in- och utvändigt. Ombyggnadsarkitekt var Hilding Lögdberg och för den konstnärliga utsmyckningen svarade Astrid Theselius.

I samband med förnyelsen övermålades kyrkans grå fasader för att samstämma med församlingshemmets färgsättning i falurött. Detsamma gällde spåntaket som ersattes med kopparplåt. Invändigt ändrades den förut dämpade färgsättningen till en betydligt kraftfullare.

Källor och litteratur
Ahlberg, Hakon och Björklund, Staffan: Dalarnas kyrkor i ord och bild, Västerås 1996
Illerstad, I: Nya svenska kyrkor I. Riksantikvarieämbetet rapport 1990:2
Nyberg, Emanuel: Fädernas kyrka Kring fyra stiftstempel: Husby kyrka, Nora kyrka, Vansbro kapell, Västerfärnebo kyrka/Julbok för Västerås stift 1935, s 5-73/

Kyrkans interiör har i ännu högre grad än exteriörerna förändrats vid 1980-talets förnyelse. Mycket av den fasta inredningen i 1920-talsklassicistisk stil finns visserligen kvar, men övergången från den förut dämpade färgsättningen till dagens livliga innebar ett radikalt brott. Mest förändrades koret som utvidgades genom borttagande av en tidigare sakristia i sydost.
Kyrkan förenades med församlingshemmet genom gångar i kyrkorummets nivå och i källaren.

Kyrkorummet före och efter 1982-83 års ombyggnad

Inredning och inventarier
Koret har i sin förnyade gestaltning fått golv i samma nivå som övriga kyrkorummet. I väggen bakom altaret finns fyra skjutbara väggpannåer, i kyrkoårets fyra färger. Altaret kröns av ett medeltida krucifix. Altarringen, med speglar och knäfall, är ursprunglig fast ommålad i Astrid Thselius starka färger. Hon målade även en altartavla som numera hänger på korets västra sida.

Predikstolen tillhör kyrkans ursprungliga inredning, är ritad av kyrkans arkitekt Magnus Dahlander. Ursprungligen var den uppsatt mot väggen men är nu fristående. Den har i detaljerna samma utformning som bänkarnas gavlar. Speglarna är smyckade med snidade symboler och med en bild av Ansgar, utförda av konstnären Arvid Backlund. Stolens baldakin kompletterades 1950 med en duva utförd av David Wretling.

De öppna kyrkobänkarna är besläktade med predikstolen. Flera bänkrader har avlägsnats närmast koret i samband med ombyggnaden. Predikstolens och bänkarnas nuvarande färgsättning är en följd av Theselius förnyelse.

Dopets absid domineras av tre glasmålningar av Yngve Lundström. Dopfunten är samtida med dopkoret och består av en piedestal i trä med dopskål av silver.

Kyrkorummet har en påkostad uppsättning av elektriska armaturer, som delvis kompletterats på senare tid. Värt att uppmärksamma är de specialtillverkade takkronorna i mässing, förmodligen ritade av Dahlander. De två kristallkronorna som hänger i koret är sena gåvor till kyrkan. Vägglampetterna uppsattes vid 1980-talets förnyelse.

Ursprungligen utrustades kyrkan med ett enkelt pedalharmonium som placerades på läktaren. Det ersattes 1953 av en dansk orgel om 16 stämmor, inbyggd i ett skåp.

Kyrkklockan hängde tidigare i klockstapeln vid skolan, där den provisoriska kyrkan var inhyst. Klockan, från 1912, flyttades till nya klockstapeln 1935 då nya kyrkan invigdes.

Kyrkan är byggd i ett skepp, en rektangulär stolpkonstruktion på betongplintar. Ingången är förlagd till nordöstra fasadens norra del. Norra gaveln har en mindre tillbyggnad för dopplatsen, i en absid. Under västra delen av kyrkan finns en källarvåning för bisättningar, därför med inkörsport för katafalker.

En fyra meter bred gång av grå kalksten leder fram till huvudingången i nordost, med ett utbyggt, koppartäckt skärmtak, som vilar på två kolonner. Ingångsdörren är klädd med kvaderblock i trä. Kyrkans långväggar har indelats med strävpelare, uppsatta mellan fönsteröppningarna. Väggfält och pelare är klädda med bandsågad locklistpanel, sedan ombyggnaden 1980 målad med Falu rödfärg.

Källarvåningen är murad av lättbetongblock som putsats. Ingången i sydväst används huvudsakligen vid intagning av kistor. Den har ett stort skärmtak, täckt med kopparplåt. Dörrarna är också kopparbeslagna.

I långsidornas sex fönsteraxlar sitter vertikalt orienterade fönster, vars bågar spröjsats i vardera 32 rutor av gulskimrande nyantikglas. Den sydligaste fönsteraxeln är förskjuten i förhållande till övriga, tillkommen i samband med 1982-83 års ombyggnad. I norr finns sedan samma ombyggnad ett lunettfönster över förstukvistens tak. På motsvarande sida i väster, över slussen till församlingshemmet, finns ett mindre kvadratiskt fönster. På norra gavelns absid finns ett burspråk med glasmålningar. Ytterligare ett fönster med glasmålningar satt förut i korets gavelvägg, är numera överflyttat till församlingshemmet.

Det valmade sadeltaket kröns i mitten av en hög och smäcker takryttare som bär en tupp. Takryttaren fungerar även som ventilationsskorsten. Taket är numera täckt med svartmålad kopparplåt, var ursprungligen spåntäckt .